Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Allt om Mat i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Foto: Allt om Mat

Kockarnas superguide till ultimata julbordet

Julen närmar sig med stormsteg – och det börjar bli hög tid att planera julbordet. Men vad ska man egentligen tänka på när det är dags för årets största mathögtid? Vad går att förenkla – och vilka rätter ska man lägga mer tid på? Här ger Allt om Mat:s experter sina bästa knep och smarta genvägar för ett ultimat julbord – utan stress. En superguide med de bästa tipsen att ta till sig, och vanliga fallgroparna att se upp för.

Att planera ett julbord för hela tjocka släkten kan ta mycket tid och energi. Det är många rätter som ska förberedas, tillagas, värmas och serveras – och det är lätt att råka salta köttbullarna för mycket, eller ta ut Janssons frestelse innan den gått klart i ugnen och potatisen fortfarande är hård. 

Men har man planerat och förberett sitt julbord väl behöver det inte alls vara särskit stressigt eller avancerat att lyckas sätta alla detaljer. Allt om Mat:s matexpert Gunilla von Heland menar att en vanlig miss är att man som värd eller värdinna tänker att man behöver göra allting själv. 

– Det är vanligt att en eller två roddar allt, då hinner man knappt umgås. Dela i stället upp allt jobb – från välkomstglöggen till disken. Det är ett perfekt tillfälle att se till att alla på något sätt är delaktiga i den mån de vill och kan, säger Gunilla von Heland. 

”Använd en riktigt vass kniv”

När det kommer till tillagningen av de olika julmatsklassikerna finns en hel del att tänka på, för att rätterna ska bli så goda som bara möjligt. En av de vanligaste missarna handlar om mångas stora favorit: julskinkan, som enligt Gunilla von Heland ofta serveras i för tjocka skivor. 

– Skinkan skärs ofta i alldeles för tjocka skivor, så tunna skivor som det går är alltid godast. Ett knep är att använda en riktigt vass kniv eller skärmaskin, säger hon.

Janssons frestelse är en annan rätt som enligt många är något av det viktigaste på julbordet. Men även där finns flera fallgropar att se upp för om man vill åt en krämig, god och smakrik gratäng. 

– Jansson blir ibland mer vattnig och blaskig än krämig, och är inte alltid riktigt klar. Eller så är den dåligt smaksatt. Ett knep är att börja i god tid så att den får tid på sig i ugnen. Den kan stå klar minst 30 minuter. Använd rikligt med ansjovis och lite av ansjovisspadet för att få ordentligt med smak, och glöm Inte ströbröd och hyvla på smör på ytan. Varmluft gör ytan extra frasig, säger Gunilla von Heland. 

En annan vanlig miss är att man satsar för hårt – och lagar för många rätter och varianter på julbordsklassikerna. Där går det åt mycket tid, och dessutom är det inte en garanti för att resultatet ska bli bättre. Ofta är det smartare att satsa på färre, riktigt goda komponenter, menar Gunilla von Heland. 

– Undvik exempelvis att ha för många olika sillar på julbordet, stanna vid max tre olika sorter, det räcker bra, säger hon.

Gunilla von Heland tipsar om man inte behöver ha så många olika sillar på julbordet – det räcker med några få, riktigt goda. Foto: Per Ranung

Satsa på fräschare dessert

Det kan vara klurigt att veta hur man ska tänka med desserten till julafton. Maten är redan mäktig och tung som den är, och det kan kännas svårt att orka med något allt för mastigt efter julbordet. Allt om Mat:s kock och matexpert Cecilia Lundin menar därför att det är smart att satsa på en mindre – och fräschare – dessert. 

– Desserten efter ett julbord bör vara liten och inte alltför tung. Klassiska desserter som ris à la Malta, apelsinris och ostkaka men även mer moderna som saffranspannacotta, parfait eller mousse vinner på att serveras i små glas eller skålar. Då kan var och en ta sin portion och äta så mycket man orkar i stället för att alla ska ”gräva” i en stor skål som sedan kanske åker in och ur kylen under hela julhelgen, säger hon och fortsätter:

– Fruktsallad är annars en mycket fräsch och god julaftonsdessert. Skala, skär och blanda ihop citrusfrukter med kanske lite lyx av färska fikon eller någon exotisk frukt. Häll gärna över en sockerlag med smak av julens kryddor, till exempel kardemumma och kanel.

Om man är sugen på att servera klassikern ris à la Malta har Gunilla von Heland ett bra knep för att få desserten att kännas fräschare, och samtidigt smaka mer:

– Ris a la Malta ofta är saftsåsen blaskig smaklös lika bra att hoppa den helt och hållet. Gör i stället en frisk och koncentrerad hallonsås av mixade frysta hallon och lite socker. Eller servera med en riktigt saftig och god fruktsallad.

Smarta preppschemat – då kan du tillaga de olika rätterna till jul

Flera av rätterna på julbordet går bra att laga i förväg och frysa in – men långt ifrån alla. Här tipsar Cecilia Lundin om hur du kan planera tillagningen av de olika julrätterna, så att julen blir så stressfri som möjligt. 

Att förbereda veckan/veckorna före jul:

– Grava laxen. Frys in och ta fram och tina på julaftonsmorgon. Skär laxen i skivor när den är halvtinad så är det enklare att få tunna, fina skivor. 

– Köttbullar. Stek dem färdiga och lägg dem glest på en bricka eller liknande. Frys köttbullarna och lägg dem sedan i en fryspåse eller en burk med lock, det är då enkelt att ta fram lagom många åt gången.

– Alla de klassiska kålsorterna, kokt rödkål, stuvad grönkål, långkål, går bra att frysa in. Ta fram dem dagen före och värm på svag värme.

– Leverpastej och paté kan göras i ordning veckorna före jul. Frys in den ogräddade smeten i den form den ska gräddas i. Ta fram formen 2 dagar före jul och låt den tina i kylen. Grädda dagen före julafton.

– Gör du egen julkorv går det jättebra att göra korven och frysa in den rå. Ta fram korven och låt den tina i kylen och koka sedan korven på julafton.

– Mjukt bröd, till exempel vörtbröd kan bakas och frysas in före jul. Knäckebröd kan bakas veckorna före jul och förvaras i lufttät burk så att det håller sig knaprigt.

– De flesta julkakor kan bakas och frysas in, dock inte friterade kakor som klenäter och struvor. Men de håller ca 1 vecka om de förvaras i en burk med lock och med smörgåspapper mellan lagren.

Att förbereda dagarna före jul/på julafton:

– Sillarna ska läggas in 2 dagar före julafton för att de ska få smak och bli färdiga men de kan inte frysas.

– Risgrynsgröt kan kokas 2 dagar före jul och sedan förvaras i kylen.

– Gravlaxssås, rödbetssallad och sillsallad görs dagen före och förvaras i kylen. 

– Janssons frestelse, revbensspjäll och sallader är godast nylagade och bör tillagas på julaftonens förmiddag.

Läs mer: Konditorn: så lyckas du med saftiga lussebullar till jul

Läs också: Här är årets bästa glögg