Midsommar i Dalarna – traditionsrikt firande

I den fina byn Tällberg bygger midsommarfirandet på djupa traditioner, därtill med en landskaplig inramning som är själva sinnebilden för svensk leende natur och genuin bygdekultur. Hit är det frestande att återvända många gånger. Andra orter runt Siljan och i Dalarna firar också traditionsrikt. Bor man i Tällberg och vill hinna uppleva flera stångresningar, så avlöser de varandra vid de olika hotellgårdarna hela midsommaraftonen. Populärt är att först vara med och plocka blommor och klä majstången på det hotell där man bor, sedan kanske några fler.

En äkta Tällbergsstång har tolv blombuketter, en för varje månad. Hälften av buketterna består av gula smörblommor som hänger mot öster för att blidka den uppgående solen. Resten är blå midsommar-blomster som hängs mot Siljan i väster, där solen går ned och blå timmen tar vid. Ängarna i Tällberg är fulla av dessa blommor vid midsommar och både vuxna och barn är i full gång med att plocka blomstren redan efter frukosten.

Resningen av Tällbergs allmänna midsommarstång i trevägskorsningen sker klockan halv åtta på kvällen. Kvällarna är långa och ljusa i juni. Den uråldriga traditionen påbjuder att majstången helst ska resas i en trevägskorsning i byn. Där vägarna möts arbetar hotellgäster och lokalbor tillsammans med att binda majstången med löv – stången ”majas”.

De som vill vara aktiva i händelsernas centrum lär sig efter sin första midsommar att de ska bo på något av de tre anrika hotellen intill denna Y-korsning mitt i Tällberg. Alldeles intill ligger Tällbergsgården. På köpet får de uppleva bygdens gamla anor, liksom dess välkänt goda mat och familjära gästfrihet. Detta är den lilla byns signum. Aldrig får man känslan av att bo på hotell. Det gäller alla åtta boenden i byn.

En opretentiös, stillsam harmoni vilar över firandet, med en känsla av att man besöker en familj. Det är dessutom sant. Tre av hotellen närmast korsningen – Åkerblads, Tällbergsgården och Klockargården – har sedan lång tid drivits av samma släkter. De två förstnämnda av familjen Åkerblad, och Klockargården av Sandbergs familj. Åkerblad har funnits i Tällberg i 21 generationer, Sandberg var inne på sin fjärde, men sålde Klockargården 2018.

Varje gård och hotell med självaktning i Tällberg majar sin egen stång. Gårdarna är historiska byggnader men i dag fräscht renoverade, tillbyggda och konverterade till hotell, som kan ge gästerna en genuin bygdemidsommar. Tällberg har alltid varit en magnet för turister tack vare vackert läge, hög luft, omhuldade traditioner och många äldre bevarade byggnader i dalastil.

Åkerblads gästgiveri hittar man i byns äldsta byggnad, med anor från 1400-talet. Den ägdes av familjen Åkerblads förfader Gattu Jonas Ersson och hette Gattugår-den – ”gården vid gatan”. Gårdens namn ”Gattu” sätts alltid framför tilltalsnamnet på barnen, och går som en tråd ned genom generationerna. Välkänd för sin goda husmanskost, lyxiga avsmakningsmeny och pool, är Åkerblads gästgiveri populär bland konferensdeltagare. Den drivs i dag av ättlingen Anders Åkerblad och ska övertas av dottern Rosanna.

Bredvid trevägskorsningen längre ned ligger Tällbergsgården. Den var skola och lärarbostad från 1870-talet och blev pensionat 1917. Gården har en genuin atmosfär. Gourmetsupéerna har förärat ägaren Gattu Jerk Åkerblad titeln Maître Rôtisseur i det anrika gastronomiska sällskapet Chaîne des Rôtisseurs. En ära för hela Tällberg och Leksands kommun. Under midsommar-aftonens middag på skaldjurs-kanapé, smördegsinbakad oxfilé och choklad-bavaroise skaldar bygdens diktare Per Johannes på väggen i restaurangen: ”Alla trötta och hungrande gäster, träd in över tröskeln till dukade bord, njut mättnad och hugnad och vila!” 

Tvärs över vägen från Åkerblads ligger Klockargården som är yngst av de tre. Även den är uppskattad för sitt utmärkta kök, och dess mat och verksamheter som anpassats för barnfamiljer, särskilt över midsommar. Per-Erik Sandberg, mer känd som Klockar-Per, gjorde Klockargården till gästhem 1959. I dag 80 år gammal kan både han själv och byn glädjas åt hans många projekt som flyttade traktens gamla byggnader till Tällberg. Han utvecklade Klockargården nästan till en egen liten by av gamla timmerhus.

Stångens kransar symboliserar sammanhållningen i byn

2004 tog sonen Anders och hans familj över. Efter fjorton år lämnade dock familjen sin klockargård, som förvärvades av hotellexperten Staffan Malmqvist, som hade blivit förälskad i byn och gården när han var verksam här. Hotellet har sedan dess utvecklats till en populär nöjesplats med artister och uppträdanden.

När eftermiddags-solens sena strålar spelar på Siljans yta på midsommaraftonen drar spelemän i gång sina dragharmonikor och folk som klätt upp sig samlas på ängen i trevägskorsningen. Det krävs ett tjog personer med starka armar för att pressa upp den tunga majstången med alla dess påhängda symboliska dekorationer. Det sker med fem par störar som alla slutar i en klyka som majstången ska ligga i för att skapa stadga under resningen. När den står upprätt börjar ringdansen, som särskilt barnen tycker är rolig.

Stångens kransar symboliserar sammanhållningen i byn och hoppet om en god skörd. De två korslagda frihetspilarna, som även finns i Dalarnas landskapsvapen, kom till efter Gustav Vasas och dalkarlarnas uppror mot danskarna på 1500-talet. Tuppen i stångens topp betyder vaksamhet. Man kan ju aldrig veta när danska soldater uppenbarar sig i skogsbrynet igen. Längst ner på en björkklädd tvärslå sitter två babygranar som representerar det återvändande livet efter vintern.

I Leksand finns den största majstången

Vill man ha mer folkfest än familjärt firande kan man i stället välja att köra en mil ner till Leksand där den största stångresningen runt Siljan äger rum. Mitt på den majstång som reses i Leksand ska ett stort lövhjärta sitta, som förmedlar budskapet om kärlek och trofasthet. Det två meter breda lövhjärtat ros in till Leksands brygga med en lång, smäcker kyrkbåt och bärs i en procession av spelmän och festklädda till Gropen. Det är ortens gräsklädda, naturliga teater där majstången ska resas efter att lövhjärtat fästs på den. 

Alltmedan solen sjunker och ljuset blir rödare lyckas laget kämpa upp den enorma midsommarstången ett stycke i taget med hjälp av sex par långa störar. För varje synbar puff uppåt jublar den månghövdade publiken. Atmosfären är mättad, stämningen underbar.

Åter i Tällberg känner man precis som vår svenske världs-diplomat Jan Eliasson uttryckte sig vid en konferens här för tio år sedan: ”Jag kan inte låta bli att komma tillbaka hit, det är ett gift i mitt blodomlopp”. De levande byggnaderna i Tällberg är en del av den långa, traditionsrika historien. Här har kulturpersonligheter av alla slag fått inspiration. Axel Munthe började bygga sig ett hus här, men det blev aldrig klart. Däremot fullföljde han det vackra Hildasholm i Leksand 1911, en vitkalkad herrgårdsliknande byggnad som var en gåva till hans engelska fru Hilda. Tonsättaren Hugo Alfvén levde från 1917 i ett vackert timmerhus i Tällberg och komponerade flera berömda verk i musik-stugan intill. Konstnären Gustaf Ankarcrona kom 1908 till Holen på berget ovanför Tällbergsgården, och skrev att ”den måste räddas åt det allmänna, åt bygden”. Så han köpte tomten och samlade kulturbyggnader från trakten till Holen som nu är Tällbergs historiska hembygdsgård. Den kröner byn och är ett måste när man besöker orten. Tällbergsgården är den sista gården att resa majstången, det sker först på midsommardagen.

På midsommardagen är det även populärt att åka till Rättviks kyrka för att se kyrkbåtarna ros in lagom till högmässan. Det är ståtligt, vackert, och med en överfull kyrka sitter vi utanför i gräset och lyssnar till prästen i högtalarna. Efteråt drar spelemännen bort längs vägen med smäktande violiner och dragharmonikor. En fin avrundning på midsommaren.

LÄS MER: Siljan runt med bil – här är allt du kan uppleva
LÄS MER: 11 självklara skäl att älska Dalarna – här finns mycket att uppleva