Sveriges mäktigaste försvars-kvinnor

Knappt var pandemins akuta faser över innan Europa kastades in i en ny kris av historiska proportioner. Rysslands invasion av Ukraina har lett till det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där frågor om militära hot, radioaktiva läckor, finanskrascher, flyktingströmmar och cyberattacker aktualiserats. 

Kriser kräver kommunikation. Och om Anders Tegnell, Lena Hallengren och Stefan Löfven var våra ciceroner genom corona-pandemin, och de dagliga presskonferenserna klockan två lägerleden vi samlades kring, så behöver vi tydliga röster även nu. Agnes Wold var den rösten under pandemin. Nu har ett nytt gäng starka kvinnliga röster steppat upp och tagit över stafettpinnen. Med gedigen kunskap i ryggen förklarar de läget, understryker allvaret, ger oss råd kring den allmänna oron, smarta sätt att skydda sig, och vad Putins nästa drag kan vara. 

Här är Ukraina-krisens kvinnliga expert-kvartett:

Charlotte von Essen, 58, landets första kvinnliga Säpochef

Det är inte bara Magdalena Andersson som spräckte ett tjockt glastak i höstas. Det gjorde även Charlotte von Essen när hon i oktober blev landets första kvinnliga Säpo-chef. I den rollen har hon bland annat varnat för ryska diplomater, där Säpo bedömer att var tredje är en rysk spion. 

Som ung trodde sig Charlotte passa som socionom, och inledde karriären som socialsekreterare i Rinkeby – men hon insåg snart att juridiken var mer hennes gren. Efter färdig domarutbildning i kammarrätten funderade hon på vilket jobb som kunde fungera bra ihop med tre små barn, och hamnade efter viss övertalning på Justitiedepartementet. Där kom hon att stanna i 15 år. Till tidningen ”Advokaten” har Charlotte sagt att hon från början tyckte att det var ”gräsligt” att vara chef – det var helt enkelt en tuff omställning att börja chefa över sina kollegor. 

2017 kom Charlotte till Säpo, där hon först jobbade som biträdande säkerhetspolischef. På tal om att hon nu är vår första kvinnliga Säpo-chef sa hon till Aftonbladet att ”Jag tänker snarare att det inte är för att jag är kvinna som jag har fått jobbet, det är på grund av min bakgrund och min kompetens. Det är också personen i sig som är viktig. Men jag tror så klart att alla verksamheter mår bäst av att ha både män och kvinnor – och på så sätt är det bra.” I samma intervju avslöjade Charlotte att när hon inte jobbar, står familj och vänner högst på listan, liksom att vara ute i skog och mark eller promenera längs havet. 

Gudrun Persson, 59, Rysslandskännaren som varnade tidigt

Många av oss blev tagna på sängen när Ryssland invaderade Ukraina, men inte Gudrun Persson. På konferensen Folk och försvar som hölls i början på januari inledde hon sitt tal med orden ”Ärade åhörare. Det är roligt att vara här, även om läget är utomordentligt allvarligt och hotfullt.” Några dagar senare sa hon i podden ”Fredagsintervjun” om Ryssland att ”Okunskapen i inte bara Sverige, men väst generellt, den är bottenlös.” 

Gudrun Persson inledde sin bana med att plugga till journalist i Göteborg. Sedan hoppade hon över till ämnet historia, och 1999 tog hon en PhD vid London school of economics and political science. Hon har studerat och analyserat Ryssland under stora delar av sitt vuxna liv, och tycker att vi svenskar länge har varit naiva kring Vladimir Putins stormaktsdrömmar och vilja att använda sina militära muskler. Under hela 2021 hörde Gudrun mullret från vår granne i öst. När Ryssland nu valt att inleda ett fullskaligt krig vill Gudrun inte spela ner faran. I radions ”Studio ett” sa hon att vi har gått in i en mörk tid med oöverblickbara konsekvenser, att det här är ett nytt kapitel i Europeisk historia. Men hon betonade också i radions ”Godmorgon världen” att ”Ingenting varar för evigt, det får vi inte glömma bort. Och det sista som lämnar mänskligheten är hoppet. Så det måste vi också ha i minnet.” 

Anne-Marie Eklund Löwinder, 64, har nyckeln till internets hjärta

Ett brinnande intresse för slumpen, så har Anne-Marie Eklund Löwinder förklarat varför hon i dag är rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Hon är också en av 14 betrodda personer världen över som har en nyckel till internets hjärta – den enda kvinnan. Anne-Marie var en riktig internetpionjär. Hon fastnade för datorer när hon i början på 80-talet pluggade systemvetenskap vid Stockholms universitet, och fick smak för den snabba utvecklingen. Hon började också tidigt intressera sig för demokratifrågor kopplade till IT. Så småningom hamnade Anne-Marie på Internetstiftelsen, som bland annat sprider kunskap om hur man kan skydda sig på nätet. Efter 20 år där gick hon i ”pension”, bara för att starta eget där hon jobbar med utbildningar och utredningar. 

Hon har länge påtalat vikten av att ta nätsäkerhet på större allvar, inte minst i relation till Ryssland. ”Nätet används i dag till saker där man riskerar liv och hälsa. När kommunikationen inte fungerar kan det leda till att människor dör”, sa hon 2019 i en intervju med Forskning och framsteg, och påminde samtidigt om att cyberattacker slagit ut såväl sjukhus i Frankrike som elnät i Ukraina.  

Malena Britz, 49, den pedagogiska säkerhets-experten 

Malena Britz är en av dem som varit i media nästan varje dag sedan Ukraina-konflikten inleddes. Där kallas hon ofta Nato-expert, även om hon själv inte definierar sig så. ”Däremot är jag forskare med europeisk säkerhets och försvarspolitik som forskningsområde. Då lär man sig om Nato på köpet”, säger hon till amelia. 

Att Malena hamnade här säger hon är lite mer av en slump än en väl vald karriärväg, ”men jag hade tidigt en känsla av att jag ville arbeta med något viktigt.” Malena läste en magisterutbildning i statsvetenskap med inriktning på europeisk politik, och började sedan forska. I samband med att hon disputerade 2004 fick hon en projektanställning vid Försvarshögskolan, där hon blivit kvar. 

Hon kan på ett pedagogiskt sätt förklara hur såväl NATO som vår neutralitet fungerar, och vad ett framtida medlemskap skulle innebära. Hon förklarar hur Rysslands invasion av Ukraina också påverkar hela Europas fred och säkerhet. 

Malena tycker att det värsta med Rysslands invasion av Ukraina är ”den totala respektlösheten Ryssland visar för det regelbaserade internationella systemet och det stora lidande deras agerande skapar.” Alltså: diplomatin har varit det första medlet, inte vapenmakt – den ordningen är nu ändrad. Och nyckelfrågan just nu säger hon är ”hur man kan stoppa Ryssland utan att eskalera konflikten.”

LÄS MER: Det här ska du packa i krislådan 

LÄS MER: 5 kvinnor om berättelserna bakom ärren