1 av 5: Dessa vill du inte missa
Stockholm har många okända pärlor som inte ens stockholmarna känner till.
2 av 5: Stockholm har många okända pärlor som inte ens stockholmarna känner till. Foto: SHUTTERSTOCK
Parken utanför Centralbadet i Stockholm.
3 av 5: Parken utanför Centralbadet i Stockholm. Foto: NIKLAS AURGRUNN
I centrala Stockholm hittar du Fantomens civila alias ”Mr Walker”.
4 av 5: I centrala Stockholm hittar du Fantomens civila alias ”Mr Walker”. Foto: NIKLAS AURGRUNN
Ekebyhovseken är Sveriges största träd.
5 av 5: Ekebyhovseken är Sveriges största träd. Foto: NIKLAS AURGRUNN

Guide: 9 okända pärlor du inte vill missa i Stockholm

Stockholm har betydligt mer att erbjuda än Vasamuseet, Skansen och Gröna Lund. Varför inte söka sig förbi stök, svett och trängsel och uppleva något unikt? Här tipsar vi om nio pärlor i huvudstaden som är lätta att missa.

1. Skogskapellet

Arkitekten Gunnar Asplund är inte bara en av de främsta företrädarna för tjugotalets nordiska klassicism (Stockholms stadsbibliotek till exempel) utan introducerade som huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 även funkisen. Skogskyrkogården, som han ritade ihop med Sigurd Lewerentz och som är upptagen på Unescos världsarvslista, är en harmonisk plats.

Skogskapellet från 1920 är den äldsta av byggnaderna på Skogskyrkogården. Det är också en av de mindre. Liksom undanstoppad bakom murar i en tät dunge mitt i det vidsträckta gyttret av gravar (runt 100 000 lär det vara) är det en ganska udda skapelse. Det brant sluttande tjärade spåntaket och de vita väggarna, dussinet likaledes vitstrukna kolonner i förhallen och de omgivande stammarna av fur och gran. 

En liten knubbig förgylld dödsängel av Carl Milles över entrén tar udden ur mörkret en del. Men tjuvar göre sig icke besvär, den är redan stulen varför det numera är en avgjutning i komposit som sitter där. Och strax intill ligger likboden och ser ut lite som Bilbo Baggers garage, om det funnits sådana i Fylke i ”Sagan om ringen”.

Uppe på den lilla kullen ett femtiotal meter söderut vilar Greta Garbo efter all begravningkontrovers (askan stod i nio år och väntade) under en gravsten med förgylld namnteckning.

Hitta hit: Ta tunnelbanans gröna linje söderut mot Farsta strand till Skogskyrkogården och konsultera sedan karta eller medbesökare vid ingången. skogskyrkogarden.stockholm.se

Skogskapellet är den äldsta av byggnaderna på Skogskyrkogården i Stockholm. Foto: NIKLAS AURGRUNN

LÄS MER: Här är de 19 bästa hotellen i Stockholm

2. Skulpturen ”Vem är Mr Walker?” 

Vad ska man egentligen säga om Jan Håfströms monumentala skulptur ”Vem är Mr Walker?”, mer än att platsen tigger om någonting rejält och färggrant och att man kan försöka uppskatta stilbrottet?

”Järnvägsparken”, som förr lär ha varit en riktig oas, är i dag förmodligen landets tristaste stycke storstad: ett kolmonoxidgrått draghål mellan hårt trafikerade vägar och rälsar. En stenlagd meningslöshet med cykelställ som ingen använder och ett par slentrianmässiga konstverk som de flesta hastar förbi med nedslagna blickar. De fåtaliga träden ser desillusionerade ut i bruset och dammet.

Här tyckte alltså Håfström och hans uppdragsgivare att det kunde vara läge för en sju meter hög färgklatschigt pixlad hyllning till Fantomens civila alias ”Mr Walker” i trenchcoat, hatt och mörka glasögon. Man kan tycka att det varit skojigare med exempelvis en sju meter hög temla som hyllning till Ture Sventons leverantör (Rotas konditori) som enligt Åke Holmberg låg ungefär här. Eller vad som helst med något slags åtminstone avlägsen koppling till Tegelbacken eller Stockholm eller Sverige eller Europa ... Men döm för all del själv.

Hitta hit: Promenera 100 meter söderut längs Vasagatan från Centralstationen så är han där mitt i smeten. 

stockholmkonst.se/konsten/konstprojekt/who-mr-walker-vem-r-mr-walker

Statyn ”Vem är Mr Walker?” av Jan Håfström. Foto: NIKLAS AURGRUNN

3. Astrid Lindgrens lägenheter 

Astrid Lindgrens värld påstås ligga utanför Vimmerby, men är så klart bara ett annat namn på Vasastan, för handlar inte berättelserna om stadsdelen så är de med stor säkerhet påhittade där. Vid en bänk i Tegnérlunden hittar nioårige Bo Vilhelm Olsson en flaska med en ande i, varpå ”Mio, min Mio” rullar i gång. I Vasaparken plockar småfolket Peter och Petra i novellen med samma namn fram sina skridskor och glider ut på isbanan efter att människorna gått hem om kvällen.

På förlaget Rabén & Sjögren på Tegnérgatan 28 hade Astrid i många år en deltidsanställning som förlagsredaktör. Och framför allt bodde hon på Dalagatan 46 i 61 år. Många är de stockholmare och besökare som sig helt ovetandes svirat loss ett par knappa meter under Astrids tofflor på klassiska krogen Wasahof. 

Innan Astrid flyttade in på Dalagatan bodde hon och maken Sture på Vulcanusgatan 12 i Atlasområdet, och det är utsikten därifrån; altaner och balkonger, sotarstegar och rökluckor, skorstenar och vindskupor och vindflöjlar, som hon ett par decennier senare ska minnas när hon ger liv åt herr Liljonkvast i berättelsen ”I skymningslandet”. Som några år senare leder fram till att Karlsson på taket gör sin störiga entré i litteraturhistorien.

För att riktigt komma åt att se den här sevärdheten måste man nog skaffa sig tillträde till vinden och takluckorna, men om inte annat kan man ju strosa norrut genom Vasaparken till lägenheten på Dalagatan där farbror Melker, Lilla Gubben, Riddar Kato och de andra föddes och där det i dag erbjuds gruppvisningar i Astrid Lindgren-sällskapets regi.

Hitta hit: Vulcanusgatan 12: Ta tunnelbanan till Sankt Eriksplan, ta trapporna ner till Atlasområdet. Dalagatan 46: Ta tunnelbanan till Odenplan, gå Odengatan västerut till Dalagatan, sväng vänster. 

astridlindgrensallskapet.se/boka-visning

Astrid Lindgren bodde på Vulcanusgatan 12 i Stockholm. Foto: NIKLAS AURGRUNN

4. Centralbadets park 

Parken utanför Centralbadet är en av stadens minsta men andas frid och stillhet, särskilt tidigt om våren eller sent om hösten när uteserveringen vid badentrén håller sig lugn. Hela anläggningen är ett verk av jugendarkitekten Wilhelm Klemming, som sägs ha haft visionen av ett ”öppet fönster mot naturen”, en genomtänkt kombination av bad och park, lika storlagen utifrån som inuti. Det hela blev verklighet 1904 och om man kisar lite när blicken sveper över soptunnorna utanför Rydbergs köksingång eller fasaderna längs ner i söder är det fortfarande lätt att ta till sig.

Centralbadet är ju exteriört lite som en tårta, ett slags jugend-hallucination, med trädgården som liksom fortsätter in i väggarnas bladslingor. Som arkitekt, byggmästare och badhusdirektör bosatt i den angränsande Hårlemanska malmgården (det vackra huset från tidigt 1700-tal som vaktar trädgården mot Drottninggatan, söder om entrén) hade Klemming alla möjligheter att fila på sitt livsverk tills det svarade mot de inre föreställningarna. Det var tänkt att bli en av ”hufvudstadens sevärdheter”. Inte undra på att det lockat till sig folk som Martin Beck, Arne Borg (som satte åtskilliga världsrekord i den lilla bassängen) och Stieg Trenters Harry Friberg (”Tragiskt telegram” öppnar faktiskt just här). Och Poseidons ättelägg Triton, ridande på en delfin i den centralt placerade fontänen med guldfiskarna, i Klemmings dotter Gretas gestaltning från 1923. 

Hitta hit: Gå norrut längs Drottninggatan från Sergels torg/T-centralen, så ligger det där till höger, strax efter att man korsat Olof Palmes gata.

Parken utanför Centralbadet är en av Stockholms minsta. Foto: NIKLAS AURGRUNN

5. Filadelfiakyrkan

I dag är det svårt att tänka sig att Filadelfiakyrkan i Birkastan en gång för inte jättelänge sedan var huvudstadens största samlingslokal, när den byggdes 1929 rymde den 3 500 sittplatser. Det vackra huset med sin vita bågform och sina kraftiga granitkolonner räknas även tillsammans med Stockholmsutställningen 1930 och Gunnar Asplunds insatser där som funkisstilens genombrott i Sverige. 

Ögat myser liksom till när man passerar, trots den underliga ihopbyggnaden med Rörstrands slott. Här låg drottning Kristinas riddarakademi och här satt även ryska krigsfångar under det stora nordiska kriget, innan det 1726 blev en del av Rörstrands porslinsfabrik för två sekler framåt.

Det var pingstpastor Lewi Pethrus som för rörelsens räkning köpte slottet och initierade ombyggnaden. Den som vill se interiörerna i dag kan gå på någon av de konserter med artister och körer som regelbundet äger rum här och betänka att både Johnny Cash och Pablo Neruda stått på scenen (Neruda för att ta emot sitt Nobelpris 1971 då Konserthuset renoverades och Cash året därpå då Pethrus personligen bjöd in honom). 

Man kan kanske även föreställa sig stämningen vid invigningen då barytonsångaren Einar Ekberg (under tre decennier en av landets mest populära sångare) inför 3 500 hängivna församlingsmedlemmar framförde sin egen tonsättning av den 32:a psaltarpsalmen.

Hitta hit: Ta tunnelbanan till Sankt Eriksplan, gå några tiotal meter bort längs Rörstrandsgatan. 

filadelfiakyrkan.se

Filadelfiakyrkan i Birkastan byggdes 1929. Foto: NIKLAS AURGRUNN

6. Silverdals griftegård 

Ted Gärdestad var underbarnet som blev en av Sveriges största artister. Låtar som ”Jag vill ha en egen måne”, ”För kärlekens skull” och ”Sol, vind och vatten” är en del av hans musikaliska arv. Det är nu drygt 20 år sedan han begravdes på Silverdals griftegård i Sollentuna. Här ligger även Nobelpristagaren Harry Martinson, i graven bredvid faktiskt, och det har han gjort sedan 1978. De kan kännas som ett ganska osannolikt par för evigheten, men likheter finns, inte bara i det att de bägge gav sig själva sådana brutala avslut. Det fanns något oskuldsfullt och oöverlagt men fullständigt sant och uppriktigt hos bägge två.

”Ännu spelar syrsor till vindarnas sus” är ju faktiskt ett ganska Martinsonskt konstaterande. Och tanken förstärks av det stadiga brus från E4:an strax intill som river och sliter som Aniaras startmotorer i lugnet runt kapellet. Här tar sig varken vindar eller syrsor ton, men en och annan fågel i alla fall.

Hitta hit: Ta pendeltåget till Sollentuna och sedan buss 607 mot Karolinska sjukhuset. Hoppa av vid Silverdals kapell efter fem minuter. svenskakyrkan.se/sollentuna/silverdals-griftegard

LÄS MER: Sveriges 15 världsarv – som få känner till 

7. Ekebyhovseken 

Kvilleken, även känd som Rumskullaeken, utanför Vimmerby lär med sina tusen årsringar vara det äldsta trädet i Norden. Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna växer från rötter med minst 9 550 år i jorden (och är därmed världens äldsta kända trädklon). Men volymmässigt störst i landet (84 kubikmeter) är Ekebyhovseken på Ekerö.

Hon har stått där i kanten av åkern snett emot Ekebyhovs slott ungefär sedan Gustav Vasa red in i Stockholm och förmodligen kommer hon att växa vidare några sekler till. Det är förresten hyfsat beställt med åldriga ekar i landet, tack vare den månghundraåriga fridlysning som skulle reservera dem för flottans skeppsbyggen. Det lär ha gått åt flera tusen ekar per skepp, varför olovligt nedhuggande var belagt med dödsstraff under stormaktstiden. 

Tycker man att Ekerö känns lite off, så står innerstadens största exemplar på Waldemarsudde på södra Djurgården. Prins Eugens ek har en omkrets om dryga nio meter, har överlevt åtminstone två blixtnedslag och är förmodligen mellan 300 och 400 år.

Hitta hit: Ta tunnelbanan till Brommaplan, byt till blå buss 177 mot Skärvik och kliv av i Ekebyhov. Fråga någon om vägen till slottet/eken och gå sista biten.

Ekebyhovseken på Ekerö är landets största. Foto: NIKLAS AURGRUNN

8. Årsta slott 

Julen 1865 var den internationellt uppburna författaren, globetrottern och sociala omdanaren Fredrika Bremer på julotta i den gamla medeltidskyrkan i Österhaninge och förkylde sig under slädfärden. På nyårsafton en vecka senare tog den utvecklade lunginflammationen hennes liv. Den moderna svenska romanens moder och feminismens portalgestalt dog på Årsta slott, bara 64 år gammal. Hon hade vuxit upp i huset och var vän med nuvarande ägarna som lät henne bo här mellan sina resor. 

Årsta slott byggdes på 1660-talet av amiral Claes Hansson Bielkenstierna och låg alltså inte så avlägset nere på Södertörn som man skulle kunna tro. Flottbasen vid Älvsnabben och Muskö ligger strax intill. 

Det är värt ett besök av flera anledningar, trots att omgivningarna och större delen av godset i dag tagits över av Haninge Golfklubb och hockeylegendaren Peter Forsberg. Visserligen renoverades det grundligt i början av 1900-talet, och ser förstås inte alls ut som det gjorde förr. Men det är ändå sevärt. Särskilt sovrummet som är barock 2.0 med extra allt och det liksom romerskt termiska badrummet. 

Av Fredrika Bremer finns också åtskilligt kvar: byster och porträtt (bland annat Carl Larssons stora kolteckning), privata prylar, möbler, bibliotek och de kilometervida utsikter som hon återkom till hela livet. 

Och det kanske också kan vara kul att veta att både julkalendern ”Tjuvarnas jul” och tv-serien ”Pappas pengar” spelades in här.

I sommar kommer det att hållas guidade visningar av slottet varje vecka under juli och augusti, torsdag-söndag klockan 12.00 och 14.00. 

Hitta hit: Ta pendeltåget till Västerhaninge och byt till buss 846 mot Årsta slott. haninge.se/uppleva-och-gora/upptack-haninge/sevardheter/arsta-slott

9. Blå tornet

August Strindberg flyttade till Blå tornet (som alltså har ett blått trapphus om någon känner sig förbryllad över den blekt orange fasaden) 1908. Då hade cancern redan hunnit utvecklas i magtrakten men han hade fyra ändå ganska produktiva år kvar. Dock var han ännu inte någon förmögen man, så han fick pantsätta större delen av sin boksamling och kunde inte lösa ut den förrän 1910 (det gick på 400 kronor, knappt 20 000 i dagens penningvärde). Han hyrde då, utöver tripletten på fjärde våningen även ett vindsrum och inredde med ett litet skrivbord mitt i rummet och hyllor med referenslitteratur runtom. 

I ett femtiotal år låg böckerna liksom övriga inventarier magasinerade i Nordiska museets källare, men Strindbergs vänner hade sett till att noga notera och spara varje detalj i lägenheten (inklusive möblernas vinklar, tapetprover och hela korkmattan i sovrummet) eftersom både de och så klart föremålet självt förutsåg ett framtida museum (det invigdes till slut 1973).

På skrivbordet mellan hyllorna ligger pennorna och askkoppen (jo, han kedjerökte) kvar nästan som han lämnade dem. I ett hörn står det vackra mässingsteleskop han stjärnklara nätter lyfte ut på balkongen. En Strindbergsbyst av vännen Carl Eldh står på en piedestal i ett hörn. Eldhs näckande och mer utmanande Strindbergsstaty i Tegnérlunden invigdes dock inte förrän 1942.

Hitta hit: Ta tunnelbanan till Rådmansgatan, bakre utgången. Gå ett kvarter söderut på Sveavägen och sväng höger på Tegnérgatan så ser man tornet en bit upp i backen. 

strindbergsmuseet.se

August Strindberg flyttade till Blå tornet 1908. Foto: NIKLAS AURGRUNN

LÄS MER: 10 svenska alternativ till populära destinationer 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor! Se erbjudande