Hej på Er,

Hoppas ni hade en fin nationaldag igår, vilket väder det blev! 🇸🇪

Jag gjorde inget speciellt igår utan försökte jobba undan så mycket som möjligt eftersom jag är iväg på jobb resten av veckan.
Det blev träning, möten och jobb framför datorn.

Jag och Anthony avslutade dagen med pokébowl i kvällssolen… vilket jag tycker är SÅ mysigt. Kvalitétstid ger mig så otroligt mycket energi och värme ❤️

Nu sitter jag på tåget och renskriver en projektidé, förbereder mina träningspass jag ska hålla under träningshelgen nu i Sälen och så försöker jag vila lite också då det kommer bli en intensiv vecka med mycket intryck.

Jag frågade i en frågestund vad ni skulle vilja läsa mer om här på bloggen och jag börjar med det enklaste : Mina planer i sommar?

Varför det är enklast är för att jag inte vet. 😅
Det är fortfarande väldigt öppet i kalendern, vilket är ovanligt för mig. Men jag har valt att ha det så eftersom jag tror det kommer ge utrymme till något jag verkligen vill…

Efter den här helgen kommer jag alltså mestadels vara hemma i Stockholm, och därför drar jag igång mina sommarträningar igen.
OJ va jag saknat det!
Redan på måndag 18-19 kör jag rörlighetsträning i Vasaparken ☀️

Kom förbi vettja! (Inga förkunskaper krävs och jag bjuder på fika efteråt)

.

Förutom det så fyller jag år 21 juni, så vi kommer säkert fira på något sätt❤️ Förslag?

Annars ska jag bara njuta av svensk sommar, men nu blir jag lite sugen på utflykter….

Vad ska ni göra i Sommar?

Kram och kärlek

Tänk att jag alltid känner mig så tom efter avslutat äventyr. Trött och tom.

Det är som att man varit på världens energi-och lycko-topp för att sedan falla rakt ner.

PANG.

Ibland gör det ont att landa.

Ibland fastnar man där.

Ibland är det svårt att ladda om för att börja klättra upp mot toppen igen.

Jag är säker på att jag inte är ensam med dessa tomhetskänslor efter stora händelser i livet. Därför lyfter jag det.

Och ja det kan kännas som en droppe i havet med tanke på att det finns så många som har det betydligt mycket jobbigare.

Förut fick jag skuldkänslor för att jag kände som jag gör.

Jag vet att jag är så lyckligt lottad som får göra allt jag får uppleva.

Men det tar inte bort rätten att känna sig tom efteråt.

Inga känslor behöver förminskas.

Men det gäller att inte fastna i sina negativa känslor.

Omfamna dem. Acceptera dem.
Men håll inte för hårt.
Släpp taget när du är redo, ladda om och sikta mot toppen igen.

Kram och Kärlek

När barndomsdrömmen blir verklighet.

Vart ska jag börja?

Jag älskar känslan av att förverkliga mina drömmar. Jag älskar resan av att tro på något, jobba hårt för att det ska bli så och sen få uppleva när det väl händer. Det är en fantastisk känsla.

Finner inga ord hur tacksam jag är att jag har fått vara en del av detta äventyr.

Tänker på lilla Elin som ALLTID tittade på Fångarna på fortet på fredagar, som satt som fastklistrad framför den där lilla tjocktvn och fascinerades av alla som vågade utmana sina rädslor. Som önskade att det en dag var hon som klättrade runt på Fortet.

Tänker också på 18-åriga Elin som fick höra att ett aktivt liv bara var att glömma. Tänker på hur förkrossad och rädd hon var av att vara fast i en kropp som inte fungerade.

Jag är så stolt att jag vägrade lyssna och kämpade dag ut och in för att ta mig framåt.

Tänk om jag vetat som 8 åring, eller 18 åring att jag idag som 28 åring varit med i Fångarna på Fortet?

Tacksam att ännu en dröm gått i uppfyllelse.

Förverkliga drömmar, det tänker jag fortsätta göra. 

Tack till tv4 och Jarowskij för den här upplevelsen som jag kommer bära med mig föralltid. Tack till Agneta och Gunde som tidigt blev förebilder och självklart är än idag, det var faktiskt dem som väckte programledar-drömmen i mig.

Tack till alla nyfunna vänner för ett minne för livet.

 Nu bär det av hemåt igen och så får vi se vad nästa äventyr blir ❤️