Vikingatiden fortsätter att fascinera oss. Häng med till några utvalda platser där historien kommer till liv.
Vikingatiden fortsätter att fascinera oss. Häng med till några utvalda platser där historien kommer till liv. Foto: Johan Öberg

Vikingarnas värld – här är 10 spännande platser

Intresset för vikingatiden bara växer, och våra förfäder har de senaste åren kunnat ses i ett antal mer eller mindre realistiska skildringar på film och tv. Men även i verkligheten finns massor att upptäcka: unika runstenar, mystiska kultplatser, återskapade vikingabyar och museer med överdådiga skatter. Följ med till vikingarnas värld!

1. Fotevikens museum – lev som en viking

Vikingatiden varade från början av 800-talet till mitten av 1000-talet – 250 år som i dag framstår som några av de mest spännande i nordisk historia. En tid då vikingar från Norden upptäckte Amerika, handlade med stora delar av det nuvarande Ryssland och det ännu mer avlägsna Bysantinska riket, slog sig fram och plundrade på bland annat de brittiska öarna och i Frankrike och lämnade sina spår i allt från Konstantinopel och Sicilien till Grönland och Newfoundland i USA.

Vill man gå all in och leva vikingaliv finns det knappast någon bättre plats i de forna vikingariken som i dag utgör Norden än Fotevikens museum, precis vid havet där Falsterbonäset skjuter ut i Öresund. Ordet museum låter ju som allt annat än seriöst lajvande, men det är just vad som sker här. Ingen annanstans i Sverige kan man så helt gå upp i vikingaliv som här. Foteviken är ett försök att skapa en ”äkta” vikingaby inramad av palissader. 

En dag på Fotevikens museum är lite som en tusenårig tidsresa. Foto: Johan Öberg

De många hundra som är engagerade i verksamheten går verkligen in för att leva så tidstroget som det bara går. Som att bygga hus som vikingarna gjorde, laga mat över öppen eld, sova på träbritsar täckta av djurfällar, klä sig i kläder av lin och ull och – väldigt ofta – tillverka kläder, matprodukter, smycken och andra ting i vikingastil. När man pratar med lajvarna – eller reenactors som museet vill kalla dem – slås man av hur seriösa alla är med sin vikingalivsstil. Kolla på hemsidans kalendarium när du kan se hantverkare i arbete, delta och lära själv eller se när det är dags för sommarens veckolånga vikingamarknad som lockar massor av ”vikingar” från hela Norden och från Östersjöländer som Polen och Tyskland.
fotevikensmuseum.se

Sagoberättare utanför sitt vikingatält under Fotevikens marknadsvecka. Byn omges delvis av palissader och från ett högt vakttorn har man fin koll på om några "fiender" skulle närma sig. Foto: Johan Öberg

2. Runriket – ta en runrunda

I Runriket runt Vallentunasjön i Täby och Vallentuna finns ett överflöd av vikingalämningar som en tusenårig väg och en unik tingsplats. Dessutom massor av imponerande runstenar. Man kan följa en välskyltad rutt till nio viktiga vikingaminnen som beskrivs på hemsidan – en tur på fyra mil som man kan göra på cykel, med bil eller med lokalbuss. På Täbys huvudbibliotek möter man vikingakvinnan Estrid Sigfastdotter, återskapad i vax. Hennes kvarlevor lär vara Sveriges äldsta med säkerhet identifierade. Hon var farmor till storbonden Jarlabanke, som lät resa många runstenar. 

På Täbys huvudbibliotek kan man möta vikingakvinnan Estrid Sigfastdotter, återskapad i vax. Runsten med just det kors som många hundra år senare blev symbol för Täby kommun.

I Täby kyrkby finns Jarlabankes bro, byggd över en våtmark. En tredjedel av vägen har restaurerats. Någon kilometer norrut ligger tingsplatsen Arkils tingstad inramad av runstenar. Många av gårdarna i trakten bär ännu sina vikinganamn. Som Fällbro, där en mäktig trekantig runsten står kvar där den restes vid ett gravfält. I Risbyle på sjöns västsida finns rester efter en hamn och två stora runstenar – den ena med korset som har blivit Täbys kommunvapen.
runriket.se

Fällbrostenen står just där den restes, intill Fällbro gård, som än i dag är ett aktivt jordbruk. Foto: Johan Öberg

3. Gunnes gård – besök en vikingagård

Att förstå hur vikingarna levde för tusen år sedan är inte alltid så lätt. Gunnes gård i Upplands Väsby norr om Stockholm är ett seriöst försök – och det som möter besökare är ett välorganiserat bondeliv. För även om vikingarna är kända för sina handelsresor och plundringståg var de flesta bönder på heltid – eller mellan sina resor. Gården är byggd i verkliga vikingatrakter precis intill ett gravfält, men är en kopia av gård som grävdes ut inför ett motorvägsbygge i Upplands-Bro. 

På Gunnes gård får både skolklasser och vanliga besökare en inblick i vikingatidens vardagsliv. Foto: Johan Öberg

Här lajvar forskare vikingaliv i tidstrogna kläder av lin och ull – ofta tillsammans med skolklasser. Mellan april och oktober är gården också öppen för vanliga besökare, som kan gå in i kökshuset där det ofta lagas riktig mat, möta leriga grisar i en enkel inhägnad, se folk arbeta i vikingasmedjan och slå sig ner i boningshuset med sina bäddar längs väggarna där man nästan kan tro att det har sovit vikingar natten innan. Många runstenar har någon gång flyttas – det gäller dock inte flyttblocket i skogen vid Edssjön, fyra kilometer från Gunnes gård. Här gick en viktig led, och de som passerade flyttblocket kunde se två stora runristningar där det bland annat berättas om Ragnvald som for till Konstantinopel och gick med i kejsarens garde.
upplandsvasby.se/gunnes-gard.html

Man kan nästan tro att vikingarna just stigit upp ur sina sängar på Gunnes gård. Foto: Johan Öberg

4. Uppåkra – kultcentrets hemligheter

Uppåkra strax utanför Lund är för en vanlig besökare lite av ”allt eller inget”. Går man bara runt själv är den virtuella turen i kopian av ett kulthus bäst, men där det stora stadslika samhället och kultplatsen låg från cirka år 100 till sent 900-tal syns bara böljande fält. Så det man ska göra är att följa med på en guidad tur. Då kommer fälten till liv, och man bjuds på en fascinerande historia om en av landets viktigaste historiska platser – en kultplats som hastigt försvann samtidigt som Lund grundades vid vikingatidens slut – berättad av arkeologer som själva har grävt här. 

Arkeologen Elias Astour är en av de guider som ger liv åt kultplatsen Uppåkra, strax utanför Lund. Foto: Johan Öberg

På en guidad tur får man lära sig om de unika fynden och om hur dagens arkeologer arbetar. Helt annorlunda än förr, då man mest letade efter dyrgripar – nu är kulturlagrens dolda vardagsberättelser hetare. Men även i dag hittar man dyrgripar, och de allra finaste föremålen har en egen avdelning på Lunds mycket sevärda historiska museum. Här ser vi med egna ögon föremål från hela Europa och Asien som har hamnat i Uppåkra. Världshandel är verkligen inget nytt.
uppakra.se, historiskamuseet.lu.se

De skatter arkelogerna funnit i Uppåkra finns att se på Lunds historiska museum – bland annat glasbägare som färdats långväga från Asien. Foto: Johan Öberg

5. Kata gård – Varnhems unika fynd

Så sent som 2005–2006 grävde Västergötlands museum ut en kulle intill Varnhems klosterkyrka och klosterruin och fann ruinen av en av Sveriges allra första kända stenkyrkor, en liten vikingatida gårdskyrka som troligen uppfördes runt 1040, vilket är cirka hundra år efter de äldsta kända kristna gravarna i Varnhem. Inne i kyrkan har man dessutom hittat spår efter en träkyrka från sent 900-tal. 

Så här kan stenkyrkan och dess föregångare i trä ha sett ut. Foto: Johan Öberg

Det var i dessa trakter som kristendomen slog igenom först i det som nu är Sverige – drygt 100 år före kristnandet av Mälardalen. Ännu mer spännande blev det när man i kyrkan också hittade en orörd grav med kvarlevorna efter en namngiven kvinna – Kata. Att man vet hennes namn beror på att det i närheten fanns en gravsten med runor, som legat ovanpå kistan. Där står det ”Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster”. I dag kan man se ner på Katas kvarlevor då kistans stenlock ersatts av ett i glas. 

Kvarlevorna efter Kata (efternamn användes inte under vikingatiden) ligger numera under ett lock av glas. Den lilla gårdskyrkan intill Varnhems kyrka i Västergötland kan var landets allra äldsta bevarade kyrkorum. Foto: Johan Öberg

Arkeologerna tror att Kata var gårdens härskare och att hon avled i 35-årsåldern. Genom modern kriminalteknik har hennes utseende återskapats med skelettet som grund – en 160 centimeter lång, smärt kvinna där DNA-analys har visat att hon hade ljusbrunt hår och gråblå ögon. Vaxfiguren finns att se på länsmuseet i Skara.
vastergotlandsmuseum.se

Varnhems klosterkyrka – här ligger Stockholms grundare Birger Jarl begravd. Foto: Johan Öberg

6. Birka och hovgården – Mälarens maktcentrum

Birka är förmodligen Sveriges mest kända vikingaminne. Den livliga handelsplatsen på en ö i Mälaren som under 200 år var vikingatidens viktigaste och som ibland kallas Sveriges första stad övergavs hastigt runt år 975, då den närliggande Sigtuna blivit ett betydande härskarsäte där bland annat landets första mynt slogs. Har man inte egen båt är det Strömmas utflyktsbåtar som gäller till Björkö i Mälaren där Birka låg. Sommartid har Strömma Birkaturer från en lång rad bryggor i östra Mälaren, och den resan är en upplevelse i sig. Dessutom ingår en guidad tur på ön, och de skickliga arkeologerna som leder dessa gör besöket mycket mer spännande än om man bara går runt själv, eftersom inget som har grävts ut från vikingatiden är synligt i landskapet. 

Anders Hesselback är en av guiderna på Birka som får besökarna att känna historiens vingslag. Foto: Johan Öberg

Däremot finns ett fint litet museum med en bra utställning om den makalösa grav med en krigare som har visat sig vara en kvinna och en fin liten vikingaby inklusive en rad vikingabåtar. Byn är bebodd av lajvande vikingar sommartid. Restaurangens vikingainspirerade mat ska man heller inte missa. På Adelsö (som nås med bil och gratis färja) ligger Hovgården som tillsammans med Birka är världsarv sedan 1993. Hovgården var säte för vikingahövdingarna som styrde Birka. Själva långhuset är sedan länge borta, men här finns gravkullar och runstenar.
birkavikingastaden.se

På Birka finns en rad kopior av vikingatida båtar. Birkas museum har fina modeller som visar hur den livliga handelsplasten såg ut för tusen år sedan. Foto: Johan Öberg

7. Gamla Uppsala – mytomspunnen offerplats

Gamla Uppsala är tveklöst Sveriges mest kända vikingatida kultplats, omgiven av ett myller av myter och hopdiktade påståenden under de senaste tusen åren. De tre mäktiga gravhögarna, plus massor av mindre gravhögar, fascinerar och är värda ett besök oavsett årstid. Gamla Uppsala brukar pekas ut som platsen där vikingarna slutligen kristnades, vilket innebär att vikingatiden tog slut. Innan dess såg de religiösa riterna helt annorlunda ut. 

Trots utgrävningar är det okänt vilka som ligger begravda i Gamla Uppsalas resliga gravhögar. Foto: Johan Öberg

Tysken Adam av Bremen beskrev makabra riter i sin bok 1075 – han berättar om talrika människooffer, blod i floder och lik hängande i träden. Mustigt, men dagens forskare tvivlar på det han skrev då han aldrig var där själv, utan ville sprida kristendomen och ställa hedningarna i dålig dager. En annan minst lika intressant bild av kultplatsen ges på museet intill gravhögarna. Här grundar man sig på arkeologiska utgrävningar. Flera av gravhögarna öppnades redan på 1800-talet, och nyligen hittades spår efter en rituell väg. 

Ett besök på museet som finns i anslutning till gravhögarna i gamla Uppsala är ett måste om man är intresserad av vikingatiden. Här reds bland annat många myter ut. Foto: Johan Öberg

Kyrkan vid gravhögarna var en av Upplands första och tidigare mycket större än i dag, men delar revs när biskopen flyttade till Uppsala. Missa inte den fina runstenen som murats in i kyrkväggen.
destinationuppsala.se

 

8. Äskekärrskeppet – Sveriges enda bevarade vikingaskepp

I danska Roskilde finns flera vikingaskepp på ett museum vid fjorden, och i Oslo finns de ännu mer välbevarade och extremt sevärda vikingaskeppen från Oseberg och Gokstad plus ett skepp till som det bara finns delar av. Dessutom visas här otaliga unika föremål som snidade slädar, vagnar med trähjul, redskap, köksprylar, vapen och snidade drakhuvuden som lämnats i skeppen när de grävdes ner under begravningsceremonier. Tillsammans ger alla föremål en fascinerande inblick hur de rika levde på vikingatiden. 

De två allra finast bevarade vikingaskeppen i världen finns att se i Oslo – en upplevelse värd en resa. Foto: Johan Öberg

I Sverige har inga stora bevarade skeppsfynd gjorts - med ett undantag: Äskekärrsskeppet, som hittades av en bonde som på 1930-talet höll på med dikning vid Göta älv strax norr om Göteborg. I dag finns det 16 meter långa Äskekärrskeppet utställt på Göteborgs stadsmuseum. Det är inte ett skepp av den modell som vi vanligen förknippar med vikingafärder utan en knarr, ett handels- och fraktfartyg som enligt kol 14-mätningar byggdes runt år 900 och som arkeologerna tror användes i närmare 40 år. Man har beräknat att Äskekärrskeppet kunde ta drygt 16 ton last – en ansenlig mängd för över tusen år sedan.
goteborgsstadsmuseum.se

Äskekärrskeppet på Göteborgs stadsmuseum – Sveriges enda bevarade vikingaskepp. Foto: Johan Öberg

9. Sigurdsristningen, Rökstenen, Sparlösastenen, Gotland – mäktiga runstenar

Det finns runt 3 000 kända runstenar i Sverige plus minst 800 runristningar på andra ställen som stenhällar. Hälften av runstenarna finns i Uppland, men flera av de mest spännande står på annat håll. Som Sigurdsristningen i Sundbyholm i Sörmland – världens största runristning. Här bjuds actionfyllda bilder hämtade ur sagan om Sigurd Fafnesbane – med drakjakt, grillat drakhjärta och den brända tumme som gjorde att Sigurd förstod fåglarnas språk. 

Detalj från den spektakulära Sigurdristningen. Foto: Johan Öberg

Rökstenen vid Rök kyrka i Östergötland är med sina 760 tätt skrivna runor världens längsta kända runtext. Den ristades troligen i början av 800-talet och berättar en svårtolkad, dunkel historia om flera kungar och återger troligen delar av en vikingamytologi som sedan dess gått förlorad. Så sent som i december 2021 lanserades en helt ny teori, enligt vilken texten består av gåtor som fokuserar på ”kosmiska frågor och allmänmänskliga problem”. 

Rökstenen i Östergötland är den som har allra längst runskrift. Foto: Johan Öberg

Sparlösastenen vid Sparlösa kyrka i Västergötland anses ha gjorts på 800-talet och har ristningar på fyra sidor, bland annat en fascinerande, tredimensionell bildsida där en uggla kämpar mot en orm och en annan sida med ett stort skepp, en borg, en viking till häst och vad som faktiskt skulle kunna vara ett lejon. På Gotland finns ett överflöd av fantastiska vikingatida bildstenar. En favorit värd att nämna är den mäktiga röda bildstenen som står utomhus på Bungemuseet – en tusenårig äventyrsskildring.
raa.se

Sparlösastenen vid Sparlösa kyrka i Västergötland anses ha gjorts på 800-talet och har ristningar på fyra sidor, bland annat en med ett stort skepp, en borg, en viking till häst och vad som faktiskt skulle kunna vara ett lejon. Foto: Johan Öberg

10. Historiska museet, Fornsalen, The Viking Museum – bästa museerna

Man har hittat tusentals vikingaskatter och andra fynd i Sverige, och de finaste fynden visas så klart på museum. Sedan Historiska museet i Stockholm invigde sin nya permanenta vikingautställning sommaren 2021 är museet ett måste för alla som fascineras av vikingatiden. Föremålen – allt från mäktiga svärd till lyxiga kvinnosmycken i rent guld – är helt makalösa, och äntligen har alla dessa fynd fått en inramning som de förtjänar med bra info och inspirerande berättelser om vikingaliv i modern stil.

Vikingatida vindflöjel i förgylld brons och en guldskatt i form av armringar på Historiska museet i Stockholm. Foto: Johan Öberg

På den berömda Fornsalen på Gotlands Museum kan man se en del av de enorma mängder vikingaskatter som hittas på ön – i snitt vartannat år hittar man en större silverskatt och däremellan många andra fynd, som ibland är ännu mer unika. Dessutom finns flera av Gotlands mest imponerande bildstenar på museet. 

Stor gotländsk silverskatt och en typisk gotländsk bildsten från vikingatiden på Gotlands museum. Foto: Johan Öberg

Flera andra museer nämns i andra delar av den här texten, men ett museum till får vara med: The Viking Museum/Vikingaliv i Stockholm, där arkeologer bjuder på en lärorik och rolig guidad tur genom utställningen. Besöket avslutas med en nöjesfältsartad åktur där vi får följa med på Ragnfrids vikingaresa i österled.
historiska.se, gotlandsmuseum.se, thevikingmuseum.com

Leifur är av vax, men tittar ändå lite misstänksamt när arkeologen Eric Östergren berättar om hans tillkomst på museet The Viking Museum/Vikingaliv. Foto: Johan Öberg

LÄS MER: Fira jul som en viking: tidsresa till 900-talet