1 av 2: Dessa vill du inte missa
Häxprocesser, avrättningsplatser och bödlars bostäder. Det finns många ställen i Stockholm med en mörk historia.
2 av 2: Häxprocesser, avrättningsplatser och bödlars bostäder. Det finns många ställen i Stockholm med en mörk historia. Foto: Shutterstock, /Wikimedia Commons

Skräck-safari – 7 ruggiga platser i Stockholm

Ohyggliga straff, brutala avrättningar – och fruktansvärda sjukdomar som tog livet av tusentals stockholmare. Nej, allt var inte bättre förr. Här är sju platser med en historia som ger kalla kårar.

1. Mäster Mikaels gata – Stockholms bödel hade nära till jobbet

Inte långt från Katarina kyrka hittar man idylliska Mäster Mikaels gata, kantad av låga, färgglada trähus med anor från 1700-talet. Men det är ingen vanlig mäster som fått den rofyllda gatan uppkallad efter sig. Mikael Reissuer hade döden som hantverk. Och det fanns en anledning till att han bosatte sig just här. 1635 utsågs han till Stockholms nya bödel och hans arbetsplats, galgen där han hängde de dödsdömda, låg bara ett par hundra meter bort på Stigberget. 

Vid den här tiden hade yrket som bödel, eller skarprättare, börjat gå i arv och gav högre lön och status. Innan dess var bödeln ofta en dödsdömd som undgick dödsstraffet genom att ta över rollen som skarprättare.

Karriären fick dock ett abrupt slut 1650 när vännen Påwel Andersson dör efter ett bråk med Mäster Mikael om en gammal ölskuld. Mäster Mikael påstod att Påwel sprang på hans svärd av misstag. Ett argument som inte bet på rättsväsendet och bödeln Mäster Mikael dömdes till att själv mista huvudet.

Mäster Mikaels gata – här bodde Stockholms bödel. Foto: Shutterstock
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss---master-mikaels-gata/

 

”Fattiga som inte var skrivna i Stockholm dumpades i massgravar vid Norrtull och Grinds hage på Södermalm”

2. Stigberget – platsen där de dödsdömda hängdes i galgen

Högst upp på det kala och obebyggda Stigberget på Södermalm stod den stora galgen, väl synlig över hela stan. Hit fördes dödsdömda som inte sällan under 1600-talet torterats till att erkänna sin skuld. Inför en samlad publik hängdes de sedan i galgen, de värsta förbrytarna högst upp. Liken fick hänga kvar länge som avskräckande exempel på hur det gick för dem som inte höll sig inom lagens ramar. Platsen, där Ersta Sköndal Bräcke högskola ligger i dag, användes som avrättningsplats fram till slutet av 1600-talet då de flesta avrättningar skedde på galgbacken utanför Skanstull. 

Galgbacken utanför Skanstull, skiss från 1856. Foto: Källa: Ulrika Sax: Den vita staden/Wikimedia Commons

Fram till början av 1800-talet var hängning en vanlig avrättningsmetod, därefter högg man huvudet av de dödsdömda. Men även om man inte dömdes till döden fanns det straff som var nog så kännbara. 

På medeltiden kunde en otrogen äkta make dömas till snoppsnöret och bli dragen längs Stockholms gator med ett snöre knutet runt könsorganet.

Under 1500- och 1600-talen var straffen ännu grymmare än på medeltiden. Förutom dödsstraff, misshandel och stympning, då den dömde fick en kroppsdel avhuggen, kunde man bli fastlåst i skampålen. Dömdes du till att leva som fredlös var det tillåtet för vem som helst att misshandla eller döda dig. 

Utsnitt från Vädersolstavlan som hänger i Storkyrkan i Stockholm. På tavlan, som målades på 1500-talet, finns Stigberget och galgen avbildad. Foto: Wikimedia Commons
På Stigbergets högsta punkt låg galgen där de dödsdömda avrättades. I dag hittar man Ersta Sköndal Bräcke högskola här. Foto: Shutterstock
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss-–-stigberget/

3. Katarina kyrka – här förhördes misstänka häxor

På den fridfulla kyrkogården vid Katarina kyrka på Södermalm är en rad stora personligheter begravda, som poeten Tomas Tranströmer, skådespelaren Gösta Ekman och politikern Anna Lindh. Men kyrkan där dessa betydande svenskar har sin sista viloplats har en mörk historia. På 1670-talet medverkade företrädare för Katarina församling till att 14 människor miste livet under häxprocesserna. I ett rum till vänster om det praktfulla centralaltaret i Katarina kyrka hölls förhören med några av de kvinnor som stod anklagade för att vara häxor. 

Tyskt kopparstick från 1670 som föreställer häxprocessen i Mora. Vid bålet där de dömda kvinnorna brinner, syns häxor som för bort barn på sopkvastar. Foto: Wikimedia Commons

”Det stora owäsendet” som häxprocesserna kallades tog fart när 12-årige Johan Grijs flyttat från Gävle till Stockholm efter det att hans mamma dömts för häxeri. Johan, som gick under smeknamnet ”Gävlepojken”, fick bo hos släktingar på Södermalm och började snart peka ut kvinnor i staden som häxor. Andra barn följde efter och vittnade om hur häxorna hämtade dem på nätterna medan de sov och tog dem till Blåkulla. 

Nio kvinnor fick sätta livet till sedan de dömts för häxeri efter barnens färgstarka vittnesmål om det osedliga livet i Blåkulla. Sju av kvinnorna halshöggs och brändes därefter på bål. Karin Johansdotter, ”Smeds-Karin”, tog sitt liv i fängelset. Den nionde kvinnan som föll offer för häxprocesserna var Malin Matsdotter, även kallad Rumpare-Malin. I augusti 1676 klev hon upp på bålet, slogs i järn av bödeln och brändes levande till döds. I publiken stod hennes dotter som vittnat mot henne. 

Malin Matsdotter blev den sista som avrättades för häxeri i Stockholm. På hösten började barnens vittnesmål ifrågasättas och flera av dem erkände till slut att de ljugit. Johan Grijs och ytterligare tre unga vittnen dömdes till döden. Andra barn fick piskstraff och minst ett av dem dog av skadorna.

Under häxprocesserna 1668–76 avrättades mer än trehundra människor i Sverige.

Kvinnor som anklagades för häxeri förhördes i ett rum till vänster om centralaltaret i Katarina kyrka. Foto: Shutterstock
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss-–-katarina-kyrka/

LÄS MER: De läskigaste hotellen 

4. Grims hage – dumpningsplats för pestens offer

I slutet av juni 1710 anlände fartyget Stäkesund från Pärnu i Estland och la till i Baggensstäket, ett sund mellan Värmdö och fastlandet. Eftersom pesten härjade i Europa rådde strikt karantän. Trots att dödsstraff hotade den som bröt mot reglerna tog sig besättningsmän i land – och med dem pesten som kom att ta död på 40 procent av Stockholms befolkning. 

Läkaren Urban Hjärne som ledde Collegium Medicum, den högsta medicinska myndigheten i Sverige, förnekade länge situationens allvar. I början av september fick han dock bekänna färg och medgav inför drottning Ulrika Eleonora att ”alla tre slags pesterna är i staden”. Hjärne syftade på böldpest, lungpest och blodpest. 

Pestdoktorns arbetskläder. Teckningen, som baseras på ett kopparstick från 1600-talet, visar den näbbliknande masken som pestläkarna bar. Masken fylldes med örter för att mildra stanken från liken och som man trodde, skydda mot smitta. Foto: Wikimedia Commons

Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis och sprids främst via råttor och bett från deras loppor. Den drabbade får hög feber, huvudvärk och förstorade lymfkörtlar i området kring bettstället – böldpest. Ofta når bakterien blodbanan och leder till blodförgiftning – blodpest. Över hälften av alla som insjuknar i böldpest dör. Pestsmittan kan även spridas mellan människor via droppar från upphostningar av en person som har infektionen i lungorna – lungpest. Dödligheten i lungpest är nära 100 procent.

För att få bukt med den fruktade sjukdomen och minska spridningen märktes husen där smittade befann sig med vita kors som varning. Likvagnar drog igenom staden för att forsla bort de döda. Kyrkogårdarna svämmade snart över av pestens offer. Fattiga som inte var skrivna i Stockholm dumpades i massgravar vid Norrtull och Grinds hage på Södermalm. Grinds hage, eller Grims hage, kallades platsen som i dag sträcker sig från Eriksdalsområdet till Skanstull.

På Georg Biurmans ”Charta Öfwer Stockholm Med des Malmar och Förstäder” från 1 juli 1751 är Grims hage utmärkt. Foto: Stockholms stadsarkivs kartsamling
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss-–-grinds-hage/

5. Stortorget – massavrättningar efter festen på slottet

Stortorget i Gamla stan är Stockholm äldsta torg. Här arrangeras en julmarknad som varje år lockar ett stort antal besökare. Det var också på Stortorget som Sveriges första apotek öppnades. Men för drygt 500 år sedan, 1520, var denna Stockholmssymbol allt annat än en gemytlig turistattraktion. Då var torget skådeplats för en av de värsta massavrättningarna i Sveriges historia. 

Det började i försoningens tecken. Efter det framgångsrika danska anfallet mot Sverige kröntes den danske och norske kungen – Kristian II – till kung även av Sverige. Efter kröningen den 4 november hölls det fest på slottet i Stockholm under tre dagar. Merparten av Sveriges elit deltog – även Kristian II:s motståndare, anhängarna till Sten Sture d.y., som givits full amnesti. 

Ett utsnitt ur ”Blodsplanschen” som Gustav Vasa lät utföra kort efter Stockholms blodbad. Till vänster ses bödeln höja bilan för att halshugga biskopen i Skara. Bilden till höger föreställer hur man gräver upp Sten Sture d.y.:s lik som man tillsammans med de halshuggnas kroppar brände på kättarbål. Foto: Wikimedia Commons

7 november fick dock festligheterna ett abrupt slut. Ärkebiskopen Gustav Trolle anklagade ett stort antal gäster för kätteri och krävde att de skulle straffas för att de varit delaktiga i rivningen av hans borg Stäket och för att han hade avsatts. Nästa dag avgjorde en domstol att Sten Stures anhängare var skyldiga till kätteri – och då gällde inte längre amnestin. 

Senare samma dag påbörjades det två dagar långa blodbadet med att biskoparna i Skara och Strängnäs halshöggs på Stortorget. Det fortsatte dagen efter. Enligt bödeln Jörgen Homuth avrättades sammanlagt 82 personer. Bland de som miste livet fanns riksrådet Erik Johansson, pappa till Gustav Vasa som ett år senare, 1521, inledde upproret mot Kristian II, som efter blodbadet blev känd som Kristian tyrann i Sverige.

8 och 9 november 1520 avrättades 82 personer på Stortorget i Gamla stan. Foto: Shutterstock
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss-–-stortorget/

 

LÄS MER: Skräck och kalla kårar – skrämmande platser 

6. Kolerakyrkogården – hit fördes liken

De som insjuknade i kolera hade 50 procents chans att överleva. I allvarliga fall kunde den drabbade dö inom ett par timmar. Att det var bakterien Vibrio cholerae som spred smittan i förorenat vatten visste man inte då, men symtomen var ökända – kraftiga diarréer följt av uttorkning.  

Under åren 1834–74 härjade elva koleraepidemier i Sverige som totalt skördade 37 000 liv. Den största inträffade 1834 och kom till Stockholm i augusti samma år och varade till och med oktober. Då hade 3400 stockholmare strukit med i sjukdomen. 

För att kunna begrava alla döda kördes kropparna ut från staden för att läggas i massgravar. De som avled på Södermalm begravdes på en kyrkogård öster om dagens Gullmarsplan. Kolerakyrkogården användes sedan som allmän begravningsplats fram till 1901.  

Rapport om insjuknande, tillfrisknande och döda i kolera i Stockholm, utgiven av Sundhetsnämnden 25 september 1853. Foto: Stockholms stadsmuseum

Det var läkaren John Snow som till slut skulle visa att koleran smittade via förorenat vatten. Vid koleraepidemin i London 1854 såg han till att vattenpumpen vid Broad Street stängdes, eftersom de drabbade hämtade sitt vatten där. Efter stängningen upphörde epidemin.

I dag finns koleravaccin, men i ekonomiskt utsatta länder insjuknar cirka tre miljoner människor i kolera varje år och nästan 100 000 av dem dör av sjukdomen.

Gravstenar i sydvästra änden av Kolerakyrkogården vid Gullmarsplan. Foto: Jssfrk/Wikimedia Commons
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss---kolerakyrkogarden/

7. Gustav Adolfs torg – firandet slutade i panik och massdöd

30 december 1778 bjöds stockholmarna på en storslagen fest med gratis mat, vin, musik och dans. På Gustav Adolfs torg, som då hette Norrmalmstorg, byggdes en tillfällig hall där kalaset hölls. Här skulle det firas att kungen Gustav III och drottning Sofia Magdalena efter 12 år som gifta äntligen fått barn, en frisk pojke och tronarvinge. 

Relationen mellan kungaparet hade varit minst sagt frostig, och hovstallmästaren Adolf Fredrik Munck fick till slut i uppdrag att se till att äktenskapet fullbordades. Det viskades att det i själva verket var Munck som var far till barnet, den blivande Gustav IV Adolf. Men oavsett ryktesspridningen fanns det nu alltså sent omsider en tronföljare och det skulle högtidlighållas med den stora festen på torget. 

Firandet slutade i en katastrof. Kaos uppstod och när folkmassan försökte ta sig ut från hallen klämdes och kvävdes människor till döds. 62 personer avled i tumultet. 

14 år senare, 1792, är det inte stockholmarna utan Gustav III som möter sitt öde vid torget då han dör en tid efter att ha skjutits under maskeradbalen på Operan.

 

Gustav Adolfs torg, som 1778 hette Norrmalmstorg. Här firades att Gustav III fått en son. Foto: Shutterstock
https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/ss---gustav-adolfs-torg/

Läs mer!

Vill du veta mer om Stockholms historia? Besök Stockholmskällan: stockholmskallan.stockholm.se

LÄS MER: Kusligt i Europa – här är skräckens topp tio 

Aktuellt just nu