Bota din trädgårds-stress! Krickelin och Hanna lär dig hur

I ett färskt inlägg på Instagram håller Kristin Lagerqvist, eller Krickelin, som hon kallar sig  på sin blogg, som bäst på att stoppa ner en massa krassefrön i jorden. 

Kontrasten är sorgligt stor mot mångas egna trädgårdsland eller balkonglådor där det sticker upp saggiga halvt förmultnade ruiner från förra årets odlarprojekt. 

Och tomaterna! Ska det bli några tomater överhuvudtaget skulle de ha planterats i går!

– Men man får inte bli stressad! Trädgården ska ju vara avkoppling, säger Hanna Wendelbo. 

– Det där är en balansgång. Vi vill ju båda två inspirera och vara i framkant utan att få någon att känna prestationskrav, säger Kristin Lagerqvist.

Två av Sveriges mest kända trädgårds-influencers har här träffats för att prata gröna fingrar, fröfrossa och trädgårdsdrömmar. Men också prestationskrav och trädgårdshets. För att trädgårdsintresset fullkomligt har exploderat hos oss svenskar är solklart. 

Vi pratar om tulpanlökar och dahliaknölar som om det vore våra egna bebisar

Vi knarkar trädgårdskonton, vi smygköper fröer som aldrig den. Vi pratar om tulpanlökar och dahliaknölar som om det vore våra egna bebisar, slänger oss med tomatsorter som om det vore självklarheter och kissar i vattenkannor utan skämmas. 

Allt för att få den där magiska trädgården. 

Men det är lätt att det går över styr. För hur kan man kombinera heltidsjobb, barn, träning, socialt liv och allt annat i vardagen – och samtidigt ha den där perfekta trädgården?

Svaret är att vi måste lära oss att hantera den här nya vårpressen (läs: de sociala medierna), innan den smular sönder trädgårdsglädjen. 

– För några år sedan såg man bara grannens trädgård när man var ute på promenad. Idag ser man allas trädgårdar via Instagram, och då är det lätt att bli överväldigad, säger Kristin. 

Idag ser man allas trädgårdar via Instagram, och då är det lätt att bli överväldigad

De båda vännerna, som möttes via kärleken till blommorna, har i dagarna släppt sina nya böcker, Hannas ”Odla blommor från frö till bukett” och Kristins ”Livskraft från trädgård och hav”. Och de har dagligen kontakt med sina många följare. 

De känner igen den där trädgårdsstressen som uppstår hos många och ser det som en viktig uppgift att bara släppa den. Att vara en ”good enough grön kvinna” som ser trädgården som det den är till för: En oas att koppla av i. Inte något att få panik av. 

– Att jobba i trädgården ska vara tvärtom. Ett sätt att connecta tillbaka till naturen och hitta lugn under stressiga perioder i livet, säger Hanna. 

– Ja, det är ju hantverket man vill åt. Skapandeprocessen i stället för de där snabba lösningarna, säger Kristin. 

Det är ju hantverket man vill åt. Skapandeprocessen i stället för de där snabba lösningarna

De är båda två överens om att det faktiskt är hela vägen dit, från det att man stoppar ner händerna i den solvärmda jorden för första gången på våren till dess att man kan skörda sin första tomat, plocka sin första blombukett eller njuta av de första rosorna som är det viktiga. Inte bara det magiska ögonblicket när det blommar eller när plantorna ger skörd. 

– Det är samtalen och utbytet med grannarna över staketet, alla tömda kaffekoppar i trädgårdslandet, att få pilla och gräva som driver mig, säger Kristin.

Och att sitta med fröpåsarna i handen och drömma precis innan säsongen har dragit i gång, visar det sig. 

Alla tömda kaffekoppar i trädgårdslandet, att få pilla och gräva är det som driver mig.

Men här vill de båda vännerna ändå höja ett varningens finger. Det är lätt att drabbas av ”fröfrossa”. Att köpa på sig så många fröpåsar så att man gömmer undan dem när man väl kommit hem, något som både Hanna och Kristin har råkat ut för. 

– Haha, ja, jag glömmer aldrig Brexit. Hanna har alltid handlat fröer från Storbritannien, och nu tipsade hon om att vi skulle köpa en massa fröer innan dess, säger Kristin. 

Kristin lydde Hannas råd och köpte på sig några påsar.

– Några påsar! Kristin, det var ju påsar överallt när jag kom till dig den där kvällen!

Kristin ser lite generad ut. Berättar om den stora fröincidenten där hon i ett anfall av fröfrossa råkat köpa på sig 300 påsar fröer. Och inte en enda påse hade bilder på vad de innehöll, enbart en text på latin.

– Jag köpte på mig lite för många tulpanlökar förra året, något som jag försökte mörka genom att gömma undan fakturan när jag väl betalt den. Men Kristin kom på mig, säger Hanna. 

Hur många tulpanlökar hade du köpt?

– Eh … Några tusen. Men det var försvarbart. Det stärker ju den biologiska mångfalden, säger Hanna.

Både Hanna och Kristin tycker att den som ser sin trädgård som ett färdigt projekt, något som man bara sitter i först när den är ”klar”, är lite fel ute. För en trädgård är nämligen aldrig färdig. Den är ett ständigt pågående projekt, och ett sätt att just jorda sig, där man kan ha de mest fantastiska samtalen samtidigt som man arbetar och ett kravlöst sätt att få nya bekantskaper.

– Jag har till exempel en äldre granne som lever ensam. Vi brukar prata trädgård över staketet som skiljer våra trädgårdar åt. Vi byter fröer med varandra och har djupa samtal om odling, funderar Kristin. 

Man kan ju faktiskt inte kriga och slåss om man har tusen tulpanlökar att ta hand om

Hanna håller med. Hon har gång på gång sett hur människor som lever helt olika liv, har helt olika förutsättningar och kanske också olika intressen i livet i stort kan mötas över trädgårdsintresset. 

– Tänk om alla skulle börja med odling. Då skulle världen se annorlunda ut. Man kan ju faktiskt inte kriga och slåss om man har tusen tulpanlökar att ta hand om…

LÄS MER: 9 säkra tecken på att du har blivit tant 

LÄS MER: Sofia Wistam: ”De långa punghårens tid är förbi”