Intresset för luftskepp som transportmedel har ökat igen.
1 av 5: Intresset för luftskepp som transportmedel har ökat igen. Foto: SHUTTERSTOCK
I framtiden kanske vi tar rymdhissen upp till en orbitalring ovanför jorden, vilket gör långresor otroligt mycket snabbare än i dag.
2 av 5: I framtiden kanske vi tar rymdhissen upp till en orbitalring ovanför jorden, vilket gör långresor otroligt mycket snabbare än i dag. Foto: SHUTTERSTOCK
Olika typer av eldrivna flygplan finns redan i dag.
3 av 5: Olika typer av eldrivna flygplan finns redan i dag. Foto: SHUTTERSTOCK
Tåg som använder magnetteknik kan komma upp i hastigheter på över 500 kilometer i timmen.
4 av 5: Tåg som använder magnetteknik kan komma upp i hastigheter på över 500 kilometer i timmen. Foto: SHUTTERSTOCK
Interiörbild från del eldrivna flygplanet Alice, som presenterades på flygmässan i Paris i år.
5 av 5: Interiörbild från del eldrivna flygplanet Alice, som presenterades på flygmässan i Paris i år. Foto: JML EVIATION

Så reser vi 2050: rymdhissar och supertåg

Mycket har hänt med vårt sätt att resa sedan världens första flygtur för drygt hundra år sedan. Och att resandet kommer att förändras även i framtiden är helt säkert. Tidningen The Independent har tittat på hur resandet kan komma att se ut år 2050.

Att vårt nuvarande sätt att flyga inte är hållbart är uppenbart. Utsläppen från flyget ökar med 70 procent från 2005 till 2020 enligt EU-kommissionen, och väntas öka med ytterligare någonstans mellan 300 och 700 procent fram till 2050. Så vad är alternativen?

Utökade och förbättrade höghastighetståg kan vara ett sätt att ersätta många flygresor. Redan i dag finns så kallade maglevtåg i Shanghai med en maxfart på över 430 kilometer i timmen. De svävar över spåren genom så kallad magnetisk levitation (därav namnet), vilket gör att man slipper friktionen som annars bromsar farten. 2027 ska en maglevsträcka öppnas mellan Tokyo och Nagoya, som kommer att gå över 500 kilometer i timmen, och tåg för hastigheter uppåt 600 kilometer i timmen utvecklas nu i både Kina och Sydkorea, med minimalt koldioxidutsläpp. 

Soldrivna tågresor är redan verklighet i Australien – Byron Bay Company använder solpaneler på tåg och stationer för att driva batterier ombord, och lyckades dessutom exportera 60 000 kWh till elnätet förra året.

LÄS MER: Tågresan Stockholm–Göteborg ska ta 20 minuter 

Eldrivna flygplan med superkondensatorer

Eldrivna flygplan är en annan möjlighet. Världens första helt elektriska kommersiella passagerarflygplan presenterades i Paris i juni i år. Planet heter Alice, kan ta nio passagerare och flyga 100 mil i över 400 kilometer i timmen på ett enda laddat batteri. Det förväntas vara i trafik 2022. 

Det eldrivna passagerarplanet Alice visades upp på flygmässan i Paris i juni i år. Foto: JML EVIATION

Hur mycket energi varje batteri kan lagra ökar snabbt, men det finns också metoder för att öka de eldrivna planens effektivitet. Superkondensatorer är lättviktsbatterier som snabbt kan laddas och laddas ur, vilket kan användas vid starten – den största energislukaren under en flygning – medan mer traditionella batterier kan användas under resten av flighten.

LÄS MER: Eldrivna flygplan kan snart bli verklighet 

Intresset för luftskepp ökar

Men det finns andra sätt att flyga än med flygplan. Luftskeppen spåddes en lysande framtid fram till Hindenburgkatastrofen 1937, varpå de i princip försvann helt. På senare tid har dock intresset för luftskepp ökat igen, framför allt för de klara miljöfördelarna jämfört med vanliga flygplan. Ballongerna i dagens luftskepp är vanligen fyllda med helium som är lättare än luft och inte explosivt som den vätgas som användes i Hindenburg. Att utvinna tillräckligt med helium är dock energikrävande och det finns en global brist på gasen. Lyckligtvis har framsteg gjorts sedan Hindenburg, och att använda väte som bränsle har blivit mycket säkrare sedan 1930-talet. Det är dessutom billigare, lättare och relativt vanligt förekommande jämfört med helium. 

Ta hissen upp i rymden

Det finns ännu en tanke, som dock låter mer som science fiction än något som kan bli verkligt inom de närmaste 30 åren. En ”orbitalring” är en stark stålkabel i en bana precis ovanför atmosfären, 80 kilometer över jorden. Dess rotation skapar krafter som vill dra isär den, medan gravitationen försöker dra den ner till jorden.

När den väl är på plats skulle orbitalringen kunna transportera människor runt jorden på under en timme. Foto: SHUTTERSTOCK

Om ringen snurras i rätt hastighet balanserar de två krafterna varandra, så att den kan rotera till synes viktlöst. En ”manschett” kan byggas runt kabeln som skulle hållas på plats genom magnetisk avstötning. Hela strukturen skulle vara ansluten till jorden med kablar, med en hiss som ger åtkomst till ringen på mindre än en timme. Och med hjälp av två maglev-tågspår (se ovan) – ett på undersidan av ringen och ett annat på utsidan – skulle man kunna transportera passagerare i otroliga hastigheter och nå andra sidan jorden på 45 minuter. Omöjligt? Den som lever får se. Men materialen som skulle behövas finns redan i dag.

LÄS MER: 10 trender som förändrar hur vi reser i framtiden 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Black Friday Rea - 70% rabatt på Allt om Resor! Se erbjudande