Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om Vin>Vin

Publicerad 10 jan 2018 07:30

Klimatförändringar – så påverkar de framtidens vin

Klimatförändringarna har påverkat vinodlingen i hela världen.

Klimatförändringarna har påverkat vinodlingen i hela världen.

1/2

Foto: GETTY IMAGES

Greg Jones, professor i miljövetenskap och miljöpolitik på Southern Oregon University, har studerat ämnen kring druvodling under de senaste 30 åren.

Greg Jones, professor i miljövetenskap och miljöpolitik på Southern Oregon University, har studerat ämnen kring druvodling under de senaste 30 åren.

2/2

Enligt NASA har de tio varmaste åren i historien ägt rum efter år 2000. Kanske kan de nya förhållandena leda till konstiga druvkorsningar och annorlunda smaker.

Vi lät professorn och experten Greg Jones berätta mer om framtidens miljöpåverkade vin.

Klimatförändringarna har påverkat vinodlingen i hela världen. I vissa områden på ett positivt plan men många klassiska vindistrikt har tvingats ändra sina odlingsmetoder och vinmakarmetoder radikalt för att möta upp de nya omständigheterna.

Olika druvsorter trivs i olika klimat. Ofta odlas de druvsorter som ursprungligen kommer från området och som odlats av vinmakarens förfäder flera generationer tillbaka i tiden. Nu kan vi se hur vinodlare världen över har börjat odla nya druvsorter som bättre lämpar sig för ett varmare klimat. 

Vinmakare – precis som alla lantbrukare – behöver ligga steget före och vissa menar att de redan nu bör börja plantera druvsorter som kan komma att trivas i området om 20-30 år. Andra har börjat flytta upp vinodlingarna på högre höjder på deras egendomar för att nå ett svalare klimat. 

Ett talande exempel är hur champagneproducenter investerat i södra England och hur de med goda resultat nu tillverkar prisbelönta mousserande viner i ett område som tidigare inte ens ansågs vara lämpligt för vinodling. 

I traditionella vinregioner såsom Bourgogne har vinproduktionen hittills – till större del – gynnats av värmen. Dock är det här som problemen kan komma att försvåras för den lokala druvsorten pinot noir som trivs där det är svalt.

LÄS MER: Upplev Italien – ett paradis för vinälskaren 

Kalifornien har drabbats hårt

Kalifornien är ett av de vinproducerande områden som drabbats hårdast, då värmen ökat samtidigt som man lidit av en mycket svår torka under de senaste åren. Å andra sidan så är Kalifornien ett område där vinproducenterna generellt visat sig positiva till förändring och anpassning.

Frågan är – om den globala uppvärmningen fortsätter att stiga i samma snabba takt – hur lång tid kommer det att ta innan situationen blir ohållbar? 

Vi riskerar inte bara att förlora gamla vintraditioner i flera historiska vinländer, utan kan kanske också bli tvungna att helt sluta producera vin i vissa delar av världen. 

Hur påverkar klimatförändringar vinet?

För att få klarhet i frågan pratade vi med Greg Jones, professor i miljövetenskap och miljöpolitik på Southern Oregon University som har studerat ämnen kring druvodling under de senaste 30 åren. Vi frågade om hur det nya läget har och hur fortsatta förändringar kommer att påverka vinproduktionen i allmänhet och vinets smak och karaktär i synnerhet?

– Den globala uppvärmningen under de senaste 20-50 åren har påverkat vinproduktionen genom förändringar i vinrankornas fenologiska timing. Druvorna mognar i genomsnitt tidigare och vid högre temperaturer än förut. Utmaningarna att uppnå optimal mognad och balans i vinet blir allt tuffare med de befintliga druvsorterna. Detta har medfört förändringar i både de sorter som odlas, de regionala vinstilarna och förflyttning av vinfält till svalare områden, bekräftar han.

LÄS MER: Upplev Frankrike – vinkulturens vagga

Inlandet i större landmassor påverkats mest

Han berättar att kustzoner ser ut att vara de minst drabbade, medan inlandszoner i större landmassor påverkats mest. Han siar att även den norra halvklotet sannolikt kommer att se stora förändringar men att de områden som löper störst risk är de som redan nu är mycket varma och torra. Där kommer fortsatt uppvärmning och uttorkning att göra odlingen utmanande, menar han.

Hur vinmakare kan anpassa sig till klimatförändringarna är ett kapitel för sig och Greg Jones har skrivit många artiklar i ämnet.  

– Kort sagt – om det vi vet om historisk och samtida vinproduktion är korrekt – kommer förändringar i klimatet att kräva anpassning i någon form eller annan. Förändringen kan komma att ske genom annorlunda växtmaterial, annorlunda vinodlingshantering eller justering av vinbearbetning på ett sätt som kan hantera förändringarna och ge ekonomiskt hållbara produkter. Som vinmakare i ett svalt klimat är utbudet av anpassningsalternativ – inklusive druvsorter för varmare klimat – fler.  Som vinmakare i ett varmt eller hett område är anpassning begränsad. 

Han förklarar att om klimatet fortsätter att förändras som han tror att de kommer, så måste alla regioner tänka om gällande vilka druvsorter som fungerar i det nya klimatet. På frågan om vi kommer att se zinfandel i Bourgogne i framtiden blir svaret att det inte alls är omöjligt.

– Bourgogne är bara ett exempel men det skulle inte vara ekonomiskt möjligt att producera pinot noir där med ett klimat som är 2-4 grader varmare än idag.  Därför är det vettigt att experimentera med andra druvsorter.

Greg Jones berättar att om en region upplever en mognadsperiod som tillåter socker att ackumuleras samtidigt som syrahalten bibehålls och producerar den optimala smakprofilen för den druvsorten så blir resultatet balanserade viner.

Framtidens vin kommer ha högra alkoholhalt

– I en varmare än idealisk miljö kommer vinrankan att gå igenom sina fenologiska mognadsprocess snabbare, vilket resulterar i en tidigare sockermognad. Medan vinodlaren väntar på att smakerna ska utvecklas, går syran förlorad. Resultatet är ett vin som har en annorlunda kemisk uppbyggnad med lägre syra och en typiskt högre alkoholhalt.

Vi lär alltså anpassa våra gommar till de nya omständigheterna framöver. Förlika oss med tanken på att vinet – i takt med att temperaturerna ökar – får en högre alkoholhalt, blir sötare och mindre syrligt samt förlorar i både doft och smak. 

Kanske kommer vi att se hur nya apellationer växer fram på de nordliga delarna av jordklotet. Vulkaniskt vin från Island eller icewine från Antarktis kanske? Eller, varför inte, exotiska druvsorter på nya platser såsom; burgundisk zinfandel eller tysk pinotage? Kanske kommer nya druvkorsningar att växa fram för att försöka behålla den traditionella karaktären i historiska områden in i det sista. Vad sägs till exempel om piniraz (pinot noir och shiraz) eller chenisling (chenin blanc och riesling)?

Ja, spåna kan en göra i all evighet. Vi kan dock bara förlita oss på eftervärlden när det gäller kunskapen om vinmakarnas faktiska utmaningar och vinets framtida smak. Den som lever får se.