Etna förför i vin- och matparadiset Sicilien

I Val Demone odlar man de röda druvorna nerello mascalese och nerello cappuccio. Gröna druvor är catarratto och carricante.

Foto: Fotolia

1 av 2: I Val Demone odlar man de röda druvorna nerello mascalese och nerello cappuccio. Gröna druvor är catarratto och carricante.

Sicilien är medelhavets största ö.

Foto: Fotolia

2 av 2: Sicilien är medelhavets största ö.

Sol, hav, underbar mat och viner som passar alla smaker. Den sicilianska vinproduktionen har tagit stora steg framåt de senaste åren. Speciellt på Etna där man just nu gör några av Italiens mest intressanta viner. Följ med på en introduktion till vin- och matparadiset Sicilien!

Andra har också läst

Sicilien är medelhavets största ö och det är inte konstigt att Sicilien varit attraktivt ur maktsynpunkt. För den som hade makten på Sicilien kontrollerade hela medelhavet. Araber, spanjorer, normander, greker – ja, listan kan göras lång. Alla har de lämnat spår i form av kultur, språk och arkitektur – och jordbruk. Araberna som tog makten år 827 delade till exempel in ön i tre dalar. En uppdelning som fortfarande är aktuell inom vinproduktionen.

Val Demone – den nordöstra delen där Messina och Etna ligger. Här odlar man de röda druvorna nerello mascalese och nerello cappuccio. Gröna druvor är catarratto och carricante.

Val di Mazara – den västra delen där starkvinet Marsala är det mest välkända vinet. Här odlar man gröna druvor som inzolia, grillo och catarratto.

Val Di Noto – den sydöstra delen där den vackra staden Siracusa ligger och så även barockstäderna Noto, Ragusa och Modica. Druvan nero d´Avola är kung i denna del av Sicilien tillsammans med druvan frappato.

Val Demone, Messina och Etna

Vi står på Etnas branta sluttningar och beundrar de hundraåriga vinrankorna med den lokala druvan nerello mascalese. Vår följeslagare är önologen Salvo Foti som bildat organisationen i Vigneri där ett tiotal vinproducenter ingår. Organisationen arbetar för att behålla lokala traditioner och druvsorter.

- Vi arbetar enbart med den traditionella uppbindningsmetoden alberello, berättar Salvo och pekar på en hundraårig vinranka som man kan se har levt ett långt och innehållsrikt liv.

LÄS OCKSÅ: Calvados comeback – från bortglömt till trendigt

På Etna är det vanligt med alberello, en beskärningsmetod där vinrankorna växer som fristående små buskar. Allt arbete måste göras för hand. Just nu pågår ett intensivt arbete på Etna, en region som fått en nystart de senaste åren. För inte så länge sedan var regionen Italiens vinskafferi. Man odlade druvor som skeppades från hamnen Riposto strax utanför Catania upp till norra Italien för tillverkning av grappa eller för att hjälpa de tunna syrliga vinerna i norr med frukt och socker.

I dag investerar allt fler producenter i Etnas svarta jord. Redan välkända namn som Azienda Agricola Benanti, Cusumano, Feudo Maccari har utökat sin vinproduktion med nya vingårdar på vulkanen. Andra topp-producenter är Girolamo Russo, Graci, Pietradolce, Terre Nere, Passopisciaro, I Custodi och Cottanera. Nya producenter som är på gång är Tornatore och Palmento Costanzo. Totalt finns ett 130-tal vingårdar på Etna.

- Vi tror enormt mycket på Etna, säger Diego Cusumano som precis byggt en ny vinanläggning på vulkanen.

Foto: Pressbild

Diego Cusumano satsar stort på Etna.

På Etna gör man eleganta viner

Vinerna från Etna är eleganta och jämförs emellanåt med Bourgogne, Barolo och Barbaresco. Visst har de saker gemensamt. Även nerello mascalese och nerello cappuccio, precis som pinot noir och nebbiolo, ger viner med ljus färg, tuffa tanniner och hög syra. Lägg till dofter av rosor, röda bär och jordiga toner och du har ett Etna Rosso av riktigt bra kvalitet. Vi stöter på en producent som planterat pinot nero i stället för lokala druvsorter. Men han blir rejält tillsagt av Daniele Cernilli, en av Italiens mest framstående vinjournalister och en av grundarna av den italienska vinguiden Il Gambero Rosso:

- Att odla pinot nero på Etna är en ekvation som inte går ihop!

Jag håller med Cernilli. Varför använda internationella druvsorter när man har så bra egna, lokala druvor?

Det som är så speciellt med området, utöver de lokala druvsorterna, är mikroklimatet på vulkanen Etna. Vulkanisk jord, hög höjd men samtidigt närheten till havet skapar komplexa viner man inte trodde var möjligt så här långt söderut. Etna är förresten den enda vulkan i Italien som uttalas i feminin form - för hon har aldrig gjort någon illa. Vesuvius däremot är maskulin för honom kan man inte riktigt lita på.

Etna är en vinregion på uppgång. Vinerna kommer antagligen att gå upp i pris framöver så har du inte smakat ett vin från vulkanen så passa på att göra det så snart du kan.

Foto: Fotolia

Siracusa

Val di Noto – nero d´avola och frappato

I Val di Noto, på den sydöstra delen av ön, ligger några av Siciliens vackraste städer. Siracusa med halvön Ortigia där Archimedes sägs ha utropat sitt ”Eureka!” och där de grekiska lämningarna går att beundra i den arkeologiska parken. Längre västerut ligger de fantastiska barockstäderna Noto, Ragusa och Modica som man bara måste besöka när man är här.

I den här delen av Sicilien trivs druvorna nero d'avola och frappato. På senare tid börjar allt fler producenter gå mot en lättare stil av nero d'avola även om det fortfarande finns de som producerar tunga, kraftiga ekfatslagrade nero d'avola. Som tur är blir de allt färre för varje år.

Söder som Siracusa ligger två producenter som gör balanserade och eleganta viner trots det varma klimatet. Till exempel Feudo Maccari och Torre Marabino.

Inåt land nära staden Vittoria gör man ett vin som heter Cerasuolo di Vittoria som är en blandning av nnero d'avola och frappato. En av dessa är COS där man lagrar vinerna amfora gjorda av terracotta. Precis som romare och greker gjorde en gång i tiden. Här ligger även den unga, ambitiösa, Arianna Occhipintis gård. Hennes nästintill kultförklarade vin på nero d'avola och frappato heter SP68 och har fått sitt namn efter den dåligt skyltade vägen som går genom området. Gulfi är en annan producent som gör riktigt bra viner.

LÄS OCKSÅ: Lär dig mer om de viktigaste druvorna i italienskt vin 

Val di Marzara med Marsala i spetsen

På den västra delen av Sicilien ligger Val di Marzara. Det är här man gör starkvinet Marsala. Området kring staden med samma namn är vackert, speciellt vid saltgruvorna vid havet när solen går ned en varm sommarkväll.

Marsala? Om det inte var för rivaliteten mellan England och Frankrike under 1700-talet hade nog aldrig Marsala, Sherry eller Port funnits. Fram tills denna tid var engelsmännen mest intresserade av franska viner. Men när England förbjöd importen av franska viner öppnades dörrarna för utomstående vinregioner. Först blev Portvinerna populära, sedan Sherry från Andalusien och sist men inte minst Marsala från Sicilien.

Fram tills mitten på 1800-talet var Marsala ett rustikt vitt vin med hög alkohol gjort på druvorna grillo, catarratto och inzolia. Engelsmännen ville importera vinet men man hade problem med transporten via havet som kunde ta upp till två månader. Det löste man genom att tillsätta sprit i vinet. Starkvinet Marsala var fött! De engelska vinhandlarna Woodhouse och Ingham skapade sig en förmögenhet tack vara Marsala-vinerna. Men italienarna var inte sena med att följa efter, Pellegrino och Florio är de äldsta av de italienska Marsala-producenterna.

Med tiden har standarden på Marsalavinerna varierat men i dag satsar man på nytt på att göra kvalitetsviner. Producenten Marco de Bartoli, en kultförklarad producent av Marsala, visar att man kan göra riktigt bra viner i området. Marsala är så mycket mer än ett matlagningsvin. Prova du också så får du se!

Av: Åsa Johansson

Fotnot: Artikeln publicerades i Allt om vin, februari 2016.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som 86 000 andra - läs Allt om Vin! Se erbjudande!