Sovjets hemliga städer är fortfarande stängda

Egentligen hör städerna hemma i en tid då Sovjetunionen ännu inte hade lösts upp. I dessa så kallade stängda städer höll man på med militära eller andra hemliga vetenskapliga experiment.

Städerna låg, och ligger fortfarande, på platser som är svåra att nå utan att undgå upptäckt.

Sibirien och Uralberg ansågs vara sådana lämpliga platser.

Tidigare var de inte ens utsatta på kartan.

Det var otänkbart att utlänningar skulle få besöka städerna.

Även för de bosatta var kontrollen rigorös. Oavsett om man skulle in eller ut ur dessa ofta gigantiska bosättningar och anläggningar.

När många av de stängda städerna skapades var diktatorn Josef Stalin fortfarande i livet. Misstro och paranoia rådde i landet.

Den regimkritiske vetenskapsmannen och fredspristagaren Andrej Sacharov förvisades till en av dessa städer, Gorkij, 1980.

Där tvingades han och hustrun Jelena Bonner bo innan president Michail Gorbatjov hävde förvisningen 1986.

Den vetenskapliga verksamheten fortsätter än i dag i varierande utsträckning i flera av städerna.

I dag lär det finnas 44 sådana städer med en befolkning på cirka 1,5 miljoner invånare.

75 procent av dessa städer administreras av det ryska försvarsdepartementet. Resten sköts av det ryska federala atomenergiorganet.

Det lär finnas ytterligare 15 stängda städer som är så hemliga att deras namn eller koordinater aldrig offentliggjorts.

För att besöka städerna behöver man i regel ett tillstånd vilket kan vara svårt för utlänningar.

Att göra en James Bond och ta sig in oinbjuden rekommenderas inte.

Zelenogorsk (tidigare Krasnojarsk-45)

Staden fick sina stadsprivilegier under det oroliga året 1956 med både Ungernrevolt och Suezkris.

Här arbetade man med att anrika uran för det sovjetiska atomprogrammet. Det rådde upprustning mellan supermakterna Sovjetunionen och USA. Det kalla kriget pågick och många fruktade för ett tredje världskrig. Först 1992 dök staden upp på kartan.

I dag lär det bo runt 66 000 personer i staden.

Zvyozdny (tidigare Perm-76)

Zvyozdny är i egentlig bemärkelse ingen stad utan snarare en stadslik bebyggelse om man får tro ledningen för bosättningen.

Just denna kolonisation grundades 1931 under Stalintiden. Platsens syfte var att träna militärer inom infanteri, artilleri och kavalleri under sommaren. I samband det stora fosterländska kriget 1941 blev militärlägret permanent. Enligt ryssarna startade andra världskriget 1941 och inte 1939 som resten av världen anser. Ryssarna vill helt enkelt inte kännas vid icke-angreppspakten mellan Nazityskland och Sovjetunionen från 1939 som slöts mellan ländernas utrikesministrar. I stället menar de att andra världskriget började när de själva blev angripna av Tyskland.

I dag bor det runt 9000 personer i Zvyozdny.

Kosmodromen i Svobodny

Sovjetunionens rymdprogram besegrade USA när man som första nation i oktober 1957 kunde skicka upp satelliten Sputnik i en omloppsbana runt jorden.

En månad senare skickade man upp Sputnik 2 med hunden Lajka ombord.

De båda framgångsrika avfyrningarna innebar en ansenlig prestigeförlust för USA.

Svobodny program handlade däremot om experiment med interkontinentala ballistiska robotar. Just den här typen av vapen höll på att orsaka ett tredje världskrig under Kubakrisen 1962, då Sovjet och Kuba kommit överens om att placera dessa vapen och medeldistansrobotar på ön. Som mest bodde det 100 000 personer här, varav 30 000 var tekniker. I dag har man upphört med provavfyrningarna.

Kapustin Yar

Staden ligger mellan Volgograd och Astrachan vid Kaspiska havet i södra Ryssland. Försöksplatsen grundades i maj 1946, strax efter andra världskrigets slut och knappt ett år efter att USA fällt sina atombomber över Hiroshima och Nagasaki.

Här kom man att provskjuta robotar, satelliter och sondraketer med mätinstrument.

Sovjetunionen hade lidit stora förluster under andra världskriget även om man vann det tillsammans med de allierade.

De första försöken på platsen skedde med materiel som tagits som krigsbyte från tyskarna. 1953 blev platsen även känd för västmakterna sedan spionplan avslöjat platsen och verksamheten.

På senare tid har Kapustin Yar nått samma status som den amerikanska staden Roswell i New Mexico, där man anser sig ha bevis för att ufon förekommit. Knappt 30 000 bor i dag i den stängda staden.

Oziorsk i Tjeljabinsk (tidigare Tjeljabinsk-65 och Tjeljabinsk-40).

Siffrorna i namnet syftar på de två sista siffrorna i postnumret på närmast belägna staden.

Den stängda staden etablerades 1945 och är fortfarande aktiv. Runt 15 000 personer arbetar på orten. I dag sysslar man främst med återvinning av kärnbränsle och avveckling av kärnvapen.

1957 inträffade en allvarlig olycka i en upparbetningsanläggning för kärnbränsle vid staden Oziorsk. 200 personer dog till följd av strålningsskador. Ytterligare 10 000 personer fick evakueras. Det skulle dröja till 1992, efter Sovjetunionens kollaps, innan Ryssland erkände missödet.

I februari 2013 drabbades Tjeljabinsk av ett kraftigt meteoritnedslag. Meteoriten hade en hastighet i atmosfären på 65 000 km/tim. Cirka 1000 människor skadades vid nedslaget.

Lesnoj i Sverdlovskområdet, cirka 25 mil norr om Jekaterinburg.

Den stängda staden grundades 1947 i lindan av det kalla kriget. Syftet var att producera höganrikat uran för Sovjetunionens kärnvapen. Det var givetvis mycket hysch-hysch och den stängda staden kallades officiellt Sverdlovsk-45 innan president Boris Jeltsin 1992 förklarade att man återigen kunde använda stadens riktiga namn. Samtidigt dök staden upp på kartor. Annars är staden Jekaterinburg kanske mest känd för att det var här som den kejserliga familjen Romanov med tsar Nikolaj II i spetsen mördades i juli 1918. Cirka 50 000 invånare bor i staden.

Novouralsk (tidigare Sverdlovsk-44)

Staden var i drift redan under andra världskriget men fick sitt namn 1954. Anläggningen var hemlig fram till 1994 då man ansåg att man kunde avslöja platsen. Förmodligen var den redan känd av väst långt innan tillkännagivandet. Här arbetade man också med anrikning av uran, bland annat med hjälp av centrifugteknik och gasdiffussion, ett sätt att separera uran-235 från uran-238.

Anläggningen ansågs unik i sitt slag. Än i dag är kärnindustrin i gång. Andra branscher är bygg- och bilindustrier. Runt 85 000 personer bor i staden i dag.

Seversk (tidigare Tomsk-7).

Den stängda staden Seversk ligger inom det geografiska och administrativa området Tomsk i västra Sibirien. Naturen är inte särskilt inbjudande förutsatt att man inte är svag för träskmarker och kraftig barrskog. Området är känt för sina naturtillgångar som olja, naturgas och metaller. Den stängda staden Seversk är däremot mest känd för sin atomindustri.

Mellan åren 1954 till 1992 kallades staden Tomsk-7. År 2003 slöt USA och Ryssland ett avtal om att plutoniumreaktorerna skulle stängas.

Det krävs fortfarande speciella tillstånd för att besöka staden. Den som till äventyrs vill trotsa bestämmelserna tvingas passera sex kontrollstationer innan man är inne på området.

I dag lär runt 100 000 invånare bo i Seversk.

Källa: Wikipedia.