Båtluffarleden – vandring i Stockholms skärgård
Stockholms skärgårds mest unika vandringsled – Båtluffarleden – sträcker sig över flera öar i Mellanskärgården, via vidsträckta kuststräckor, glittrande insjöar och en och annan roddtur. Krydda vandringen med gourmetkrogar och bastubad.
Krogen är öns naturliga samlingspunkt; folk har tagit sig hit från grannöarna för att äta helglunch. Här råder en tidlös stämning, det äts toast Skagen och fish and chips, och dricks en och annan öl. Några barn leker med krogens hund, en tålmodig boxer, och alla verkar känna alla.
Mätt och belåten snörar jag på mig vandringskängorna, och börjar spana efter de blå-vita markeringarna. Jag trampar genom Ingmarsös jordbrukslandskap, förbi badplatsen vid Femsundsviken, genom orangefärgade lövlundar och de för skärgården så karaktäristiska barrskogarna. Jag fotograferar ett havsörnspar som cirklar över klipporna, och badar vid Bockviken. Sedan vandrar jag vidare genom Kålgårdsöns naturreservat, och efter ett par timmar är jag framme vid roddbåten som ska ta mig över till Idholmen. Det har börjat skymma, husen på de omgivande öarna lyser som små lyktor.



Det är nu jag lämnar Ingmarsö för Finnhamn. Jag börjar ro mot Idholmen. Och det är på grund av det här momentet som vandringsleden har fått sitt namn. På en klippa mitt i viken dyker markeringen med vandringsleden upp igen. Skylten är så gullig att jag krånglar upp kameran. Vandringen på Finnhamn är bara ett par kilometer lång. Jag går på de smala grusvägarna över Stora Jolpan upp till den tjusiga vandrarhemsbyggnaden.
Båtluffarleden både tillgänglig och lättvandrad
Intresset för vandringar har ökat påtagligt och en av skärgårdens mer populära vandringar är just Båtluffarleden, där man får mycket skärgårdskänsla under en och samma vandring. Den klassiska Båtluffarleden sträcker sig egentligen bara över Ingmarsö och Finnhamn, men en god idé är att också inkludera närliggande Svartsö. Att vandra alla tre öar i ett svep (tolv kilometer) är ett riktigt heldagsprojekt, dessutom måste man planera noga med färjor och boenden. Jag föredrar att ta det lugnare och stanna en natt på varje ö. Då hinner man utforska Båtluffarleden i lugn och ro, men också göra kortare vandringar på respektive ö.
Bäst med Båtluffarleden är att den är så tillgänglig och lättrampad. Man går ombord på en båt, sedan kliver man i land på en ö och börjar vandra. Och tänk promenad snarare än avancerad vandring. Lederna är märkta, men på sina håll har markeringarna inte underhållits, och mer än en gång hamnar jag ur kurs. Men någon höjdskillnad är inte att tala om, och det är knappast möjligt att gå vilse, även om det förstås alltid är bra med en karta.
Men årstiden då? Till skärgården åker man väl bara på sommaren? Inte alls. De verkliga livsnjutarna satsar på höst- och vintersäsongen. De jag träffar på öarna menar att det är ju nu det är som bäst. Stockholms skärgård i höstskrud bjuder på vedeldad bastu, iskalla dopp, tystnad, stjärnklar himmel, vackra vandringsleder. De bofasta som jag pratar med är överens: det här är den bästa tiden. Lugnet. Den krispiga luften. De vackra färgerna. Att det knappt är några båtar på havet. Och det är nu vandrarna gör entré. Jag möter hela tiden andra vandrare med kängor och ryggsäck. Det bästa tipset är att packa brett: från badkläder, då varje ö har bastu att hyra, till pannlampa eftersom det är becksvart här ute om kvällarna.
En av skärgårdens mest tillgängliga öar
Första natten tillbringar jag på Finnhamn bland alla andra stuggäster och seglare. De privata sommarhusen lyser med sin frånvaro, här finns endast två bofasta familjer. Ön ägs av Skärgårdsstiftelsen och är därmed en av skärgårdens mest tillgängliga öar med flera olika – alla ganska billiga – boenden. På huvudön Stora Jolpan ligger tältplatsen (eftersom det är ett naturreservat är det bara här man får tälta) och vandrarhemmet Utsikten, med strålande vy över Husaröleden. Den klassiska stugbyn ligger på Idholmen. Naturen är härligt omväxlande med stigar, badklippor, sandstränder, öppen ängsmark och skogar med ek, ask och lind.



Dagen därpå tar jag en sväng förbi natursköna Lilla Joplan innan jag går samma väg tillbaka till Ingmarsö. Mest naturligt är egentligen att starta vandringen med Svartsö, men den här gången gör jag tvärtom – Svartsö får bli mitt sista stopp. Det är en av de större öarna i Mellanskärgården och här är gott om grusvägar, perfekta för vandring och cykling. Här finns ett sjuttiotal bofasta, och här ligger områdets skola, byggd 1897 – enligt skylten som pryder fasaden. Hit åker barnen från de närliggande öarna skolbåt, förutom på vintern – då är det svävare som gäller. Förskolan har dock flyttat till Ingmarsö, på Svartsö finns just nu endast ett barn i förskoleåldern. STF Svartsö Skärgårdshotell & Vandrarhem vid norra bryggan är öns bas. Det är det överlägset största boendet (sjöbodarna i syd är superfina, men sväljer inte lika många gäster) och här hamnar de flesta besökare. Lotten står för driften, hennes föräldrar drev tidigare vandrarhemmet på Finnhamn, och det hon inte kan om öarna är inte värt att veta. Hon tipsar om cykelturer, vandringsleder och det bästa stället för picknick.
Full fart på krogarna
Öns stora trumfkort är ändå de två riktigt bra krogarna. Man ska definitivt försöka hinna med båda. Bistro Sågen i Abborrvass är öns givna mötesplats. På fredagskvällar är stämningen hög. Den som varit hos Kutens Bensin på Fårö kommer att känna igen sig. Samma bohemiska stämning och rustika miljö. Ett stenkast från Sågen ligger den gulliga, vedeldade bastun vid Abborrvass, som dock nästan alltid är uthyrd. Som alltid på öarna gäller det att ha framförhållning och boka i förväg.



När jag kommer till Sågen en tidig fredagskväll är det redan full fart. Det sjungs snapsvisor vid vart och vartannat bord. Hundar dåsar under borden och hit kommer de flesta iklädda kängor och friluftsbrallor. Cilla, en av ägarna, slår sig ner vid mitt bord och pratar en stund. Stressigare än så är inte livet, inte ens en fredagskväll. En gång i tiden, när Sågen var en riktigt såg, jobbade hennes pappa här. Numera driver hon krogen tillsammans med två väninnor. På Sågen är lokalt och eko mer livsstil än trend, och när jag frågar om rabarbern kommer från ön skakar servitören på huvudet: ”Nej, inte alls”, och får det att låta som att den har flugits in från Nya Zeeland. ”Nästan allt på menyn är ju från Svartsö, men rabarbern är från Grinda”, fortsätter hon och pekar i riktning mot grannön. En menyfavorit är annars bondsalladen med nyskördade produkter från ”nära och kära producenter”. Vaktelägg från Svartsö, svamp från öns skogar, och bönor från en odlare på grannön. I vegoburgaren ingår eldost från Ostmakeriet på Rindö. Och Lena, en av ägarna, gör en chokladtryffel som gärna får runda av middagen.
En fin femkilometersvandring, som inte ingår i Båtluffarleden, är att gå från Svartsö by, förbi fiskehemman Marsängen, ner till Alsvik. Den fågelorienterade ska spana efter storlom och häger, och numera är det nästan havsörnsgaranti ute på Svartsö. Det är också vackert att vandra runt insjöarna, som ju är unika för Svartsö. Här finns hela fem insjöar, Storträsk och Lillsträsk är de två största, och härifrån tar de boende sitt dricksvatten. Badtemperaturen är lite högre jämfört med i havet, men låt bli schampot och tvålen – var rädd om öbornas dricksvatten.



En fin avrundning på skärgårdsvistelsen är Svartsö krog. Det är värt att åka hit bara för krogens brödkorg som serveras före middagen. Vinerna kommer från småskaliga familjeägda producenter över hela världen. Det här är ett ställe med ambitioner, men det är fortfarande skärgårdsavslappnat. Några seglare anländer i regnställ och beställer en femrättersmeny. Nedanför krogen ligger Svartsö logi, de lyxinredda canvastälten. Svartsö var tidig med glamping, det vill säga camping i lyxförpackning, eller camping och glamour i en otippad förening. När man glampar på Svartsö bor man i tält, men sover i en Queen size säng bäddad med duntäcken och sköna kuddar, och får frukostkorgen serverad vid tältöppningen på morgonen.



På Svartsö krog lockar förstås de hela, uttänkta menyerna. Men har man ont om tid och en båt att passa är det mysigt att bara ta en varmrätt och ett glas vin och springa ner till båten. Den vackra båtresan hem är en perfekt avslutningen på en skärgårdsvandring. Men glöm inte att fälla upp semaforen på bryggan – annars stannar inte båten vid bryggan.
Det här är båtluffarleden
Den klassiska Båtluffarleden (som dock inte ska blandas ihop med att båtluffa mellan öar i skärgården, det här reportaget handlar om en specifik vandringsled) omfattar Ingmarsö och Finnhamn. Ett tips är att passa på att få med grannön Svartsö också. Tre skärgårdsöar, med rätt olika karaktär, under en och samma vandring, är en härlig naturupplevelse.
Den som vill vandra alla tre öar, startar förslagsvis på Svartsö och vandrar från väster till öster, bort till Söderboudds brygga, passar båten till Brottö (endast fem minuters färd över Brottösundet, men man måste förstås ha koll på båttiderna) och fortsätter därefter vandra på den ”riktiga” Båtluffarleden (som är sporadiskt markerad med små skyltar med en blå vandrare på vit botten).
Namnet Båtluffarleden syftar på att man måste ro mellan Ingmarsö och Finnhamn. Båtarna finns där leden tar slut, längst nordöst på Kålgårdsön (som är en del av ögruppen Ingmarsö), samt på västra Idholmen (som är en del av ögruppen Finnhamn). Man ror över till andra sidan och hämtar den båt som finns där (enklast om man är två alltså, så kan den ena hoppa över till båt nummer två, om man är ensam måste man ha båt nummer två på släp), sedan ror man tillbaka till stranden där man startade och lämnar båten där. Och slutligen: ro tillbaka till andra ön igen. Det ska alltid finnas en båt på varje sida. Ös gärna ur eventuellt regnvatten och se till att båten är ordentligt förtöjd innan du lämnar den.
Resefakta: Båtluffarleden i Stockholms skärgård
Resa hit: Både Waxholmsbolaget (året runt, men inte lika frekvent under vintersäsongen) och Cinderella (sommarhalvåret) trafikerar öarna. Resan tar mellan en och en halv och tre timmar från Stockholms city. Man kan också kliva på vid andra bryggor på fastlandet, exempelvis Boda på Värmdö och Vaxholm. En enkelbiljett kostar mellan 140 och 170 kronor. Under vinterhalvåret reser man gratis med SL:s 30- eller 90-dagarskort. Flera taxibåtsföretag kör i området.
Öppettider: Under vintersäsongen är det mycket som är stängt i skärgården, eller har reducerade öppettider. Många krogar och boenden kan dock öppna för större sällskap.
Läs mer: ”Vandra i Stockholms skärgård. 33 dagsturer och weekendvandringar från Arholma i norr till Landsort i söder” (Calazo förlag) av Gunilla Isaksson-Lutteman.
BO & ÄTA
STF Svartsö Skärgårdshotell & Vandrarhem, Svartsö
En personlig favorit och ett av få boenden i skärgården som har öppet året runt. Strategiskt beläget ett stenkast från bryggan Norra Svartsö och en bra bas för utflykter på ön och till närbelägna öar. Är både ett klassiskt vandrarhem (är en del av Svenska Turistföreningen, STF) och ett hotell, här finns dubbelrum med egen toalett och dusch. Härlig, ljus matsal, här finns också finns soffor, böcker och spel. Frukostkorg med ostsmörgås från bageriet på Ingmarsö, hemrörda lingon och müsli för 95 kronor. Lunchkorg med matig baguette och dryck för 100 kronor. Cyklar för uthyrning.



Bistro Sågen, Svartsö
Hög stämning, vällagat och närproducerat. De tre kvinnorna som driver Sågen har också företaget Örätt, som levererar färdiga maträtter i Stockholmsområdet. Sågen har öppet för AW på fredagar året runt.



Svartsö krog, Svartsö
Vid Alsvik på södra delen av ön ligger hyllade Svartsö krog, som är bland det bästa skärgården har att erbjuda i matväg. Finkrog och avslappnat skärgårdstillhåll i en och samma restaurang. Prisad i White Guide flera år i rad, men så har kockarna också ett förflutet på stjärnkrogen Gastrologik. Nedanför krogen ligger Svartsö Logi, de populära glampingtälten.
Ingmarsö krog, Ingmarsö
Skönt häng på solig terrass vid öns södra ångbåtsbrygga. Serverar klassiska rätter som toast Skagen, råbiff och gös. Vacker matsal med havsutsikt och fönsterbrädor fulla med pelargonier.



Finnhamns krog
Beläget nere vid ångbåtsbryggan. Uppe på krogens tak ligger Takbaren, det 250 kvadratmeter stora trädäcket som är en oas – framför allt lite varmare kvällar. Finnhamn serverar mellanrätter med asiatiskt tema under vår och höst, på sommaren är det klassisk skärgårdsmeny. En given måltidsdryck är Finnhamns egna öl.



Finnhamns vandrarhem Utsikten och stugbyn
Herr Rönström byggde sin ståtliga bostad i början av 1900-talet. Numera fungerar den stora gula sekelskiftesvillan som vandrarhem. Härifrån sägs man ha skärgårdens bästa utsikt. Stugbyn – som ligger på Idholmen, en av de tre större öarna som bildar ögruppen Finnhamn – byggdes i mitten av 50-talet och består i dag av ett trettiotal stugor. Enkel standard – gemensamma utedass och duschar. Den friluftsorienterade sover i tält alternativt i de nybyggda vindskydden på Lammudden.
LÄS MER: Vandra längs natursköna Sörmlandsleden – 10 tips
LÄS MER: Sveriges vackraste nationalparker och naturreservat