Förutom i Bourgogne trivs chardonnaydruvan även i Kaliforniens vingårdar.
1 av 2: Förutom i Bourgogne trivs chardonnaydruvan även i Kaliforniens vingårdar. Foto: Håkan Larsson
Chardonnay är en mångsidig druva som växer bland annat i Frankrike.
2 av 2: Chardonnay är en mångsidig druva som växer bland annat i Frankrike. Foto: Claes Löfgren

Chardonnaydruvan – en mångsidig världssuccé

Chardonnaydruvan är mångsidig och ger underbara viner på många håll. Allra godast blir den i hemtrakten Bourgogne. Men chardonnay är inget entydigt begrepp, tvärtom. Håkan Larssons guide lär dig mer om den mångsidiga druvan.

Det tredje millenniet har varit motsägelsefullt för chardonnay. Å ena sidan avlöstes druvans globala 1900-talsframgångar av motsatsen när publiken tröttnade på feta, ekiga Nya Världen-chardonnayer och istället föll för lätta, syrliga vitviner med riesling, sauvignon blanc och albariño i spetsen. Å andra sidan upplever de vita bourgognerna, där råvaran är chardonnay, en fantastisk hausse. Inte minst på hippa restauranger världen över, Sverige inte undantaget. Chardonnay är en mycket mångsidig druva. Den trivs i både svala och varmare klimat, fungerar både med och utan fatbehandling och kan ge fantastiska resultat både i stilla och mousserande viner. I sitt rena skick tillhör inte chardonnay de mest utpräglat karaktärsfulla druvorna, särskilt inte om man jämför med sauvignon blanc, gewurztraminer och så vidare. Men det är förmodligen druvans neutrala egenskaper som gjort den till en sådan världssuccé.

Druvvärldens maskrosbarn

LÄS MER: Pinot noir - Vinvärldens älskavärda diva 

Chardonnay är nämligen något av druvvärldens maskrosbarn. Ge den någorlunda förutsättningar, och den kommer att ge bra vin varhelst du planterar den. Sina absoluta höjder når chardonnay i barndomslandet Bourgogne och som en viktig beståndsdel i Champagne – båda relativt nordliga och svala distrikt. Men chardonnayvin från Bourgogne är långt ifrån entydigt. Steget från de syradrivna, mineralfokuserade vinerna i Chablis- och Beaunetraktens mer avrundade, komplexa och rikfruktiga viner är långt. Just chablis är en bra utgångspunkt när man vill närma sig den oförfalskade chardonnaydruvan – även om den här går under det lokala namnet Beaunois. Med undantag för de allra dyraste vinerna från området, Chablis Grand Cru, jäser man de flesta viner här i ståltank. Vinerna får ingen karaktär av ek eller luftning, druvan får ganska fritt spelrum. Man kan hitta drag av milda citrusfrukter, gröna äpplen, med stigande ålder på vinet ibland en tilltalande smörighet. I regionen Chablis är mineraltonen, alltså en viss ”stenighet”, ofta framträdande. I detta nordliga vindistrikt blir syran i chardonnayvinet också skarpare än då druvan vuxit varmt. En chablis ska vara frisk och ren med syra och fräschör som främsta kännetecken. Underbart till skaldjur, särskilt ostron.

Håll koll på producenten

Liksom i resten av Bourgogne måste du hålla koll på producenten – medan en Château Margaux från Bordeaux alltid är en Margaux, så kan en chablis Premier Cru Vaillons smaka på många olika sätt. Det hänger på att de olika vingårdarna sällan ägs och odlas av en enda ägare utan många. Med början i franska revolutionen, då kyrkans stora marker i Bourgogne styckades upp i små enheter, har arvskiften, försäljningar och andra historiska faktorer skapat ett lapptäcke som får en att längta efter en rättrådig svensk lantmätare med storskifte i blick. Det här blir ännu mer påtagligt söderöver, i det ”egentliga” Bourgogne, där massan av by- och kommunnamn kan kännas oöverkomlig. Men chardonnay är det likväl som gäller i vit bourgogne (jo, här odlas också Aligoté, men vi lämnar den åt sidan nu). Lite rufft kan man säga att de bästa vita bourgognerna (chablis är undantaget) kommer från delen kallad Côte de Beaune; smaka bara på berömda namn som Aloxe-Corton (läs Corton-Charlemagne), Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet. Här ger chardonnaydruvan sina vackraste konserter, där druvans citrus- och andra frukttoner kompletteras med honung, nötter, smör… Oftast elegant förpackat i ett diskret rostat ekomslag, som aldrig får ta överhanden, bara förfina slutresultatet.

Vinet vilar på ekfat

Även om ståltankarna används flitigt även här så är det nämligen vanligt att – till skillnad mot chablis - en del eller hela skörden får jäsa och ligga och vila på små ekfat, både nya och använda. Vilket kan ge en diskret eksmak, men framför allt ger vinet en kontrollerad oxidation, mognad, som bidrar till rondör och komplexitet. Stor vit bourgogne kan vara gudomligt. Många av dem tar god tid på sig för att ge sitt bästa, minst fem år, ofta tio. Drick dem till de allra finaste fisk- och skaldjursrätterna, gärna med förnämliga vitvinssåser. En liten reservation dock. Inte alla älskar väl mogen chardonnay, som kan vara både mat- och erfarenhetskrävande. Och det är bara de bästa lägena de bästa åren som lever riktigt länge. Men halvgammal vit bourgogne kan vara gott nog!

Fotnot: Artikeln publicerades i Allt om Vin 2015.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Ladda ned Allt om Vins app och låt experterna guida dig Se erbjudande!