ANNONS
PersonuppgifterCookies

Gårdagen, en religös upplevelse.

Nej men hejsan. Berättade ju i förrgår efter min upplevelse hos gynekologen om att jag som igår skulle iväg på en helt annan typ av upplevelse. Har dom senaste två veckorna jobbat vad som känns som en absolut underdrift jobbat i 75 timmar per vecka. Det har varit mitt vuxenjobb (dvs mitt riktiga jobb där jag jobbar som mediasäljare) jag har jagat poddlösningar i och med att Malin har hjärnhinneinflammation och behöver vila det hon har innanför skallbenet, jag har haft superroliga samarbeten på instagram där jag absolut vill leverera mitt bästa för både mig, kunden och för att ni ska tycka om det lika mycket som jag, och jag har nätverkat som en social jäkla gud vilket i sin tur lett till social överdos (jag tror det finns en diagnos på detta) och givit mig själv egentid.

Så igår, när vi var ett gäng som skulle iväg tillsammans med Moroccoan oil så kände jag bara ”jag orkar inte!”. För mig är det ett steg utanför min box att åka iväg på event där jag är ”själv”, dvs själv som att jag inte hookat upp med någon jag ”känner”. Som den har gången så var både jag och Malin inbjudna men Malin tackade som ni förstår nej iom att hennes hjärna absolut inte skulle må toppen av att åka ribbåt genom Stockholms skärgård. När jag vaknade igår gav jag mig själv en både fysisk och mental lavett och sa ”Jessica, väx upp för fan, våga åk själv och DU behöver detta”.

Det var kanske det bästa beslut jag tagit.

Lite nervös, som vanligt när jag är solo på event, tog jag mig till Kajplats 21 på strandvägen. Så jävla onödigt att ha ångest inför den här dagen med facit i hand. Dom här kvinnorna (och mannen) som var med under den här dagen var och är såklart helt jäkla fantastiska. Energifulla och bara snälla och fantastiska. Ett gäng smarta, själsvackra tjejer som tagit veckans bästa beslut.

Stockholm bjöd på sin absolut vackraste sida. Havet var kavlugnt och solen sken överdrivet härligt. När vi satt på oss vår mundering och tagit fart genom Stockholms inlopp så tjöt vi alla av skratt för att sen fortsätta i total tystnad.

Det var som en religös upplevelse att rusa igenom skärgården i 80 km tystnad i ribbåten som klöv vattenytan utan större problem. Det var det vackraste jag varit med om på länge, och tystnaden av naturen var precis vad jag behövde.

När vi efter ca 60 minuters färd kommer fram till en vik någonstans av en plats som ingen någon någonsin varit på så var det att komma till paradiset. En bastuflotte, med ett uppdukat bord av härligheter, och ett fantastiskt sällskap. Jag menar kika in denna bildbomb av bara 100% totalt magi.

Sluta. Orkar vi ens med mer? Jaha-aadå det gör vi. Kika vidare.

Packade ihop oss och åkte hem strax efter lunch för hemfärd in mot stan igen… Saker som jag har förstått efter detta äventyr är: Jag behöver ett stort hus i skärgården, gärna med brygga och strandtomt, jag behöver en ribbåt och alltid en skara magiska kvinnor som går omkring i morgonrock på en bastubåt och såklart bada varje gång någon föreslår ett bad. Ja, det ska vara bra för själen men jag tror på att skärgårdshuset med strandtomt, sällskapet, bastuflotten och ribbåten löser detta utan bad i december även om själva badet också var härligt.

Jag säger tack till livet, du är bra bra alltså.

Måste dra, har en fredags GT med min man som kallar.

0

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

Vilken härlig dag….

Vaknade i morse av en barnarm i ansiktet och en hund i armhålan. Undrade hur mycket bubbel jag drack under gårdagens event med tanke på att jag inte har något minne whats so ever av att yngsta sonen kom in till oss i natt. Var hemma från gårdagens IMS redan vid 19 så det var inte bubblet som spökade, snarare att vi pressade Game of Thrones fram till midnatt och sen var ute med armhålshunden fram till närmare 00.30.

Spådde i kaffet att det här kommer bli en härlig dag. Det blev det till en start…

Började dagen med det bortglömda gynekologbesöket från igår. Struntade i att boka en taxi och tvingade min man att köra mig till Danderyd där gynmottagningen ligger. Blev anvisade i rummet och ombedd att klä av mig. En normal person hade slutat skriva här och gått vidare med dagen, men nej, det tänker jag absolut inte göra. Följande dialog utspelade sig:

Gynekologen Hildur: Tycker du det är obehagligt att göra gynekologundersökningar?

Jag: Nej….tycker du?

GH: nej detta är ju det vackraste och heligaste vi har.

SIDOSPÅR: Detta leder mig till ett annat minne av en annan gynekologundersökning som jag absolut inte kan utesluta här. Den gynekologen låg på våning 17 i höghuset i Nacka forum. Gynekologstolen var där likdom ställd så att alla patienter kunde se den fantastiska utsikten, vilket jag påpekade för att jag av någon galen anledning tydligen måste småprata med läkare när dom är nere och joxar runt i livmoderområdet. ”Gud vilken fantastisk utsikt” sa jag. Kvinnan mellan mina ben tittade upp och sa ”inte här”. Skitkul sagt på riktigt, och jag hoppas såklart att hon inte tyckte det hundra procent.

Tillbaka till idag:

GH: Jag brukar ge en spegel till alla kvinnor!
Jag: eh…okej?

GH: Brukar du använda spegel på dig själv?

Jag: Eh, alltså, näe, eh, jag VET ju hur jag ser ut men…? (är det någon som glor sig själv med spegel mellan bena kontinuerligt undrar jag? Okej om man skadar sig eller det händer något häftigt där nere, men om det är en vanlig dag och allt känns som det ska så laddar jag ju inte upp med spegel och fredagsmys när barnen dragit till skolan och mannen till jobbet!)

GH: Jag brukar i alla fall erbjuda att alla får vara med och se vad som händer!

(detta är ju ett fantastiskt erbjudande, att bli inbjuden i sin egen undersökning)

Jag: Okej? (tar spegeln, ger det en snabb titt, konstaterar att det ser likadant ut som senaste gången)

GH: du vill inte vara med under hela undersökningen?

Jag: Nej, det går bra, tack för erbjudandet.

Sen gjorde hon vad som behövde göras. Snacket om fina slemhinnor och annat gossigt sades. Vi tittade omkring med ultraljud i livmodern och konstaterade att allt var som det skulle.

Where the magic happened…

Jag och min livmoder hoppade ut från gynkan och hoppade på tunnelbanan vidare in till stan. Utnyttjade tiden maximalt och hade ett teamsmöte med en kund på t-banan.

Magda och Minna från Nigab, Marika i Kalmar och jag i rulltrappan på Östermalms t-banestation. Perfekt plats att ha teamsmöte på.

Drog vidare till Yogayama och köpte 3 stycken bananbröd, varav jag pressade ett i farten, och gick vidare och fick äntligen träffa Malin som åkt in och ut på sjukhuset senaste veckorna. Hon har äntligen fått bekräftat att det är hjärnhinneinflammation. Förhoppningsvis kommer hon bli bättre snart. Lämnade bananbrödet och slängde mig in i en taxi mot Södermalm.

Älskade älskade Malin. Hoppas du får bli frisk snart. Sån otrolig otur du har haft med sjukdomar dom senaste åren. 2023 blir ditt år, det sa också kaffet till mig i morse.

Nu kan man tro att jag hade ännu ett viktigt möte, vilket det iof var då det handlar om mig-tid. Hade en tid bokad efter sommaren på Klinike för att göra PRX (googla det, det är livets bästa behandling för huden om man nu bryr sig om sånt) tiden har flyttats då det inte fungerat med mitt livsschema. Idag fungerade det inte heller men det gav jag fan i och tog mig dit ändå. PRX´n tar ungefär en halvtimma. Men det är en halvtimma av jag-tid, utan dator, utan mobil, utan massa prat (förutom att jag snackar massor med underbara Frida som utför behandlingen på mig) men när själva behandlingen är över så la hon på mig en filt, sänkte ner belysningen och lämnade mig i rummet i 10 minuter själv, med en sval mask över ansiktet och härligt lugnande pling-plong-musik i högtalarna.

Klassisk liggvila i väntrummet innan PRX

Klassisk efter-prx-mask-på-vila.

Klassiska-efter-prx-bilden med GLOWET!

Hoppade ut ur lugnet och kastade mig in i en taxi mot DN-skrapan då jag hade ett möte med tidningen Amelia iom att bloggen ligger hos dem och att jag ska skriva i både Amelia och Topphälsa i framtiden (här kommer jag att behöva era smarta inputs inom kort…återkommer till det)

Effektiv jobbtid spenderat i taxi och t-bana under dagen: 1,5 timmar.

Sidospår: Efter mötet med Amelia var en poddstudio bokad till kl 17 då fredagens avsnitt av Mitt i Livet skulle spelas in med 2 eminenta gäster, dvs min man Marcus och vår bästa vän Pontus. Dom var veckans gäster då Malin fortfarande är för dålig för att orka podda helt enkelt. Och om du frågar mig som är hobbydoktor så är det nog bra att vila sig när hjärnan är inflammerad. Står i receptionen för att ringa ner Amelia-teamet när min Marcus ringer och berättar att Oscar gjort sig illa på gympan i skolan och att dom är på väg till akuten!

Hade möte med Amelias redaktion och pratade framtida jobb innan jag åter igen kastade mig in i en taxi för att åka hem till sonen som var hemma.

Möte med Åsa, sjuka Sara på länk och Johanna från Amelia.

Väl hemma hos lilla sonen: I med någon form av föda (yoghurt och chokladpuffar fyllda med socker) skjutsa honom till fotbollsträningen och sen åka till akuten och byta av Marcus som då suttit med Oscar där i 3 timmar. Åkte förbi mataffären och köpte på mig vindruvor, munkar och kexchoklad, sånt som behövs om du är 12 år, har gjort illa nyckelbenet och ska spendera kvällen på akuten.

När vi satt och väntade på röntgen sa Oscar ”OM det är brutet, får jag vara hemma från skolan då” Jag tittade på honom, skakade på huvudet och tryckte sonens ena kexchoklad till middag. Nyckelbenet röntgades…men innan fick röntgenläkaren fick snällt vänta på Oscar som hade egentid på sjukhusets toalett.  Fick beskedet att inget var av eller hade spruckit och åkte hem för att nu ta igen massa jobb som missats under dagen pga underliv, vän-date, egentid, jobbmöten, barnfix, skjutsande, stödhandling och sjukhushäng.

En härlig onsdag med inslag av oväntade händelser. I morgon väntar ett ribbåtsfärd och skärgårdslunch. Herregud så jobbigt.

All kärlek till er, vill ni ge kärlek tillbaka så tryck på hjärtat.

8

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

Det är så rövigt…

….när jag kvällen innan förbokar en taxi för över 600 spänn för att infinna mig kl 09.00 på andra sidan stan för att gå på IMS (influenser marketing summit) och den inte kommer! Ställde klockan på 06.45 för att jag duschade igår kväll för att spara tid, för att jag vet att kommer att gå och lägga mig med blött hår, vilket i sin tur kommer att  resultera i att håret ser ut som jag sovit i skogen när jag vaknar. Dvs, ställer klockan i tid för att hinna fixa håret för att hinna med den förbeställda taxin. När då taxibolaget några minuter innan upphämtning skickar ett sms som lyder:

Jag vill bara försöka förstå detta meddelande:

”tyvärr kan din taxi bli försenad”

-Jag ringde ju och ni bekräftade att ni ”inte har några lediga bilar i området” vilket betyder att det inte liksom FINNS en förbeställning utan en bil kommer när den blir ledig!!

”vi jobbar aktivt”

-svar nej det gör ni inte.

”föraren kommer hör av sig bla bla bla”

-nej det gjorde han inte.

”vi beklagar eventuella olägenheter som detta orsakar er”

-Beklagar ni verkligen det? Alla förstår ju som förbeställer en taxi att om ni inte beställer den på riktigt så blir den en olägenhet om den inte dyker upp pga en förbeställer ju en taxi på morgonkvisten för att hinna i tid till någonstans?

”med vänlig hälsning”

-skit på er bara.

Jag är en galen person när det kommer till tider. Dvs när jag vet att jag ska passa dem. Var galen i morse när taxin som hade förbeställt absolut inte hade förbeställts (för då hade den kommit) inte kom och jag fick i panik ringa en Uber som tog mig 20 minuter för sent till platsen jag skulle var på 20 minuter tidigare. Svor som en galning när jag kom dit och mötte några kunder och kollegor. Att jag sen fick ett samtal från min gynekolog som undrade var jag var 40 minuter senare  hör inte hit.

Dagen började mao väldigt stressigt men mynnade sen ut i en helt okej dag med talare och inspiratörer på agendan!

Dagens mest pinsamma: När agendan för dagen var slut så skrek moderatorn från scen: ”The baaaar is ooopeeeen”. Nä, det gjorde han inte men han sa: ”baren är öppen”. Men när det kommer till en bar så är det alltid härligt att referera till Cocktail och se en ung Tom Cruise framför mig som står och kastar spritflaskor till höger och vänster och överallt. När någon säger ”baren är öppen” och en är på ett event, speciellt där en biljett kostar samma summa som en taxiresa från Stockholm – Dalarna, så tror väl ända alla att drycken ska ingå!? Jag må vara naiv, men när vi kom fram till baren så stod alla lite utspritt i någon form av o-organiserad kö. Jag hade feeling och frågade mitt sällskap vad dom önskade ”vitt, rött, bubbel, bärs?”

jag hade liksom allt att erbjuda! Dom sa ”vitt & rött” så jag sträckte mig helt enkelt förbi folkmassan, knep ett glas rött och ett glas vitt som stod upphällt på bardisken och drog. Jag kom ungefär 6-7 meter innan en man grep tag om mig på axeln, han var absolut inte var lika charmig som Tom Cruise kan tilläggas. ”The wine is not for free” sa han och spände blicken i mig. Jag tittade på honom, tittade på vinet, tittade på mitt sällskap, tittade på inte Tom, tittade mig runt omkring och sa: ”ok, im sorry?” och funderade på att fejka en svimning men kände att det skulle bli ännu mer pinsamt. Fick tom jaga ikapp det andra glaset med vin som hade vandrat 10 meter tillframför mig i handen på personen jag hade gett det till för att ställa tillbaka det på bardisken i fullt rampljus framför alla andra gäster som stod och väntade på sin tur att betala för ett glas.

Dagens största miss: att jag inte tatuerade mig hos den tatueraren som ett företag hyrt in som bjöd på (gratis) tatueringar. Skit också.

Dagens andra största miss. Att jag inte tog en endast bild. Förutom denna. Emelie kommer hata mig för den, men det gör inget, jag älskar henne nämligen. Make no sense men ni fattar.

Tack å bock. Ska natta barnen nu och sen förbereda mig för gynekologen vars tid jag fick flytta till i morgon. Har även 3 andra möten i morgon (känns som 20) som ska bli väldigt spännande… giv mig styrka osv.

2

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

© Bonnier Magazines & Brands AB i samarbete med AB Kvällstidningen ExpressenTelefon: 08-736 53 00