1 av 2
På det stora lagret trängs whisky på flera sorters fat. Bland annat bourbonfat från Beam Suntory, spanska sherryfat och fat av portugisisk kastanj.
2 av 2: På det stora lagret trängs whisky på flera sorters fat. Bland annat bourbonfat från Beam Suntory, spanska sherryfat och fat av portugisisk kastanj. Foto: Jonas Clefström & Oskar Bruno

Svenska whiskymakaren Agitator går mot strömmen

Agitator Whiskymakare i Arboga med Oskar Bruno i spetsen ger sjutton i mossiga traditioner och har siktet inställt på endast den bästa och godaste produkten. Och att bli ett av världens miljösmartaste whiskydestillerier. 

Det är ett litet äventyr att lyckas komma in på området där Agitator Whiskymakare ligger. Lokalen är nämligen belägen på ett skyddsområde, mitt i Saabs anläggning i Arboga och säkerheten är hög. Det känns nästan högtidligt att bli insläppt. Högtidligt är det också att kliva in i destilleriet. Exteriören är som vilken fabrikslada som helst, men inuti ryms en toppmodern anläggning, skräddarsydd för att passa kärnidén bakom Agitator. Som helt enkelt går ut på att skapa en så god och bra produkt det bara går utan att bry sig ett dyft om gamla traditioner.

En vilja att förändra

Gänget bakom det här destilleriet går helt mot strömmen och räds inte förändring. Här är det ingenjörsvetenskap kombinerad med erfarenhet, experimentlusta och en rejäl portion jäklar anamma som gäller.

– Som du märker låter det en del här inne, hojtar Oskar Bruno, som är destillerichef. Men anläggningen är ju byggd framför allt för produktion. 

Ja, slamrar gör det onekligen och varmt är det, här i själva hjärtat av verksamheten. På väggarna runt kvarn, mäsktunna och jäskar löper rör i sinnrika kopplingar. Men det som främst drar blickarna till sig är de italienska kopparpannorna, tronande längs ena väggen som fyra gigantiska väktare.

– Ja, de är riktigt läckra, säger Oskar. Vi hade flera förfrågningar ute, även till Skottland, men italienarna var de som kunde tillgodose våra önskningar bäst. Vi fortsätter in till det lilla kontrollrummet, där väggarna pryds av kursdiplom och hyllor med forskningslitteratur. Bara datorernas stilla sus hörs. Kapten på skutan är operatör Maria Orb som håller uppsikt över alla kurvor och grafer.

– Det är ganska fantastiskt att en person kan göra allt samtidigt utan att jobba ihjäl sig, säger hon. Även om det har varit lite svettigt just idag, som det kan vara under uppstartsveckorna. Men nu är snart mäskningen klar för dagen, det ser jag här.

Hon pekar på en av de många olikfärgade linjerna på skärmarna. Obegripliga för en vanlig dödlig att tyda, men för Maria är det kristallklart.

– Kurvorna är lite som The Matrix, säger Oskar, man fattar ingenting först. Men efter ett tag så börjar det klarna och man får en fantastisk överblick. Det blir så mycket lättare än på ett destilleri med mer manuell produktion.

Fullt fokus på produkten

Arbetssättet på Agitator är utformat optimalt ur en operatörs synvinkel. Vid destillering går alla pannor samtidigt, när malning och mäskning också är i gång. Man jobbar efter en 80/20-princip, med stor del automatiserad destillation och ungefär 20 procent hands on-moment på golvet.

– Det är den del som har med sensoriken att göra, säger Oskar. I och med att en så stor del är automatiserad kan vi lägga 100 % fokus på det vi gör bäst, som att gå ut och ta doftprov och förfina lagringen till exempel.

Ingen erfarenhet sedan tidigare

Något som också utmärker Agitator är att det är byggt av människor som hade erfarenhet sedan tidigare, menar han. Man visste vad man ville ha och inte, och liksom jobbade sig baklänges i processen. Destilleriet och valet av utrustning är därför utformat efter produktens önskade karaktär.

Framför allt gäller det pannorna. De två högre och smalare ger sprit med fruktigare och lättare uttryck, de lägre och knubbigare ger tyngre och robustare toner. För att ytterligare öka möjligheterna byggdes pannorna i par, två mäskpannor och två spritpannor. De olika destillaten kan sedan blandas eller lagras på egen hand.

– Med dubbla pannpar kan vi få ut många olika karaktärer ur vår råvara och bygga en bred portfölj slutprodukter, säger Oskar. När vi går över till rökmalt blir det en kraftigt rökt malt i de låga pannorna och en nästintill orökt i de högre.

I jäskaren pågår jäsning i hela sju dagar. Beroende på recept och önskad smakprofil används olika jästkulturer

”Tanken är att vi ska ha vårt eget lilla kretslopp av fat”

Det som också gör Agitators tillverkning process världsunik är att pannorna kan destillera under vakuum, vilket gör att man kan sänka kokpunkten med 30 grader i mäskpannorna och 10 grader i spritpannorna. Allt för att behandla råvaran så försiktigt det går, få ut finare smaker och minimera risken att bränna vid eller koka sönder. Vakuumsystemet gör också att man kan destillera energieffektivt.

Klimatsmarta lösningar märks även på andra ställen i driften. Bland annat så är värmeverkets energikällor förnyelsebara, man använder överskottsvärme och låter restprodukter bli biogas och djurfoder. Helt i linje med det cirkulära systemet i det svala, gigantiska lagret, med rader av hyllor med tunnor i olika ålder och träslag.

– Vi återanvänder det mesta i flera omgångar, säger Oskar. Tanken är att vi ska ha vårt eget lilla kretslopp av fat.

Majoriteten är bourbonfat som köps från Beam Suntory, helt enkelt för att de har bäst kvalitet. Det är viktigare än vilken bourbon de innehållit, det känner man ändå inte av i slutändan menar Oskar. Man använder även sherryfat och fat av amerikansk nyek.

– De köper vi direkt av en tunnbindare i USA som liksom vi vill vidareutveckla tänket kring fat. De fräser räfflor på insidan av faten för att få ut mer smak.

Doft- och smakprov tas hela tiden under resans gång.
1 av 2: Doft- och smakprov tas hela tiden under resans gång. Foto: Jonas Clefström & Oskar Bruno
Agitator har experimenterat med okonventionella spannmål som havre och svartvete, vilket avspeglas i vörtens kulör.
2 av 2: Agitator har experimenterat med okonventionella spannmål som havre och svartvete, vilket avspeglas i vörtens kulör. Foto: Jonas Clefström & Oskar Bruno

Lagrar whisky – på kastanjeträ

Agitators experimentlusta har även resulterat i fat av portugisiskt kastanjeträ, som ömt omsluter den whisky som ska släppas på Systembolaget i slutet av november.

– Kastanj är ett träslag som inte är tillåtet i Skottland, säger Oskar, bara ek. Europadirektiven säger däremot att trä räcker, så därför kunde vi prova. Och när vi forskade på det här så visade det sig att kastanj har liknande egenskaper som ny amerikansk ek. 

Men också ger inslag av mörka frukter, nästan russintoner. Att Agitator Kastanj vann upphandlingen i våras mottogs med stor glädje på destilleriet, inte minst eftersom den anses vara en ung produkt i whiskysammanhang. Men idén att ålder är lika med kvalitet vill Oskar & Co göra upp med.

– Tiden är bara är en av faktorerna som påverkar whisky. Det går att göra riktigt bra whisky snabbare, på ett sätt som blir mer tillgängligt för alla. Att hitta det sättet var en av utmaningarna. Och nu har vi resultatet!

Fruktigt och rökigt

Turen har kommit till provningsrummet och vi doftar i ett provglas med kastanjefatslagrad whisky, ett utkast på den kommande lanseringen. Den bjuder på löftesrika toner av päron, kola, honung och en smakfull hint av rökighet. Färgen är slående, som mörkare bärnsten. En intensiv och inbjudande upplevelse på samma gång.

– Det typiska för oss är det fruktiga, men att det rökiga finns där i botten, säger Oskar.

Upplevelsen ska vara trevlig och väcka nyfikenhet. Tre personer jobbar med sensoriken på destilleriet: Oskar, Maria Orb och destilleritekniker Christian Wikström. Förutom att vara en trygghet för företaget gör grupparbetet processen mer dynamisk menar Oskar, som inte tror på konceptet med en ensam master blender. Här bollar man och diskuterar, vad kan förbättras, vad är det som doftar och smakar?

– Ju fler vi är desto bättre avspeglas också de kommande konsumenterna. Vi är olika personer med olika bakgrund. Jag är från elektronikbranschen från början och utbildad elektronikingenjör. Rätt värdelöst kanske i just smaksammanhang, men när vi byggde upp det här var det väldigt bra att ha i med i bagaget. Sedan har jag, liksom Christian som är tekniker och musiker i botten, vidareutbildat oss inom destillering när vi väl var i branschen. Maria är utbildad ölbryggare och gjorde sin praktik här.

”Rent njutningssyfte”

Arbetet med smakerna är kanske det allra mest spännande för gruppen. När processen har gått ända från spannmålet till den färdiga spriten via mikrobiologin i jäsningen, fysiken vid destillering och lagringens kemi.

– Det är väldigt vetenskapligt, säger Oskar. Tills det kommer till själva smaken då det är en rent subjektiv bedömning. 

För vetenskap i all ära, till syvende och sist är whisky ändå en njutningsdryck. Så hur avnjuter en destillatör bäst och helst sitt verk i det privata?

– När man har jobbat med whisky i 10 år så blir det i rent njutningssyfte, i ett tumblerglas. För att koppla av, lägga upp fötterna ett tag och inte vara ett dugg metodisk!

MATCHA MED OST

Whisky och mörk choklad är en klassisk smakkombination, kanske i form av en len chokladtryffel eller bit maffig tårta. Men Oskar Bruno avnjuter gärna whisky tillsammans med ostar, som till exempel en krämig grönmögelost eller en lagrad hårdost. Mjälla skotska mördegskakor, shortbreads, är en annan favorit. – En vän till mig menar också att ostron är en toppenkombo ihop med whisky. Att rökigheten lyfter sältan. Och varför inte! Bara fantasin sätter gränser. 

Text: Cecilia Lübeck

Foto: Jonas Clefström & Oskar Bruno

Läs mer: Experten tipsar: 4 flaskor whisky att ge bort i julklapp 

Läs också: Så smakar världens äldsta whisky för 895 000 kronor

Aktuellt just nu