ANNONS
PersonuppgifterCookies

13 veckor

/

Idag är Charles 13 veckor gammal, 3 månader imorgon alltså. Den där magiska 3månadersgränsen alla pratar om är nådd! Och jag förstår faktiskt varför alla pratar om den… Jag har blivit tryggare som mamma, börjar så smått förstå att jag ÄR mamma och att det bara är just jag som kan vara världens bästa mamma till Charles. Vi har lärt känna varandra, nu vet jag äntligen vad han vill när han ropar, jollrar, skriker eller gråter. Jag förstår honom och kan ge honom vad han behöver.

Charles verkar också må bättre som 3månaders, han är en riktig liten personlighet nu som skrattar ofta och numera även gurglande. Han älskar när vi har pratstunder och testar hela registret av ljud eller när vi sjunger och dansar med hans små ben. Han sitter gärna i babysittern och micklar med sina händer och trivs kortare stunder i babygymmet där ugglan är hans bästa vän. Fötterna har han så smått börjat fundera på om det kan vara så att de kanske tillhör just honom men greppa saker verkar helt ointressant – förutom att hålla själv i flaskan när han äter då.

Han ogillar fortfarande vagnen och tycker bärselen är sådär men att ligga invirad i bärsjalen när man ska sova är toppen! Han sitter stabilt i knäet och har varit stark i nacken länge, nästan så man inte hänger med så stark han är.

Han somnar helst i famnen eller på mig men fortsätter gärna sova i sängen så fort han slumrat in. Nattmaten gäller fortfarande var tredje eller ibland fjärde timme men då räcker 60-90ml medan det oftast är omkring 120ml på dagarna. Och ja- lagom till 3månadersdagen lägger vi äntligen ner det där med amningen men är stolta som fan (rent ut sagt) över att vi lyckades nå vårt drömmål om 3 månader! (Så här i efterhand undrar jag varför jag pressade mig själv så länge, men nu är det gjort och jag klappar mig själv på axeln och det gör BVC-sköterskan med.) Vi teamade upp men det var inget jag uppskattade alls på hela tiden och jag inser nu att de första veckorna, framförallt första dygnen förstördes hela min upplevlese av fokuset på amningshetsen istället för vår nya lilla familjemedlem.

Jag gråter när jag tänker på många av timmarna under de första dygnen och framförallt när vi kom hem och Charles var bortdomnad, fy vad ont det minnet gör. BVC-sköterskan vill att jag går och pratar ut om allt det och hon har nog rätt, det gör fortfarande för ont.

Nu väntar lämpligt nog ett BVC besök 10:30 för att väga och mäta vår lilla stjärna, det blir spännande att se hur stor han är nu – jag inser att jag inte bör stretcha 56-kläderna så mycket längre (iaf inte pyjmaserna och byxorna men bodysen håller schysst än så länge. Det betyder långa ben va?) utan får ge mig in på 62-storlekarna och tur då för idag kom ju hösten och regnet och sommarkläderna köpte vi bara till storlek 56 så det var väl matchat!

Älskade lilla Charles, tack för att just jag får vara din mamma!

6

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

Följ mig på Instagram!

@johannakajson
© Expressen Lifestyle AB, 105 15 Stockholm Bud: Gjörwellsgatan 30, StockholmTelefon: 08-736 53 00