Sportlovet infördes år 1940 och hette då kokslov.
1 av 3: Sportlovet infördes år 1940 och hette då kokslov. Foto: Evgeny Stetsko
Lovet infördes för att slippa värma upp skolorna under några dagar.
2 av 3: Lovet infördes för att slippa värma upp skolorna under några dagar. Foto: Colourbox
Det var även ett effektivt sätt att undvika den värsta infektionstiden.
3 av 3: Det var även ett effektivt sätt att undvika den värsta infektionstiden.

Sportlov – en rest från andra världskriget

Sportlov – varför då?

De närmaste veckorna håller skolorna landet runt sportlov.

Vad få vet är att sportlovet föddes ur en allvarlig kris under kriget.

Det vi kallar sportlov hette ursprungligen kokslov och infördes under krisåret 1940.

Andra världskriget rasade och det rådde brist på det mesta.

Till exempel på koks som var det vanligaste bränslet när det gällde att värma upp stadsbebyggelse.

Ransonering av koks

Ransoneringen av koks fick den så kallade Bränslekommissionen att införa ett extra lov för att spara på uppvärmningen i skolorna. Inledningsvis var sportlovet ett stadsfenomen.

För att ge skoleleverna något at göra under de nya lovdagarna satsades på en rad friluftsaktiviteter, främst olika vintersporter. Man organiserade också resor till fjällen.

Undvek infektioner

Senare kom lovet att spridas även till landsorten då många insåg att ett lov just under den period på då infektioner sprids som mest var en utmärkt idé. Numera är det veckolånga lovet utspritt över fem veckor, från vecka sju till och med vecka elva beroende på var man är bosatt i landet.

Aktuellt just nu