Go dagens, här är det bloggonsdag!

Jag skrev en text om saknad idag på min instagram.
–> @breakitandyouwillmakeit
Saknaden av att tävla.
Och det blev så himla tydligt hur mycket jag faktiskt saknar att vara elitidrottare.
En känsla jag länge försökt dämpa, då jag vet att det är slitsamt för kroppen.

För Er som inte vet så har jag tränat och tävlat i största delen av mitt liv.
Jag började med gymnastik som 3 åring och har provat på de flesta sporter som existerar.

När jag var 11 började jag tröttna på gymnastiken och i samma veva fick jag höra att man kunde köra gymnastik på hästar.
Ja, levande varelser .
Jag gick igång på tanken eftersom jag redan då visste att jag älskar fart och adrenalin.
Min syster som var hästtjej när vi växte upp hade även introducerat mig för dessa fantastiska djur. (Dock fastnade jag aldrig för livet som hästtjej).
Men jag tänkte att kombinationen av gymnastik, hästar och adrenalin var perfekt.

Och så rätt jag hade!

Redan efter första provträningen hade jag bestämt att det här skulle jag göra för resten av mitt liv. Jag var fast, och besatt.
Jag älskade det och ja, jag skulle bli bäst.

Kärleken för sporten och den ambitiösa lilla tjej jag var gjorde att jag utvecklades väldigt snabbt. Och redan efter drygt 1 år tävlade jag mitt första SM.

2009 fick jag representera Sverige för första gången, på Europa Mästerskapen.
En magisk känsla och något jag var otroligt stolt över. För mig blev det ett kvitto på att om man verkligen vill något i livet och är redo att kämpa för det så kan det bli verklighet.

2010 vann jag mitt första SM guld, och NM guld och helt plötsligt var jag bäst.

2010 fick jag även vara med på VM i Kentucky, World Equestrian Games.

2011 var ett bra tävlingsår. Även 2012.
Jag var fortfarande regerande svensk mästarinna och målet var nu siktat mot EM och VM titlarna.

2013 började sporten ta över mitt liv, fullständligt. Jag gjorde verkligen ingenting annat än att träna, tänka på träning, planera träning, träningsresor, tävlingar, kosten, vikten (viktfixerad sport 😢).
Jag trodde jag älskade det, men nu i efterhand inser jag att det hade gått överstyr. Jag hade inget stopp.
Jag hade bestämt mig, jag skulle bli bäst oavsett vad det kostade.

Då händer det som absolut inte får hända.
Jag råkar ut för en allvarlig olycka och bryter nacken.
Jag hamnar i sjukhussängen och får höra att ett aktivt liv bara är att glömma.

Det här är en lång historia och jag tänker att jag får göra ett nytt inlägg om den till Er som missat den? ❤️

2013-2015 var en lång och smärtsam kamp.
Men på något mirakulöst sätt lyckas jag ju ta mig tillbaka.

I slutet av 2015 flyttar jag till Australien för att plugga exercise science/personal training och fastnar där tills mitt visum går ut 2017.

2017 vinner jag av en slump EM guld i en helt annan sport OCR.
Obstacle course racing.

Från bruten nacke till EM guld.

2018 återupprepas denna dröm.

2019 bestämde jag mig för att lägga elitlivet på hyllan och ta hand om kroppen, som då var väldigt sliten och öm.

Jag saknar det dock än idag. Och har sedan dagen jag slutade letat efter dessa adrenalin-kickar…. vilket är en av anledningarna till mitt deltagandet i Elitstyrkans hemligheter på tv4.

Om jag är sugen på att göra comeback till elitlivet?
Ja, på något sätt. Någon gång.
När och hur vet jag inte.
Men drömma kan man alltid göra.
Sen om jag bestämmer mig för att behålla det som dröm eller se till att det blir verklighet… ja det får framtiden utvisa ❤️

Oj vilket långt inlägg det blev. Om ni orkade läsa igenom det, är det någon del ni är mer nyfikna på?

Kram och kärlek

E

(reklam för onlinekurser)

Många som har efterfrågat denna kurs och NU är den här!!

Äntligen har jag släppt anmälan för min senaste ONLINEKURS som är ”Lär dig gå ner i split”

En 4 veckors kurs som innehåller korta pass (20-25minuter) med fokus på rörlighetsövningar som jag vet fungerar för att komma närmare sitt mål av en split.

Alla övningar går att anpassa

Start om 2 veckor (29 mars) V.13-v.16

Upplägg:

Måndag morgon i 4 veckors tid laddas ett nytt pass upp i en hemlig facebook-grupp som endast de anmälda och betalande kunderna har tillgång till.

Istället för LIVE och ett tillfälle per pass, så har ni tillgång till passet en HEL vecka. Vilket betyder att ni kan köra passet hur många gånger ni vill under veckans gång innan det försvinner och ett nytt pass laddas upp.

Ni får en frihet och kan bestämma själv när det passar Er bäst att träna.

Jag kommer finnas med som stöd så ni kan visa er progression i gruppen och ställa frågor. Även peppa varandra.

Jag erbjuder också:

• ”lär dig gå ner i spagat-kurs”
• ”handstående för nybörjare”
• ”Hemmaträning med egna kroppsvikt”
• ”Rörlighetskurs -helkropp”

För anmäla dig till någon av dessa kurser:

• Swisha 499:- till
• Break it and you will make it AB  123-578 87 65
• Skriv personens namn i meddelande + den kurs du vill anmäla dig tillexempel

Elin Härkönen + splitkurs April

Efter du swishat letar du upp den hemliga grupp som passar in i beskrivningen på facebook.

(Handstående April, Rörlighetskurs April, Hemmaträning April, Spagatkurs April eller splitkurs April)

• ansök om tillträde
• Senast 28/3 kommer du bli insläppt i gruppen
• 29/3-21 kommer första passet i respektive grupp laddas upp
• Anmälan är bindande

bara att höra av Er om ni har frågor 😃

God eftermiddag kära ni,
hoppas att ni haft en fin vecka såhär långt!

Den här veckan såg ut att bli väldigt tom och rätt tråkig för att vara en vecka i mitt liv. MEN det blir inte alltid som man tänkt eller planerat, vilket är en del av livet som jag älskar (och hatar).

Att hoppa på utmaningar eller uppgifter är som bekant det bästa jag vet.
Att pusha och utmanas, vara på gränsen mellan att falla och att flyga… det är då jag mår som allra bäst och känner mig som mest levande.

Med det sagt så är vi alla OLIKA och mår bra av olika saker.
Bara för att jag gärna lever mitt liv med många bollar i luften betyder inte det att det är det bästa för DIG. 

Hursomhelst så fick jag ett mail i tisdags där det står att jag är inbokad på RISKETTAN onsdag kväll 16-20:00. 

ALLTSÅ WHAT!? 

Jajamensan, brorsan har varit i farten och vips så ska man ta MC körkort. 

Att åka motorcykel var något av det roligaste jag visste när min pappa precis hade tagit sitt. 

Men aldrig trodde jag att lilla JAG skulle ta eget. 

Men jag tackar inte nej till en utmaning, och detta kommer definitivt bli en UTMANING. 

Stackars körskolelärarna som ska få drillas med mig X antal timmar framöver. 

Varför? 

• Jag älskar fart och adrenalin.
• Jag älskar att känna mig obegränsad. 
• Jag älskar att känna mig levande. 
• Och ja Pappa hade både älskat och hatat att jag gjorde detta. 

Vi får se hur det går.
Va tror ni?

Kommer jag klara av denna utmaning?