Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om Vin>Lär dig om vin

Publicerad 1 sep 2018 17:00

Här är industrin bakom korken på ditt vin

Foto: Stock Adobe

Korken är nog inte det första du tänker på när det är dags att dricka vin. Förmodligen är du som de flesta och fokuserar hellre på innehållet i flaskan. Men stanna upp en stund och titta lite extra nästa gång. 

Staden är São Brás de Alportel. Landet är Portugal. Det finns en doft av lönnsirap som hänger i luften. Det är resultatet av kokande korkbark som ger ifrån sig den sötaktiga doften. Barken kokas i en timme för att ta död på alla eventuella småkryp och för att rätas ut för lättare hantering. 

Korkbarken ligger till grund för produktionen

Foto: Daniel Majak

Majoriteten av alla korkfarmare som finns i landet arbetar inom olika familjeföretag. Där samsas generationer om arbetet och om förtjänsten. Anledningen till detta är att det tar väldigt lång tid att få råmaterial i bra kvalitet – närmare bestämt, minst 43 år. Till en början så tar det åtminstone 25 år innan man kan skörda korkbarken för första gången. 25 år tar det då förutsättningarna är optimala, men det kan ta 30 år också. Då är den krokig till formen och lämpar sig endast till att malas ner och användas som byggnadsmaterial. Efter det så måste man vänta i minst nio år till innan man kan skörda igen. Och det är först vid den tredje skörden som korkbarken har bästa kvalitet - alltså 43 år senare! 

LÄS OCKSÅ: 12 bästa rosévinerna enligt expertjuryn 

200 000 ton korkar exporteras från Portugal varje år.

Foto: EXPRESSEN DANIEL MAJAK

Portugal är världens största korktillverkare

Portugal är världens största producent av kork och av hela landets utvinning så går 95 procent till att tillverka vin- och champagnekorkar. 

På företaget Novacortiça i São Brás de Alportel är det tre generationer som hjälps åt med att tillverka delarna i det som sedan blir till vin- och champagnekorkar. De allra finaste exemplaren av vinkorkar stansas ut hela ur korkbarken. Det betyder att det behöver vara väldigt exklusivt råmaterial för att det ska fungera. Vin ska ha en viss tillgång till syre för att åldras väl. Dessa korkar måste ha exakt rätt densitet för att kunna användas i flaskorna. Om du någon gång varit på en restaurang och beställt ett riktigt fint vin så kanske du har reagerat på att korken visas upp för dig innan vinet hälls i glaset, speciellt vanligt är det i Frankrike. Det är för att visa hur bra kvalitet det är, inte bara på vinet utan även på korken, då blir det två saker att skryta med. 

LÄS OCKSÅ: Krogguide – hitta det bästa vinet i Wien 

Naturlim kan ändra smaken på vinet

Till viner som inte är så dyra väljer man i stället att använda sig av korken på ett annat sätt. Där används sammanpressad kork som innehåller naturlim. Problemet då är att limmet kan släppa ifrån sig partiklar som kan förändra smaken på vinet. För att undvika detta sätts runda plattor av kork fast längst ut på vinkorken - på den delen som kommer i kontakt med drycken. Om du tittar riktigt noga på vinkorken nästa gång du öppnar en flaska så kan du säkert urskilja var de två plattorna sitter. 

735 000. Så många hektar täcks av Portugals historiska korkskogar. Detta motsvarar dubbla Gotlands yta plus Öland

Foto: Daniel Majak

Korken har ett elastiskt minne och går att återanvända

Champagnekorken är ett utmärkt exempel för att visa korkens egenskaper och dess förmåga att återgå till sin ursprungliga form. Den svampliknande formen när du får upp champagnekorken är inte dess naturliga form utan den har ändrats för att kunna komma ner i flaskhalsen. För att få tillbaka den ursprungliga formen så räcker det att koka korken en stund och vips så blir den en cylinder igen. Med tanke på det elastiska minnet så är det fullt möjligt att återvända korkar och sälja dem på nytt. Detta är ingenting som sker i dagsläget och det finns en förklaring till det. 

LÄS OCKSÅ: Vin från Portugal – 6 prisvärda flaskor enligt experten

 

För att kunna återanvända korkar som har varit i vinflaskor så behövs det kemikalier som ”tvättar ur” resterna av vinet. Kemikalier måste i sin tur tvättas bort för att inte förgifta det nya vinet. Även om detta är fullt görbart så blir det för stor påverkan på miljön så att ingen vill göra detta. Dessutom finns det tillräckligt med kork i Portugal för att kunna förse större delar av världen till deras vinproduktion och det görs på ett väldigt miljövänligt sätt. Inga kemikalier tillsätts vid dagens korktillverkning. Kokning av barken sker också i helt vanligt vatten utan några tillsatser. 

Bara fackmän får vara med om skörden. Erfarenhet och fingertoppskänsla krävs

Foto: Daniel Majak

När korkeken är redo att skördas så görs detta för hand. Det finns inga maskiner som kan skala av barken från trädet, det görs av personer som i generationer skaffat sig erfarenhet och fingertoppskänsla och som går i arv inom familjen. Om en för stor del av korkbarken skalas av eller om yxan kommer för djupt in i trädet så dör eken. Med tanke på hur lång tid det tar att få ett välproducerande korkträd så är alla väldigt måna om sina ekar och låter bara fackmän arbeta med att skörda när det är dags. Att en korkek lever mellan 200 – 300 år gör att antalet skördar är begränsat så det gäller att vara rädd om sina träd. Korkekarna är så viktiga för landet att det också är på tapeten att göra dem och tillverkningen till ett världsarv, någonting som dock inte är bestämt ännu. 

En kork till en vinflaska kan kosta upp till fem euro

Ett företag odlar korkekar. Ett annat företag förvaltar barken och maler ner den eller stansar ut vinkorkar och champagnekorkar. Ett tredje företag sätter stämplar på korkarna och ett fjärde företag sätter korkarna i flaskorna. Jodå, det går i flera led från det att korkbarken skördats till dess att den sitter i flaskan och förvaltar vinet på bästa sätt. Detta är en av anledningarna till att priset på en enda kork kan vara så mycket som fem euro. Det är alltså vad vintillverkaren får betala för att försluta en enda av sina flaskor. 

Det är olika priser beroende på kvalitet och det sägs att alla de allra finaste korkarna kommer till Frankrike. Det är fransmännen som är beredda att betala bra för sina vin- och champagnekorkar. 

Mellanklassens korkar hamnar i de spanska vinerna och de allra billigaste korkarna hamnar i flaskor som innehåller italienska viner. Självklart finns det exklusiva italienska viner med dyra korkar och franska viner med billiga korkar men generellt går det att säga att de allra finaste korkarna sitter på franska viner. 

Vitt vin, rött vin eller rosévin – kommer du att studera vinkorken nästa gång?