ANNONS
PersonuppgifterCookies

Viktinsikt

/

Liws levande

,

TräningsLiw

,

Jag har i flera år undvikit att ställa mig på en våg och levt efter principen ”det viktiga är att jag trivs med min kropp”. Men nyligen fångades jag på en bild där jag inte riktigt kände igen mig själv när jag fick se bilden. Det fick mig att ställa mig på vågen. På 20 år har jag gått upp 8 kg, varav de sista 3 kilona måste ha hänt det sista året. Hälften av dessa 8 kilo tycker jag bara känns sunda då jag gillar min kropp lite mer “kurvig” mot hur den var som 25-åring.

Trivts med mina större bröst

Ni har nog inte märkt av detta då korten jag tagit ofta har varit med bra hållning och indragen mage, på morgonen eller i en vinklad eller inzoomad bild. Även om jag aldrig har retuscherat mina bilder. Och sanningen är att jag med åren trivts bättre och bättre med mina bröst, för ju fler kilo jag gått upp desto fylligare har ju mina bröst blivit. Men jag har lurat mig själv för kilona har sakta men säkert smugit sig på fler och fler och det utan att jag har ätit mer. 

Blottade min vikt

I mitten av oktober fick jag min vikt blottad. När jag motvilligt ställde mig på vågen hade jag spekulerat i vad jag trodde jag max skulle kunna tänkas väga, vilket visade sig vara 2 kg till i verkligheten. Jag fick en omskakning med både fotot och vågen som var tydlig. Jag bestämde mig för att jag ville tappa hälften av mina ökade kilon, dvs 4 kg. Jag visste att det kommer göra mina bröst mindre, vilket behövde bearbetas då jag ju trivts bra med dem. Men jag kände ett starkt behov av att göra något. Egentligen inte för att jag ogillade hur jag såg ut. Men pga tanken om den smygande viktuppgången skulle fortsätta, vart skulle jag då vara uppe i om 5 år?

Något hände efter 40

Jag vet att Love gick igenom nåt liknande när hans vikt ganska raskt ökade med ca 5 kg då han hade passerat 40-gränsen. Det gjorde att han då fick börja tänka om kring sina matportioner och minska ner dom. När jag själv hade blivit lite drygt 40 tänkte jag att jag kanske hade sluppit undan samma fenomen. Men nu var det alltså min tur att inse att åldern gör att jag inte kan äta lika mycket som tidigare. Så sedan i mitten av oktober har jag kämpat med att vänja mig vid mindre portioner, ökat min träning och sista veckorna även med chokladfritt. Och det har varit så mycket svårare än när jag vid 25 års ålder gick ner 4kg efter att ha dejtat en kille i två månader som älskade snabbmat. Nu har jag något drygt kilo kvar innan jag är i mål vilket jag siktar på att vara till jul. Jag har varit noga med är att jag vill kunna äta allt, men i mindre mängder. Så jag tänker definitivt njuta av julbord både nu i veckan och på julafton.

Minne av mina ”större” bröst 😉

Jag vet inte vilken storlek mina bröst kommer ha när jag är i mål, men det får bli bra oavsett. Innan jag började denna lilla viktresa ville jag föreviga mina lite “större bröst”. För det är viktigare för mig att hålla vikten och då med lite mindre bröst. Det är  ändå mitt ursprungliga jag. Och även om jag känner mig på G nu och får en kick av denna resa så är det bara att konstatera att det inte finns något gott som inte har någon baksida. Precis som det motsatta även gäller. C’est la vie!

Ett minne av mina aningen större bröst. 😉


TIPS: Prenumerera gärna på min blogg. Klicka här och skriv in din e-postadress så får du ett mejl varje gång det postats ett nytt blogginlägg.

7

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

442. Älskar, älskar inte

/

Både jag och min man har tidigare levt i längre förhållanden där vi sagt och trott att vi har älskat den vi levt med, men senare insett att vi mer bara gillat vår partner, och att det troligtvis varit ömsesidigt. Är det många i förhållanden som mer tycker om än älskar sin partner? Jag läste en frågeställning om detta på sociala medier häromdagen. Frågan löd: Hur vet jag om jag gillar eller älskar min partner? Först tänkte jag spontant att det måste vara en yngre person som frågar. Men så började jag fundera om det är många som lever tillsammans med någon de inte riktigt vet om de älskar eller mer bara tycker om.

Att längta efter sex med sin partner

Vad är skillnaden mellan att ”bara” tycka om den du valt som livspartner och att romantiskt älska densamma? Och är det fel att ”bara” gilla? Min egenformulerade förklaring till skillnaden är att den du romantiskt älskar har du fortfarande en längtan efter att ha sex med i din framtid. Framtid kan vara om två timmar eller om en månad. Ingen vill ju ha sex med sin partner hela tiden. Men att åtrån ändå finns. Såklart kan du älska någon utan att vilja ha sex, och då är det för mig likt såsom man älskar ett syskon. Sen tror jag skillnaden också märks i hur du ser på din partners brister. Lyckligast är de som kan kompromissa om sina olikheter har jag hört, vilket verkar vettigt. Men jag tror också det handlar om att bristerna hos den du verkligen älskar har du överseende med på ett helt annat sätt, än med någon du ”bara” gillar.

Tappa eller hitta tillbaka till älskandet

Sen undrar jag hur många som har älskat sin partner men som sedan har tappat känslan med åren? Var det med facit i hand aldrig tal om ett älskande eller har det bara försvunnit med åren?

Har något jobbigt hänt som har inneburit att intimiteten fått stryka på foten kan det nog vara svårt att hitta tillbaka till det intima tex. Att älska ett syskon är mindre komplicerat än att älska en partner. Med en partner finns den intima delen med i ekvationen, och den är både komplex och känslig. Jag kan verkligen beundra par som gått igenom något riktigt jobbigt ihop och ändå har kvar eller som har hittat tillbaka till det intima och åtrån till varandra.

Mitt uppvaknande

För många kanske det är helt okej att mer gilla än romantiskt älska sin partner efter många år ihop. Och om båda bara är nöjda så finns nog inget problem i det. I ett tidigare förhållande jag hade, där vi var förlovande och pratade barn och framtid, slog det mig över en natt att jag bara gillade och inte älskade min partner, och att det nog alltid varit så. Det var en chock såklart, men jag upptäckte det i samband med att jag erkände min avsaknad av lust till honom. Och anledningen till upptäckten var att jag på lite avstånd upptäckte lust till en annan man. Eller rättare sagt en annan man visade lust till mig och sa rakt ut att han drogs till mig. Detta väckte en lust i mig som jag knappt mindes sist jag kände.

Min rädsla

Då gick det upp för mig att vi, exet och jag, långsamt och för länge sedan, hade tagit död på det intima genom att ha blivit bekväma med ett ”syskonälskande” oss sinsemellan. Kanske bättre beskrivet blivit ett par som gillade varandra mer än som romantiskt älskade varandra. För det gjorde jag verkligen, gillade honom alltså. Och vi bråkade knappt inte alls för vi levde som i två separata känslovärldar. Denna erfarenhet är en anledning till att jag alltid ser till att rikta nya spännande eller kåta inslag i mitt nuvarande sexliv mot Love, även om det är andra personer inblandade också.

Jag vill aldrig mer ”bara” gilla min partner, eller omvandla romantiska känslor till syskonkänslor. Och jag känner i kontrast till mitt 20-åriga jag en kick i att vara överärlig mot Love. Då känner jag mig sann mot mig själv. En av mina stora rädslor, troligen baserat på mina erfarenheter, är att ha ett ”köra-på-förhållande” där lusten sakta ebbar ut. Å andra sidan kunde jag leva lyckligt omedveten i många år på detta sätt, så jag antar att bara gilla kan fungera för många det också. I alla fall så länge ingen möter en annan person som tydligt väcker en bortglömd lust.

Ps: Lite nytt på Vardagsliw och lite nya delningar på Sharesome


TIPS: Prenumerera gärna på min blogg. Klicka här och skriv in din e-postadress så får du ett mejl varje gång det postats ett nytt blogginlägg.

22

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

441. Demisexuell och sapiosexuell

/

Jag har många gånger funderat över hur min sexualitet har förändrats genom åren. Den har ju ändrats en hel del från det att jag var i 20-årsåldern till idag när jag är en bra bit över 40. Jag har nog mest tänkt att en mognare kvinna lättare njuter av sex, as simple as that. Vilket för mig känts ganska logiskt. Men nyligen snubblade jag över några för mig nya begrepp som fick mig att fundera lite djupare kring min egen sexualitet. Orden som jag hörde för första gången var demisexuell och sapiosexuell. Och jag tror faktiskt att jag har båda dessa sexualiteter i mig ganska starkt.

Kanske är dessa båda typer av sexualitet vanligare än många tror men att de fått en benämning först på senare tid. Jag inbillar mig att dessa sätt att förhålla sig till sin lust och till sex är vanligare hos kvinnor än hos män. Dessa två typer av sexualitet beskrivs inte ha något med sexuell läggning att göra, utan du kan vara bisexuell, homosexuell eller heterosexuell och samtidigt vara demisexuell eller sapiosexuell. 

Vad är demisexuell

Demisexuella personer är sexuellt attraherade av personer de har ett starkt känslosamt band med. För en del av dem kan sex ge en fysisk avsmak, medan andra tycker tanken på sex är jobbig. Många av de som är demisexuella gillar dock sex – men en hel del känner ändå att de kan leva utan det. I ett förhållande kan denna sexuella typ känna skuld för att de inte tillfredsställer sin partner tillräckligt sexuellt. Dessa personer bemöts ofta med att det går att göra något åt deras inställning, så att de får “normal” sexlust. Men att vara demisexuell handlar alltså om ens känslor kring sex i förhållande till attraktion, inte om låg sexlust. De behöver tid för att känna kontakt med någon och lära känna dem inifrån. Tillfälligt sex är med andra ord inget som lockar en person som är demisexuell.

Det demisexuella i mig

Denna beskrivning stämmer ganska väl överens med mitt 25-åriga jag, även om det nog fortfarande finns kvar i mig i viss mån. Kring 25 kunde jag inte dejta någon, inte ens en enda gång, utan att helst tänka oss tillsammans på ett djupare plan. Tillfälliga sexuella förbindelser har jag förstått i efterhand nästan skrämde mig under singelåren. För jag kände att jag inte var redo för sex så fort som andra var det. Under många år som singel önskade jag att kutymen för starten av en relation hade varit att börja med några månaders ”lära-känna-fas”, innan det rent sexuella kom in i bilden. Min man är den enda jag stod på mig med att vi skulle vänta med sex initialt. Och även om det bara blev tre veckor så var det nyckeln för mig. Jag hann mogna i mina känslor för honom och Love lät mig bestämma när sex skulle komma in i bilden. Det var först när jag hade fått ett starkare känslomässigt band som sex blev tryggt och därmed kunde bli spännande för mig.

Vad är sapiosexuell

En sapiosexuell person attraheras mer av intellekt än av utseende. De gillar att samtala och ha intressanta diskussioner innan den fysiska beröringen sker. De anser att intellekt är viktigare än utseende och samtalande och connection kring en gemensam nämnare kan få en sapiosexuell att tända. Dessa personer behöver en annan typ av förspel som bygger på en intellektuell stimulans. Lockelsen till det intellektuella betyder inte att personen är helt blind för utseende. För att tända en sapiosexuell är det bra att se deras intressen och att connecta via just orden.

Det sapiosexella i mig

Från att verkligen ha behövt känna en djupare connection för att kunna slappna av sexuellt och känna starkare lust så har något annat blivit mer och mer viktigt för mig nu när jag har tryggheten.

Något som också förenar mig med Love då han fungerar lite liknande. Senaste åren har jag känt en dragning till personers djup och resonemang som en del av min igångsättning. Att min käre make, jag och den/de vi träffat kan ha tillfredsställande diskussioner gör mig otroligt avslappnad, trygg och eggad på samma gång. Jag inser att det tänder mig mer än något annat. Att det finns en lyhördhet för Loves och mina intressen och våra ”kinks” är numera helt avgörande för min lust. Intellekt, eller snarare öppenhet för gemensamma intressen och gemensam lust har blivit den största igångsättningen för mig.

Bäst när det klickade i samtalen

De absolut sexigaste minnena för mig från äventyrandet genom alla år är definitivt de tillfällen när jag har märkt att vi och de vi träffar klickar väldigt bra i samtalet och när diskussionerna på riktigt har djupnat. När jag känner att jag kan vara mig själv fullt ut i samtalen.

Jag kan konstatera att jag har båda dessa varianter ganska tydligt i mig, demi-och sapiosexualitet. Den förstnämnda visade sig tydlig när jag var singel och den andra har kommit när tryggheten funnits på plats. Att snubbla över dessa begrepp har verkligen gett mig en aha-känsla. Även om det kanske inte har någon faktisk betydelse. Men det är väl kanske lite som att få en diagnos och förklaring till varför man ibland inte fungerat ”som alla andra”. Just i det här fallet kanske det är ganska många som får en igenkänning av dessa typer. Eller?

Ps: Nu finns det lite nytt i Vardagsliw


TIPS: Prenumerera gärna på min blogg. Klicka här och skriv in din e-postadress så får du ett mejl varje gång det postats ett nytt blogginlägg.

Nästa inlägg:
Älskar, älskar inte

14

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

© Expressen Lifestyle AB, 105 15 Stockholm Bud: Gjörwellsgatan 30, StockholmTelefon: 08-736 53 00