Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.

Läs mer

Här är druvorna bakom succé-bubblet

Chardonnay-druvan är en gigant i bubbelvärlden.

Foto: Stock adobe

1 av 2

Alla älskar bubbel – men av vilka druvor görs det...?

Foto: Stock adobe

2 av 2

Många gillar de festliga bubblorna i mousserande viner.

Men varför smakar de som de gör och vilka druvor görs de på?

Allt om Vin reder ut och förklarar.

Andra har också läst

Alla mousserande viners moder – champagne – är själva modellen för kvalitetsvin med bubblor med sin andra jäsning inuti flaskan.  

Många kopierar denna världssuccé även när det kommer till druvor, och försöker göra sin egen variant. Men champagne vore inte champagne om det inte vore för den geografiska placeringen och geologin – det svala vädret, jordmånen och geografiska lägena har gjort vin härifrån unikt. (I alla fall fram till nu. Framtiden får utvisa hur klimatförändringar påverkar). 

Andra gör vin med bubblor helt utifrån sina egna förutsättningar och med "inhemska" druvor som är vanliga just där.

Allt om vin har sammanställt en guide över några viktiga länder/områden och vilka druvor som används.

Frankrike

I Champagne dominerar tre druvor fullständigt (även om fler får användas): vita chardonnay, röda pinot noir och pinot meunier. Champagne gjord på enbart vita chardonnay kallas "bland de blanc", och "blanc de noir" är bara från blå druvor. 

Crémant kallas övrigt mousserande vin som fått jäsa en andra gång i flaska – den så kallade traditionella metoden. Crémant finns i hela Frankrike och brukar ofta göras på samma druvsorter som används till stilla vin i respektive region. Exempelvis crémant från Loire (där bland andra chenin blanc och cabernet franc används), crémant från Bourgogne (där chardonnay är vanligt) eller crémant från Alsace (exempelvis pinot blanc).

Spanien

Här tänker man ju främst på cava som får göras i hela Spanien, och alltså inte är begränsat till en region, även om Katalonien dominerar sett till volym med cirka 90 procent av produktionen.

Här är det de spanska druvorna xarel-lo, parellada och macabeo com dominerar även om  chardonnay och pinot noir numera förekommer. 

Italien

Prosecco (från norra Italien) görs nästan uteslutande på en enda druva – glera – och med en delvis annan tillverkningsmetod, där vinet får jäsa och bli bubbligt i stora tankar. Den förhållandevis smakneutrala druvan ger fruktiga viner när de är färdiga.  

Lambrusco kommer från Emilia-Romagna. Röda, vita och rosé-bubbel görs på samma sätt på druvorna 

I distriktet Franciacorta (norditalienska Lombaridet) görs mousserande vin med "metodo classico" på samma sätt som i champagne. Här dominerar chardonnay, men pinot nero (pinot noir) och pinot bianco (pinot blanc) är också tillåtna.

Ett populärt, sött bubbel är Asti spumante från Piemonte i nordvästra Italien, där jäsningen avbryts, vilket ger ett sött och alkoholsvagt vin. Druvsorten är muscat.

Tyskland

Tyskarna är kända för sitt stora intresse för bubbel, de bildade till och med flera av champagnehusen i Frankrike. I Tyskland kallar de mousserande vin för sekt, och de både tillverkar och dricker massor. Om det bara heter just "sekt" kan det vara gjort på flera olika sätt och på många olika druvor även från andra länder. Om det däremot heter "deutscher sekt" måste det vara gjort  i Tyskland av inhemska druvor som  riesling, pinot blanc eller pinot noir. De sistnämnda vinerna anses exklusivare och är betydligt dyrare.

Sydafrika

Cap classique kallas de mousserande vinerna som framställt med den traditionella metoden. Chardonnay och pinot noir dominerar.

I Englands nordvästra del görs bubbel av högsta kvalitet som till och med vid blindprovningar "misstagits" för champagne. Till högkvalitetsvinerna används också samma druvor som i det kändare franska distriktet.  Dessutom – för att nämna några – görs mycket mousserande viner i Australien, Nya Zeeland och Kalifornien.