Guide: Det här betyder årgången för vinet

Hur viktig är årgången för vinet? Allt om Vin lär dig mer om årgångsviner och hur kvaliteten kan påverkas.

Foto: Pressbild

Hur viktig är årgången för vinet? Allt om Vin lär dig mer om årgångsviner och hur kvaliteten kan påverkas.

Att flaskan oftast är märkt med en årgång är något som skiljer vin från andra livsmedel och drycker. Men vad betyder egentligen årgången för vinet? Allt om Vin reder ut begreppen. 

Ämnen i artikel:

Vin

Andra har också läst

En googling visar raskt att begreppet ”årgångsvin” fortfarande lever i bästa välmåga – även om uttrycket är en överlevare från den tid då en mycket större andel av världens viner var blandningar av flera årgångar. Ofta exporterades de i bulk för att sedan blandas och tappas på flaska i det land där de skulle konsumeras. 

Ännu längre tillbaka, före flaskornas intåg på marknaden, var det antagligen vanligast att toppa upp faten med årets nya vin när det kom in för lagring. I och med introduktionen av glasflaskan blev det vanligare att tappa vinet på flaska tidigare och utan blandning – då prioriterades förstås de bästa och dyraste vinerna. Således uppstod ”årgångsvin” som ett begrepp för en särdeles fin produkt. 

LÄS OCKSÅ: Det här betyder etiketten  

I dag är det snarare regel än undantag att allt vin i flaskan kommer från samma årgång, vilket med några få undantag betyder året då druvorna skördades. Och när både det ospecificerade 49 kronorsvinet och Grand Cru Bourgognen för 5000 kan kallas årgångsviner förlorar förstås begreppet sin roll som kvalitetsmarkör – men det betyder inte att årgången har mist sin betydelse.

Olika årgångar - skiftande kvalitet

Är årgången viktig för kvaliteten? Inte alltid, och för många viner är den det i mycket begränsad grad. I vissa vinområden, och särskilt historiskt, kunde det vara stora variationer i den generella kvaliteten mellan årgångarna. Bordeaux är ett bra exempel, det är därför experterna talar med vördnad om vissa årgångar från 1800- och 1900-talen. På grund av klimatförändringarna, och tack vare både teknikutvecklingen och en större skicklighet i vingårdarna och vinkällarna är variationen mellan årgångarna mindre i dag, och man talar lika mycket om variationer i stil som variationer i kvalitet.

Vissa år ger friska och slanka viner, andra fylliga och alkoholrika. Några årgångar är fruktdrivna och snabbt färdiga för att drickas, andra är strama och bör sparas. Och om kvaliteten överlag inte är tillräckligt bra så väljer vinmakaren bort de sämsta druvorna och gör en mindre volym bättre vin. 

LÄS MER: Därför ska du lagra vin - och så gör du det hemma 

Dessutom gör en mycket stor del av världens vinproducenter medvetet sina viner i en noga designad stil med det uttalade målet att den ska vara så enhetlig som möjligt från år till år. Är det för lite syra så tillsätts det, regnade det för mycket så koncentreras musten, och så vidare. Det är först på en relativt hög kvalitetsnivå som man verkligen kan dofta och smaka årgångsvariation.

Mindre druvskörd - högre pris 

Årgången påverkar däremot priset. Det beror på att väder och vind – som ju ändras från år till år – kan ha stor effekt på den samlade druvskördens volym. Vårfrost, torka, skadedjur och regn under skörden är faktorer som kan dra ner kvantiteten betydligt. Och generellt sett betyder mindre druvskörd ett vin med högre pris. Det märks direkt i toppsegmentet där priserna i hög grad bestäms av hur många (läs få) flaskor som släpps på världsmarknaden. I den andra änden av skalan, där druvor och must säljs i enorma volymer spelar också den här mekanismen med tillgång och efterfrågan in, och i vissa årgångar följer också extrakostnaderna för råvaran med hela vägen i kedjan ned till konsumenten. Men eftersom mycket billiga viner är extremt konkurrensutsatta är det inte alltid som ett högre druvpris kommer att återspeglas på prislappen i slutänden. 

Majoriteten av de viner som inte har någon årgång på etiketten utgörs av de allra billigaste vinerna, de som återfinns längst ner på EU:s kvalitetsskala. De betecknas exempelvis ”Vin de France” eller ”Vino Rosso d’Italia”. Även om årgången inte står utskriven är det oftast ändå vin från en enskild årgång i flaskan. Den lägre kvaliteten har inte i sig något att göra med bristen på årgång utan beror på att det ställs färre kvalitetskrav på viner i denna klass.   

LÄS OCKSÅ: Tre favoritviner med nya årgångar  

I andra änden av skalan finns de högkvalitetsviner som är blandade av flera årgångar. Här hittar vi majoriteten av all champagne – de så kallade non-vintage champagnerna som i regel blandas av 3–4 årgångar. Detsamma gäller för majoriteten av all sherry, och de flesta portviner av tawny-typ är också blandade av flera årgångar. Ett av Spaniens mest berömda viner, Vega Sicilia Unico Reserva Especiale, är ytterligare ett exempel på ett vin som blandas av flera årgångar.

Kolla årgångens lagringspotential 

Begreppet årgångsvin är starkt kopplat till viner som både kan och bör sparas, för när vin började tappas på flaska kunde de plötsligt enkelt förvaras och långlagras i en källare. Något av det viktigaste att ta reda på om man köper ett dyrt vin som eventuellt ska lagras innan det dricks, eller om man handlar äldre flaskor på auktion, är att känna till vilken lagringspotential som årgången har. Vissa årgångar är, oavsett deras övriga kvaliteter, bättre lämpade för lång lagring och de flesta av dessa behöver även lagras för att nå sin maximala potential.

Det är relativt enkelt att hitta information om yngre årgångars stil och kvalitet. Producenter, intresseorganisationer och försäljare informerar gärna om detta på både etiketter, i broschyrer, annonser och hemsidor. Alla dessa har förstås ett uttalat intresse av att sälja så mycket vin som möjligt, och så är frågan naturligtvis hur mycket man kan lita på informationen. Bra årgångar får ofta den översvallande beteckningen ”århundradets årgång”, medan det talas tystare de mindre bra eller dåliga, som exempelvis kan beskrivas som en ”utmanande årgång”.

Vinskribenter/recensenter ger nog generellt en mer objektiv och opartisk bild av årgången, men de är också mycket snabba i vändningarna och vill väldigt gärna vara de först på banan med att fälla domen över en årgång. Risken med detta är att de ofta missar en årgångs sanna ansikte, som ibland först avslöjar sig efter flera år. 

Årgångstabell från Systembolaget 

Systembolaget tillhör undantagen bland världsmarknadens vinförsäljare då deras uppdrag inte är att sälja så mycket vin som möjligt. Deras kortfattade årgångstabell över de viktigaste regionerna är ett bra ställe att börja utforska en regions årgångar. 

LÄS OCKSÅ: Här är Systembolagets dyraste viner

Vad säger då reglerna om årgångar? I EU:s generella vinlagar finns inget krav på att vissa viner måste ha en årgångsbeteckning. Men om vinet säljs med en sådan så måste minst 85 procent av druvorna som har använts till framställningen vara från det aktuella året. Det kan alltså i en del fall vara upp till 25 procent vin från andra årgångar i flaskan, men i många områden har man skärpt regelverket och kräver 100 procent. Det gäller överlag för DOC/DOCG-viner från Italien, men är inte nödvändigtvis fallet för AOC/DO-viner från Frankrike och Spanien. Bestämmelserna kan variera lite i andra områden. I USA är kravet exempelvis också 85 procent, men om det dessutom står ett mindre distrikt som Napa Valley på etiketten så stiger kravet till 95 procent. Men alldeles oavsett de formella reglerna så är normen att vinerna är gjorda på druvor från samma årgång. 

Text Lena Ilkjaer

4 tips om årgångsvin

1. Det är ofta mer meningsfullt att titta på bedömningarna av en årgångs stil än dess kvalitet. Ska vinet drickas här och nu är det viktigare att det passar din smak än att det kommer från en potentiellt fantastisk årgång.

2. Viner från det södra halvklotet är ett halvt år äldre än dem från det norra, vilket kan betyda en del i förhållande till unga viner utan större lagringspotential.

3. I stället för att köpa ditt favoritvin i en årgång som har en en stil som inte passar din smak kan det vara bättre att söka sig till ett annat område och/eller andra viner.

4. Om du inte är ute efter att specifikt jämföra olika årgångar behöver inte årgången vara annat än ett mindre komplement i ditt beslut om vinköp. Druvsort, område och framställning betyder ofta mycket mer för huruvida du kommer att gilla vinet än vilken årgång det är från.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer