Mark på Sicilien som omhändertagits från maffian och gjorts om till vingårdar av organisationen Terra Libera.
1 av 5: Mark på Sicilien som omhändertagits från maffian och gjorts om till vingårdar av organisationen Terra Libera. Foto: Giorgio Salvatori / Ph © GIORGIO SALVATORI // www.giorgiosalvatori.co
Personer med sociala handikapp arbetar med chokladtillverkning i en villa konfiskerad från la Camorra i Casal di Principe.
2 av 5: Personer med sociala handikapp arbetar med chokladtillverkning i en villa konfiskerad från la Camorra i Casal di Principe. Foto: Antonio Alaimo
Giovanni Allucci, eldsjäl som ägnat sitt liv åt att bekämpa maffian genom organisationen Agorinasce.
3 av 5: Giovanni Allucci, eldsjäl som ägnat sitt liv åt att bekämpa maffian genom organisationen Agorinasce. Foto: Åsa Johansson
Cotti in Fragranza, en hjälporganisation som gjort succé med sina produkter gjorda inne på ungdomsfängelset Malaspina i Palermo.
4 av 5: Cotti in Fragranza, en hjälporganisation som gjort succé med sina produkter gjorda inne på ungdomsfängelset Malaspina i Palermo.
Villa Schiavone, också kallad "Scarface-villan" var maffiafamiljen Schiavones högborg men är i dag omhändertagen och omgjord till ett hem för funktionshindrade.
5 av 5: Villa Schiavone, också kallad "Scarface-villan" var maffiafamiljen Schiavones högborg men är i dag omhändertagen och omgjord till ett hem för funktionshindrade.

Italiens matprofiler som kämpar mot maffian

Maffian blir allt mer sofistikerad. Man skjuter inte längre på öppna gator utan de kriminella organisationerna rör sig högre upp i samhället och försöker att inte dra till sig uppmärksamhet. Vin och gastronomi är fortfarande en viktig inkomstkälla för den kriminella brottsligheten men i Italien finns det modiga personer som kämpar emot och som vägrar att ge upp. Möt personerna bakom kulisserna som gör skillnad.

– Idag skjuter maffian mindre och de har satt på sig på finkläderna. De bli allt mer sofistikerade och för oss medborgare verkar det som om att maffian inte längre finns. På det sättet kan de kriminella arbeta i lugn och ro, allt oftare i norra Italien och utomlands, säger Valentina Fiore.

Hon är generalsekreterare för organisationen Libera Terra som föddes i mitten på 1990-talet. Libera Terra arbetar på Sicilien och i andra delar av södra Italien med att ta hand om egendomar och mark som konfiskerats från maffian av den italienska staten. Man producerar vin, olivolja, tomater, vete och mycket annat, allt av utmärkt kvalitet och man ger i dag arbete till över 160 personer. Vinerna från Libera Terras vingård Centopassi till exempel, vinner årligen fina priser i de italienska vinguiderna. Libera Terra arbetar även med utbildning och förebyggande arbete i skolor och på arbetsplatser. Man försöker tränga sig in där maffian varit som starkast.

– Målet är att skapa en positiv kedja; skapa arbetstillfällen, sälja våra produkter, få in pengar, kunna anställa fler personer och visa att man kan överleva utan att tillhöra maffian, berättar Valentina.

Maffian med rötter i jordbruket

Hon säger att maffian historiskt föddes när den kriminella organisationen började ta hand om de adliga familjernas landägor och att maffian har sina rötter i jordbruket. 

– Därför är det extra viktigt att staten, i det här fallet med hjälp av oss, visar att när mark konfiskeras så låter man den inte bara förfalla. Den italienska staten var länge oförmögen att göra något positivt med det de konfiskerat. Det gjorde att maffian kunde säga, se vad som händer när staten tar över. I vissa byar gav maffian arbete åt åttio procent av befolkningen, ett tomrum som man var tvungen att fylla när de olagliga arbetstillfällena helt plötsligt försvann, berättar hon. 

Libera Terra arbetar också ekologiskt. 

– Det är viktigt för att ge värdighet inte bara åt oss människor utan även till den jord vi arbetar med, säger Valentina.

Sjuttio procent av deras produkter säljs genom Italiens största matvarukedjor. 

– Vi på Libera Terra hoppas att när personer går och handlar och ser våra produkter blir påminda om att maffian fortfarande existerar och att slaget ännu inte är vunnet, säger Valentina. 

”Lagad på bar gärning” 

En annan organisation som heter ”Cotti in Fragranza”, som betyder ungefär ”lagad på bar gärning”, ett namn som leker med de italienska orden för tagen på bar gärning (colti in fragranza). Cotti in fragranza arbetar i Palermos ungdomsfängelse, Malaspina, med att ge de intagna en utbildning som bagare. 

– Chansen att återgå till den kriminella världen när man väl är ute är stor, men den minskar drastiskt om man lär sig ett yrke under tiden i fängelset, säger Nadia Lodato, som är initiativtagerska till projektet tillsammans med Lucia Lauro. De har även öppnat en bistro i centrala Palermo som heter AL Fresco och inom kort öppnar de även ett litet hotell.

– De flesta av våra ungdomar stannar hos oss när de kommer ut och fortsätter att arbeta på projektet. Det lustiga är att de tjänar mer pengar än oss, som arbetar inom det sociala, säger Nadia och skrattar men tillägger sedan att: – Varje person som vi får bort från den kriminella världen är värd allt guld som glimmar i hela universum. 

Kampanien

– Vi är bara två personer kvar, säger Vincenzo Letizia från vingården Vitematta i den lilla staden Casal di Principe. Han berättar att resten av hans skolkamrater antingen flyttat eller sitter i fängelse.

– Jag kommer ihåg när jag var yngre. Hur jag en dag fick skjuts av en av bossarna i hans stora fina nya bil. Vi åkte och köpte glass. Det var så de gjorde för att binda barn och ungdomar till sig redan från unga år. Jag tyckte det var spännande, men när jag kom hem fick jag rejält med skäll av mamma som var utom sig av ilska, berättar han och fortsätter att berätta att hans pappa alltid stod och väntade på honom utanför dörren tills han kom hem. För att vara säker på att han inte hamnade i fel sällskap.

– Jag valde att stanna kvar i Casal di Principe trots att framtidsutsikterna inte var de bästa. I området har jordbruk alltid varit en inkomstkälla så jag satsade på vinproduktion, berättar han. Han arbetar med traditionella druvsorter som till exempel den gröna druvan asprino, som passar utmärkt till mousserande viner. Produktionen ökar för varje år och det senaste året har de även vunnit priser i flera av de italienska vinguiderna.

– Det är roligt med priser och uppmärksamhet men det är inte vårt mål. Förutom att skapa arbetsplatser tar vi också emot funktionshindrade som får komma hit och vara med och arbeta genom välgörenhetsorganisationen Eureka. Vi försöker ge tillbaka så mycket det går till Casal di Principe som verkligen behöver framtidshopp, berättar Vincenzo. 

Själva staden Casal di Principe ligger strax utanför Caserta, en halvtimmes bilfärd från Neapel. Staden består av enkla bostadshus, små affärer samt en och annan bar där ungdomar i mjukisbyxor hänger även under dagtid. Här har man levt på jordbruk sedan urminnes tider. Befolkningen har varit fattig trots de stora kulturmonument som finns i området och som skulle kunna göra det möjligt att leva av turism. Här ligger La Reggia di Caserta, det stora slott där den spanska kungafamiljen Bourbon bodde, som regerade i södra Italien innan landet enades 1861. Det är en kopia av Versailles men med en förfallen slottspark efter år av försummelse. Samma sak med de gulklädda imponerande salarna, som trots att de är slitna är så vackra att man tappar andan. I teorin har slottet inte något att skämmas över inför sin franska motsvarighet. 

Näst största romerska arenan 

I området ligger även Italiens näst största romerska arena, efter Colosseum, som heter Santa Maria Capua. Det var här gladiatorn Spartacus tränade och startade sitt berömda uppror mot den romerska kejsaren. Mot alla odds höll han ut med sina män i dryga två år mot den starka romerska armén. De som arbetar med att bekämpa Camorran hoppas på att hålla ut längre än så. 

Casal di Principe har varit en av Camorrans högkvarter. Här hade klanen Casalesi makten tills stora insatser gjordes med utredningar, som varade i åratal, innan man kunde sätta de högst uppsatta i den kriminella organisationen i fängelse. När maffiabossarna sattes bakom galler konfiskerade man de stora markägor och lyxiga villor som varit under klanen Casalesis kontroll. Den person som ägnat hela livet åt att bekämpa Camorran är Giovanni Allucci. Han startade 1998 organisationen Agorinasce, vars namn hänvisar till de italienska orden; agricoltura, jordbruk, och nascere, födelse, som arbetar med att konvertera den konfiskerade marken till jordbruk.

– Just nu arbetar vi på ett projekt med att göra om en stor äga till en buffelfarm och mozzarellaproduktion, berättar Giovanni.

Han är en tystlåten och handlingskraftig man som vigt hela sitt liv åt att försöka hindra den kriminella organisationens framfart. Idag arbetar Agorinasce i sex kommuner i området kring Neapel och har ansvar för 157 konfiskerade ägor. 

Den senaste informationen visar att maffiorna förvandlas och blir allt mer sofistikerade. För att förstå fenomenet ännu bättre räcker det att följa de senaste rapporterna: den kriminella ekonomin är värd trettio procent av den officiella ekonomin i provinsen Caserta och maffiaekonomin i Italien förskingrar femton procent av landets bruttonationalprodukt. De ledande ”produkterna” är droger, prostitution och utpressning, som nästan samlar in 20 miljarder euro varje år. Cigarettsmuggling och avfallshandel saknas i budgeten. Och inte bara det.

Den organiserade brottsligheten registrerar totalt cirka 150 miljarder euro i intäkter och, jämfört med drygt 35 miljarder i kostnader, har vinster på över 115 miljarder. Alarmerande siffror som till och med överträffar vissa europeiska energigiganters årliga omsättning.

Arbetet mot Camorran 

Tillsamman med Giovanni åker jag och tittar på en konfiskerad gård som heter La Balzana. Den är tvåhundra hektar stor. På marken står flertalet vackra men förfallna hus. På väggarna är det fullt med klotter och alla fönstren är sönderslagna.

– De gör alltid så, Camorran, så fort en mark eller villa beslagtas åker de hit och förstör allting så att vi ska få mer att göra, säger Giovanni utan att ändra ansiktsuttryck.

– Tanken är att ordna en matlagningsskola, en buffelfarm där tjugo olika producenter får dela på marken och även mozzarellaproduktion. Vi kommer att ha ett utbildningscentrum och vi vill också få hit universitetsstudenter, berättar Giovanni medan vi går runt på de stora ägorna. 

Tillsammans åker vi och besöker ytterligare platser som konfiskerats och där man i dag har startat nya lagliga initiativ. Till exempel en villa, som tillhört en klanmedlem till Casalesi i Casal di Principe, som har gjorts om till pizzeria. På väggen hänger ett foto av Giovanni Falcone och Paolo Borsellino, de två hjälteförklarade domarna som vigde sina liv åt att bekämpa maffian men som mördades i mitten på nittiotalet. Inne på restaurangen, Nuova cucina organizzata, är inredningen enkel och vid borden sitter två skolklasser från Milano.

– Högstadieklasser i Milano åker hit varje år på studieresor, det är en stor del av vårt arbete att arbeta med skolor här i området och även i andra regioner, säger Giovanni.

I en annan villa håller organisationen Eva till. Här har Daniela d´Addio startat ett hem för misshandlade kvinnor och deras barn. Men kvinnorna får inte bara en säker plats att bo på, de får också lära sig ett nytt yrke. 

– Vi lär ut matlagning, gör marmelad som vi säljer och ordnar catering vid större tillställningar. Tanken är att kvinnorna ska ha en chans att få en utbildning så att de kan hitta ett arbete när de lämnar oss och bli ekonomiskt oberoende, berättar hon.

Mat, jordbruk och modiga personer

Vi går och tittar inne i det lilla köket på bakgården. Där står fyra kvinnor och lär sig använda större köksmaskiner för desserter och brödbakning. 

Hon säger att den italienska staten ofta betalar ut de små bidrag organisationen har rätt till alldeles för sent, och att det händer att hon och övrig personal lägger ut privata medel för att el och gas inte ska stängas av. Hon skakar på huvudet och under ett ögonblick ser hon väldigt trött ut.

– Personerna som arbetar med oss och på välgörenhetsorganisationerna tror på det de gör, annars skulle de inte orka, säger Giovanni innan vi går vidare.

Han säger att han trots allt har hopp. Att han inte ger upp. 

– Jag tror att vi gör skillnad. Jag har aldrig haft en drivkraft att tjäna pengar eller att bli berömd. Det här är mitt liv, säger han ödmjukt. Man får en enorm respekt för dessa människor som viger sitt liv åt att göra vårt samhälle till en bättre plats.

Mat, jordbruk, vin och modiga personer är utan tvekan ett av recepten för att vinna mot Camorran och maffians framfart. Må dagens modiga gladiatorer hålla ut längre än vad Spartacus gjorde.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Ladda ned Allt om Vins app och låt experterna guida dig Se erbjudande!