ANNONS

Stjärnor i Stone Towns gränder & stjärnor på natthimlen

/

Hemma igen med nya insikter. Till alla som tycker att allt finns hemma och ogillar oss som tar oss ut och dessutom flyger vill jag inte säga ni har fel, men jag är glad över att jag åkte på en ickenödvändig resa till Zanzibar, en ö utanför Tanzania. Att få vara i ett samhälle där äldrevården innebär att barn tar hand om dig och där skatter är något ytterst få betalar, korruption och småmutor får hela samhället att gå runt och där frivilliga insatser för förbättrad hälsa är absolut nödvändigt – gör i alla fall mig till en mer upplyst människa. För att inte tala om perspektiven jag får på mitt eget liv.

IMG_7376

Så här kan en lunch på stranden se ut.

Många hotell med utländska turister tar ansvar och ser till att arbetskraften kommer från de intilliggande fattiga byarna, köper grönsaker, och fisk från lokala försäljare och vi som bor där betalar en extra avgift som går till skola och hälsovård i byarna. Vi turister tillfrågas om vi vill “contribute” och dela med oss. Och det vill de flesta. Sen kan man säga att det är bara en bra huvudkudde, sen far vi hem till våra välståndsland och glömmer bort.

Det stämmer inte alltid. Men något blir kvar, som funderingar på hur man själv kan hjälpa till. Brist på allt från skolböcker till pengar. Vi besökte hotellets grannby Bwejuu där bland annat förskolan stöds liksom sjukstugan, där oro för pandemin inte handlade om sjukdom utan enbart om vad som händer med dem om turismen, den stora inkomstkällan, inte kommer igång.

IMG_7371

De små barnen på förskolan i byn Bwejuu kunde skriva tydligare och vackrare än våras svenska barn. Här finns bara pennor och kritor, här regerar vacker handstil.

IMG_7340

Ekonomisk brottslighet finns också hos oss, Men den ser annorlunda ut. Hanne Kjöller avslöjar hur lätt välfärdssystemen  i Sverige kan luras. Läsningen Handbok för fifflare, gör en rasande.

Zanzibar har två stjärnor, Freddie Mercury, gudabenådad sångare och kompositör i musikgruppen Queen och Abdulrazak Gurnahnobelpristagare 2021 i litteratur.  Båda födda i Stone Town, utvald stad på Unescos världsarvlista på ön. Mercury hade fått ett museum i samma hus som han bodde, medan Gurnahs bostad visste ingen vad den fanns. Den adressen på Malindi Road hittade vi och framförallt chauffören som frågade sig fram och till slut i en gränd hittade vi huset.

IMG_7296

Lucio framför platsen där Farrokh Bulsara (Freddies riktiga namn) föddes 1946.

IMG_5968

I det här huset föddes Gurnah 1948, idag är bostaden ett katthem.

Hörde att vi har 40 000 veckor i snitt på en livstid att göra något av. Jag la ner några timmar på att se hur mycket jag kan om svensk kvinnohistoria via frågespelet Vet Ni,  sammanlagt 375 frågor, och jag kan avslöja att jag har stora brister. Men jag visste i alla fall vem som kallades för den svenska näktergalen på 1800-talet (Jenny Lind) och vad en roddarmadam gjorde (tog betalt för att transportera människor och gods i småbåtar). Vill du tränas dig så hittar man frågespelet via historiskan.se

IMG_7397

Här ligger så mycket kvinnokunskap.

För övrigt har jag för första gången slagit mitt 17-åriga barnbarn i badminton, vann med 3 set mot 1. Var han indisponerad eller har jag bättrat mig?  Rätt vad det är så sitter smasharna. Men bäst är att han vill fortsätta, hans 74-åriga farmor kan ju inte  vinna igen!

IMG_7393

Segerrusig.

Skrev en krönika om varför det ska vara så fult att sörja sitt försvunna utseende. Det är ok att sörja en spänstig kropp, men inte ett vackert utseende. Det är ju förstås att sticka ut hakan och jag har fått skäll. I vårt land har vi en praktisk syn på ålder. En fot som inte funkar är respektabelt att sörja, men inte sorg över en rynkig hals. Men det ena inte är fulare än det andra. Och just nu saknar jag mest delar av mitt minne.

IMG_7170

Här fyller sonen 45 år. När han föddes det kommer jag ihåg!

Träffade några av mina barnbarn som också var på resa i Afrika och tillsammans betraktade den fantastiska stjärnhimlen som ligger miljontals år ifrån oss. Och Enzo frågade om jag skulle bli en stjärna när jag dog. Ja det hoppas jag, svarade jag och tänkte, det vore något att få vara en del av något oändligt.

Men, nu är i alla fall den här bloggen ändlig. Hej då kära läsare.

0

Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för vad du skriver.

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy och regler för kommentarer.

© Bonnier Magazines & Brands AB i samarbete med AB Kvällstidningen ExpressenTelefon: 08-736 53 00