Långmyre Vineri - här skapas en gotländsk vinsuccé

Högmyre Vineri är ett exempel på vingårdar i Sverige.

Foto: Martin Ridne

1 av 3

Emma Serner och Andrea Guerra på Långmyre Vineri.

Foto: Martin Ridne

2 av 3

Andrea Guerra på Långmyre Vineri.

Foto: Martin Ridne

3 av 3

Är Sverige ett vinland att räkna med? Verkligen säger somliga, medan andra i branschen är mer tveksamma. Allt om Vin har besökt Långmyre Vineri på Sudret, södra Gotland, och pratat vinodling, drömmar och konsten att våga. 

Ämnen i artikel:

Andra har också läst

Det var aldrig en självklarhet att vingården skulle vara på Gotland. Egentligen visste varken Emma Serner eller Andrea Guerra om det ens var speciellt lämpligt att odla vinrankor i Sverige. Det var inte förrän på vägen till Emma och Andreas första gemensamma, och Andreas första någonsin, Sverigebesök som tankarna dök upp. Resan gick med bil från Toscana. Där hade Emma, som tidigare jobbat i klädbranschen i Stockholm, hamnat av en slump då hon hittat en praktiktjänst inom försäljning och turism på en vingård. På samma vingård jobbade Andrea som vingårdens produktionschef, eller oenolog som det heter, med ansvar hela vägen från jordbruk till färdig flaska. Emma, som var angelägen att lära sig allt hon kunde om vin och vintillverkning, spenderade alla sina lediga timmar i vinkällaren tillsammans med Andrea. Med tiden utvecklades den professionella relationen till något mer och nu var de på väg, som ett par, till Stockholm för att träffa Emmas familj.

Emma Serner och Andreas Guerra är paret bakom vingården Högmyre Vineri på Gotland.

Foto: Martin Ridne

Drömmen om att odla vin i Sverige 

Under den långa bilresan avhandlades många samtalsämnen men någonstans på tyska autobahn drog sig samtalet mot vinodling och drömmen om att odla sitt eget vin på sin egen mark. Var skulle man kunna göra det tro? Emma drog sig till minnes att i området på södra Gotland där hennes mormor har ett sommarhus finns det andra som odlat vin. Där kanske man skulle kunna odla några rankor. Men var det verkligen möjligt? Direkt började Emma googla i sin telefon under bilfärden. Javisst, det stämde. Ett par tappra vinodlare fanns på Gotland. Men Andrea var lite skeptisk. Som utbildad oenolog vet han vad som krävs för att odla och tillverka vin, ett bra vin. Kunde verkligen omständigheterna vara rätt på Gotland? Uppväxt i södra Italien och med flera års erfarenhet av vintillverkning i USA, Nya Zeeland, Frankrike och Italien har han erfarit många olika klimat men aldrig tidigare hade han ens funderat på vinodling så långt norrut som Sverige. Emma googlade vidare. På varje fråga Andrea ställde lyckades Emma söka fram svaret, och varje svar föll inom rimlighetens gränser för vinodling. Idéen började växa.

Fullt möjligt klimat för vinodling på Gotland 

Även om det nu var teoretiskt möjligt att odla vin vid Emmas mormors sommarhus så kan man inte odla vin utan mark att odla den på. Det var något som de själva inte hade men som däremot grannen, Karl-Johan, hade gott om. Emma mindes att Karl-Johan vid tillfälle hade varit intresserad av att sälja mark till familjen, 1,5 hektar trodde hon det var. Vid det tillfället blev det ingen affär när länsstyrelsen  sade nej eftersom de då inte hade några direkta planer på att odla något på marken. Den här gången var det skillnad, den här gången skulle de odla vin. Lite vin i alla fall, 1,5 hektar är inte tillräckligt för en fullskalig produktion men helt okej för att göra ett försök och kanske sälja till någon restaurang i området.

LÄS OCKSÅ: Ekologisk vinodling - snabbguide  

Av en händelse var Karl-Johan i Stockholm för att vara med på samma middag som Emma och Andrea var på väg till. Emma tänkte ta tillfället i akt och fråga Karl-Johan om han var intresserad. Hon visste dock inte vilket svar hon kunde förvänta sig. Försiktig optimism kanske? Svaret var inte alls som hon trodde. Karl-Johan sade ja på studs. Han blev helt betagen av idén. Dessutom hade han inte bara de där 1,5 hektaren som Emma trodde, han hade hela 8 hektar att tillgå.

Med så mycket mark förändrades allt. Plötsligt växte sig idéen ännu lite större. Med 8 hektar fanns nu möjligheten att skapa en fullt funktionell vingård. Ett riktigt företag. Något som varit Andreas livslånga dröm var möjligen inom räckhåll. En dröm som nu även delades av Emma. De behövde bara sträcka sig lite längre. Till att börja med krävdes mer efterforskning, stämde verkligen alla variablerna för klimatet? Nog för att andra lyckats odla vin på Gotland men hur väl stämde mikroklimatet på Karl-Johans åkermark? Ett febrilt arbete inleddes av Emma och Andrea för att ta reda på svaret. Hela databaser genomsöktes efter statistik på nederbörd, luftfuktighet och UV-strålning för de senaste 40 åren. Även jordprover skickades för analys till laboratorier i Italien. Alla svar pekade åt samma håll: det är fullt möjligt. Nu var det bara att köra. Avtal om marken skrevs med Karl-Johan och i november 2017, ganska exakt ett år efter den där bilfärden från Toscana. Några månader senare, i Mars 2018, stod de där på Gotländska storsudret för att starta sin vingård: Långmyre vineri.

LÄS OCKSÅ: Sverige - ett vinland att räkna med 

– Det är klart, av alla platser i världen så är Sverige och Gotland inte det mest självklara stället att odla vin på, säger Andrea. 

– Men det finns mycket som stämmer här. Jorden är perfekt lagom sandig så att vattnet rinner igenom vilket gör att plantornas vigör hålls nere. I princip betyder det att plantorna får jobba lite extra för att producera druvor och de druvor som produceras har mer koncentrerad smak än om plantorna skulle ha en mer bördig jord och producera massor av druvor. Vinden är även till vår fördel på här på Sudret, det blåser även ganska mycket och det hjälper mot röta och andra svampsjukdomar. Dessutom har vi mest soltimmar i hela Sverige. Tillräckligt mycket för vinodling.

Hållbart jordbruk viktigt för vingården 

När de började planera för vineriet så var de överens om att ett av grundkraven är ett hållbart jordbruk. 

– Tittar man på södra Italien är där redan nu svårt att odla och skördarna blir mindre och mindre. Det är helt enkelt för varmt och torrt, säger Andrea. Han tar fram en karta som han rivit ut ur en tidning. Det är en kartläggning som illustrerar områden lämpade för vinodling år 2050. 

– Titta här, Italien är inte ens med på kartan. Det kommer vara för varmt. Även södra Frankrike och Tyskland kommer troligtvis vara för varmt. Det finns stora vingårdar i Frankrike som nu köper mark i södra England för att säkra sina odlingsmöjligheter mot klimatförändringar. Champagne-området kommer vara för varmt för att odla Champagne!.

På så sätt verkar Gotland vara en god investering för framtiden. Samtidigt som det är skrämmande ord Andrea säger. Vingårdar som legat på samma plats i generationer kanske måste flytta eller stänga ned för att det blir för varmt. 

– Vi ser det här som början på ett familjeföretag som ska kunna fortsätta i generationer. Då är det lite dumt att börja på en plats där man kanske inte kan odla vin om 30 år, fyller Emma i. 

LÄS OCKSÅ: Sommarens värmebölja - större chans för svensk vinodling 

– Vi vill ju att vårt jordbruk ska vara direkt hållbart från början och det skulle vara svårare i klimat som redan nu är varmt, och dessutom blir ännu varmare. Långmyre Vineri ska vara en vingård som jobbar med naturen i stället för mot den. Med ökad värme kommer ökat behov av bevattning som i vissa fall kan leda till nya insekter och sjukdomar som kräver besprutning. Överlag skulle det kunna leda till ett väldigt ansträngt jordbruk. Därför tycker vi Gotland är en bra plats att odla vin på. Med rätt hybridsorter som är lämpade för vårt klimat är vi övertygade om att det här går att göra bra viner. Vi gör vår första plantering nu och om tre år kommer vi kunna ta vår första skörd.”

Plantorna kommer från Italien 

Plantorna kommer från en plantskola i Italien som har specialiserat sig på hybridsorter. “När man väljer druvsorter man kan tyvärr inte bara ta det som man tycker är gott, man måste ta något som tål mikroklimatet. Så vi berättade för plantskolan vad vi gillar, var vi tänkte odla och förutsättningarna för klimatet. Utefter det gjorde plantskolan ett urval med sorter som de trodde skulle passa. Vi besökte deras vinodlingar för att se hur plantorna växer, hur högt hur brett osv. Sen gjorde vi en vinprovning och utifrån den vinprovningen så gjorde vi vårt val.”, förklarar Emma.

I slutänden föll valet på 3 gröna och 2 röda druvsorter. De röda är ympningar på cabernet respektive merlot. Den ena gröna är en ympning sauvignon och de två andra är ympningar på Tokai som går under namnen Flurtai och Soreli. 

– Anledningen att vi provar så många olika är att öka möjligheten till att träffa rätt. Det kan vara så att någon av plantorna trivs sämre i klimatet, då är det bra att ha alternativ, berättar Andrea. 

– Det är också därför vi inledningsvis bara planterar på 5 av våra totala 8 hektar. 2021 räknar vi med att plantera de resterande 3 hektaren, då vet vi mer om plantorna. Däremot vet vi först om 5-7 år, då rankorna hunnit rota sig ordentligt och börja producera med ett jämnt resultat, med säkerhet om vi är på rätt väg. Om det är väldigt fel däremot, då kommer vi redan första året se om någon sort inte utvecklar sig på samma sätt som de andra, fortsätter Andrea. 

Text och foto Martin Ridne 

PRENUMERERA! Bästa erbjudandet på Allt om Vin - Sveriges största vinmagasin med vintips, inspiration och fördjupande reportage.