EXPRESSEN.SE

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.

Läs mer

Vinetiketten ska lura dig att köpa vinet

Bara fantasin sätter stopp.

Foto: Shutterstock

Väljer du också vin efter hur snygg flaskan är?

Det vet formgivarna, som använder alla tricks i boken för att flaskan ska sticka ut ur mängden. 

Andra har också läst

Hur ofta har du inte stått och grubblat framför raderna av vinflaskor på Systembolagets hylla, utan att kunna bestämma dig? Så får du syn på en flaska som är ovanligt snygg eller originell. Den får det bli. 

Du är långt ifrån ensam. För väldigt många är etikettens formgivning den enskilt viktigaste faktorn vid ett köp. Innan man vet hur vinet smakar, vill säga. En iögonfallande design kan definitivt göra hela skillnaden för konsumenter som inte har bestämt sig i förväg. 

LÄS OCKSÅ: Vad står det på etiketten egentligen?

Mångfald och variation 

Vinetiketten ska förmedla väsentlig information som namn, alkoholprocent, druvsort och ursprungsland. När det gäller design och motiv är möjligheterna till variation så gott som obegränsade. Och nuförtiden är nästan allting tillåtet. 

Formgivaren John Bark har själv arbetat med vinetiketter. Han menar att den tekniska utvecklingen och ökad konkurrens har lett till en sällan skådad kreativitet på området. Skalliga gubbar, småflickor som hoppar hopprep, cirkuselefanter – flera tillverkare anstränger sig för att sticka ut i mängden.

– Många producenter satsar på sådant som kan bli ett uttryck i folkmun, en gimmick. Man pratar om ”älgvinet” eller ”elefantvinet”. Du vet knappt vad det är för vin eller var det kommer ifrån, men det blir en rolig grej och är lätt att komma ihåg. 

En etikett som blir en ”snackis” kan med andra ord öka försäljningen väsentligt. Oavsett vinets kvalitet.

LÄS OCKSÅ: Varför står inte druvsorten alltid på etiketten?

För en formgivare är vinetiketter ett otroligt roligt uppdrag, menar John Bark. Något som avspeglas i det färdiga resultatet. Beställarna har ofta högre i tak än vad som kan vara fallet i förlagsbranschen, exempelvis. 

– Då finns det alltid väldigt mycket kostnader, som uppdragsgivaren kanske inte vill gå med på. Med vinetiketter verkar det fungera lite annorlunda. Man tar ut svängarna, och det finns pengar för att göra det. 

Less is more – ibland

För djärva uppslag kan däremot straffa sig. En alltför kitschig etikett riskerar att få en avskräckande effekt. 

– Pråliga och överlastade etiketter kan ge intrycket att vinet är billigt, säger John Bark. Å andra sidan kanske man drar sig för att ställa fram en alltför spartanskt formgiven flaska på bordet i festsammanhang. Extremt sparsmakade etiketter är heller inte alltid populärt om vinflaskan är ämnad som present, eftersom man då gärna vill att det ska se lite tjusigt ut.

LÄS OCKSÅ: Mats-Eric Nilsson: ”Vinindustrin mår bra av transparens”

Det är särskilt i prissegmenten runt hundralappen, där utbudet är mycket stort, som det gäller att utmärka sig. Vinkännare och konnässörer däremot, handlar delvis på andra premisser.    

– Många av de stora dyra producenterna jobbar antingen med klassiska etiketter med mycket storytelling i, eller väldigt eleganta etiketter med mycket skrivstil och upphöjd text, säger vinskribenten Mikael Mölstad. 

Men för den genomsnittlige vinproducenten kan det alltså löna sig att ta i lite extra och vara omsorgsfullt ytlig. Luras, helt enkelt.