Tolv självklara skäl att älska Östergötland

Prinsessan Estelle, Tage Danielsson, skumtomten och Göta kanal.

Det finns oändligt många anledningar att älska Östergötland.

Journalisten Steffo Törnquist är kanske också en av dem.

Här är i alla fall hans 12 skäl att hylla detta smakfulla landskap.

 

TEXT AV: Steffo Törnquist

 

 

Vill man iaktta Lars Norén-semestrar på nära håll är Bergs slussar utanför Linköping att rekommendera. Foto: Tommy Pedersen

1. GÖTA KANAL OCH KINDA KANAL

För att undvika dansk skatt för svenska fartyg fick Baltzar von Platen uppdraget att bygga en kanal tvärs Sverige. Det första spadtaget togs 1810 i Motala, och på den tiden var spadtag ett spadtag. I dag är Göta kanal i huvudsak en exotisk semesterled. Kanalen kallas också ”skilsmässodiket” och vill man iaktta Lars Norén-semestrar på nära håll är Bergs slussar utanför Linköping att rekommendera.

Mindre känd är den vackrare Kinda kanal som gör att man faktiskt kan åka båt från Sydney eller New York, förbi Linköping och ända ner i Småland. Kanalen korsar Göta kanal i sjön Roxen, men går söderut genom gudomligt vackra Åsunden, Järnlunden, Lilla- och Stora Rängen och lite fler sjöar, och där finns ett drygt dussin slussar att bråka i.



En gång var Tage läroverkslärare på Katedralskolan i Linköping, utanför vilken han numera står staty. Foto: Jakob Kindesjö

2. TAGE DANIELSSON

Hjärnan i duon Hasseåtage, rikets roligaste och mest kreativa humorduo. En gång var Tage läroverkslärare på Katedralskolan i Linköping, utanför vilken han numera står staty. För övrigt en rätt eländig staty av KG Bejemark – som inte lyckats särskilt bra med Tages ben.

Tages ”Monolog om sannolikheten” efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 är förmodligen den mest hågkomna av alla hans hundratals begåvade texter.



Östergötlands hertiginna är by far sötast i kungafamiljen.

3. PRINSESSAN ESTELLE

Östergötlands hertiginna är by far sötast i kungafamiljen. Må hon växa upp i fred.

Hon är enligt successionsordningen nummer två i den svenska tronföljden. Mamma kronprinsessan Victoria är först i ledet.


Louise Hoffsten är Sveriges bluesdrottning Foto: Cornelia Nordström

4. LOUISE HOFFSTEN MED FAMILJ - THE HOFFSTENS

Familjen Hoffsten ÄR musik.

Pappa Gunnar drev skivbutik, spelade trumpet på egen nattklubb och skrev världshiten ”I confess” till Perry Como. Sonen Lasse är trummis, och dottern Louise är Sveriges bluesdrottning.

Ett av Louise bästa album heter ”From Linköping to Memphis” och det är lång resa rent geografiskt, men musikaliskt gungar det rätt bra i Östergötland också.



”Wegnwock” skyddar exempelvis mot ”wegn”

5. ÖSTGÖTSKAN

Den breda östgötskan är ett svårslaget redskap för komiker. Det är visserligen dessvärre omöjligt att låta begåvad på östgötska, det är å andra sidan skrattgaranti på dialekten.

På bred östgötska uttalas bokstaven R märkligt nog som ett W. ”Wegnwock” skyddar exempelvis mot ”wegn”. Och uschaaan säger man om mat som inte faller en på läppen.


Statyn Folke Filbyter står mitt på Stora Torget i Linköping Foto: Visit Linköping

6. FOLKE FILBYTER

Statyn är rätt ful, men blir avsevärt mer intressant om man vet att namnet Filbyter stammar ur Fölbiter, det vill säga snubben på hästen bet av testiklarna på unga hästar.

Statyn står mitt på Stora Torget i Linköping och är Carl Milles tolkning av kompisen Werner von Heidenstams fiktiva romanfigur Folke Filbyter. Vikingahövdingen på häst har alltså inte funnits och har därför heller aldrig bitit av testiklar.

Tusentals östgötar har genom åren nattbadat i vattnet statyn står i.


Alla östgötar har i småskolan varit på skolresa i Cloettas godiskfabrik i Ljungsbro

7. SKUMTOMTEN CLOETTA

Alla östgötar har i småskolan varit på skolresa i Cloettas godiskfabrik i Ljungsbro. Själv blev jag sängliggande ett dygn efter grav överdos av Center.

Fabriken byggdes 1901 av tre bröder som faktiskt hette Cloetta och har genom åren spottat ur sig bekantingar som Kexchoklad, Plopp, Polly, Guldnougat, Mums-Mums.

Av någon anledning kallar Cloetta sitt bästa godis Juleskum, medan övriga i Sverige säger Skumtomte. Obegripligt! Men gott!


Hans Brask verkade som katolsk biskop i Linköping. Foto: Visit Linköping

8. ”BRASKLAPPEN”

Östergötland är den fega ursäktens urmoder, eller den effektiva diplomatins, om man så vill. Den katolske linköpingsbiskopen Hans Brask satt i riksdagen 1517, när det beslöts att man skulle avsätta ärkebiskop Trolle, samt riva en fästning. Den fege Brask accepterade, men petade in en lapp under sitt sigill på vilken han skrivit: ”Härtill är jag nödd och tvungen”.

Det sägs att denna lapp, denna ”Brasklapp”, tre år senare räddade livet på Brask när han påpekade dess existens under den rättegång som senare skulle leda till Stockholms blodbad. Om detta är sant eller ej vet ingen med säkerhet, inget sigill har hittats, ingen lapp heller. Men fegisen Brask har ändå gått till historien.


Gamla Rådhuset, numera Stångåstaden, på Stora Torget i Linköping Foto: Visit Linköping

9. FÖRSTA BANKRÅNET

”Vi länsat haver Östgöta Bank

och mången rik knös torde bli pank.

Vi lämna dock en tredaler kvar

ty hundar pissar på den inget har.”

Så skrev Sveriges förste bankrånare, Nisse Strid, på den enda sedeln han lämnade i bankfacket den 25 mars 1854.

Det var inget genidrag att lämna spår av den typen, men vad visste en stackars pionjär om bankrån. Det var inget genidrag att anlita ett fyllo som chaufför heller, eller att omedelbart köpa extremt dyra presenter till sin älskarinna. Nisse Strid greps inom några dagar, piskades i Domkyrkan och sattes sen på båt till USA.


Slätbaken framkallar en bild av släta bakar

10. SLÄTBAKEN

För den med benägenhet för fnitterspel är den östgötska geografin en mardröm. En av havsvikarna vid Norr- och Söderköping heter nämligen Slätbaken och namnet riskerar framkalla inre bild av ett antal släta bakar som guppar omkring i viken.

Själv var jag 8-9 år när min lågstadielärarinna, nuvarande justitiekanslern Skarhed mamma, i håret lyfte ut mig ur klassrummet under ett hysteriskt fnitteranfall.


En gång rikets populäraste brännvin

11. ÖSTGÖTA SÄDES

En gång rikets populäraste brännvin, ännu på topp-tio-listan, skapat av den glade glasblåsarsonen och snusdosesamlaren Erik Rhenberg i Söderköping.

Smaksatt med honung och russin, vilket gör snapsen lätt att förväxla med en blended whisky. Passar bra till jordnötter, och till försiktigt kryddad mat.

Ursprungsflaskan från 1800-talet var åttkantig och är i dag en samlarraritet.


Det finns gröna och det finns vita

12. KINDAGURKAN

Det finns gröna och det finns vita. Det är de vita och färsksaltade som är grejen. Ett par skivor vit Kindagurka kan få fart på vilken blek macka som helst.

Den här lokala delikatessen, numera dessbättre riksspridd, har saltats utanför Rimforsa sen sent 1950-tal.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor! Se erbjudande