I starka kvinnors fotspår: 7 platser att besöka
Sverige har gott om intressanta platser med anknytning till starka kvinnor och kvinnliga förebilder. Häng med till Årsta slott utanför Stockholm där kvinnorättskämpen Fredrika Bremer tillbringade en stor del av sitt liv. Och för den som vill ha fler tips, bjuder vi på ytterligare sex platser med kvinnoanknytning.
Bara 150 centimeter lång, men en av de största. Författaren, freds- och kvinnokämpen och numera legendaren Fredrika Bremer imponerar än i dag, 157 år efter sin död.
Ett av hennes berömda citat lyder: ”Jag är blott en svag kvinna och jag kan förändra världen…” Och det kan man säga att hon gjorde.
Hon föddes i Åbo 1801. Familjen bestod av en despotisk pappa med psykiska problem och en vacker men kylig mamma, fem döttrar och två söner. När Fredrika var tre år bestämdes det att man skulle flytta till Stockholm.
Familjen hade gott om pengar så Fredrika och systrarna fick en guvernant som undervisade dem i hemmet. Hon skulle lära flickorna att vara snälla, tala olika språk, dansa, skriva dikter, knyppla och spela piano. Det var också viktigt att flickorna åt så lite som möjligt, för att förbli smala, och de fick absolut inte vara utomhus och leka.
Allt detta för att öka chanserna att bli bortgifta med förnäma män. Ogifta kvinnor var vid den här tiden ännu omyndiga och att de skulle försörja sig genom eget arbete ansågs uteslutet. (Bara en av de fem döttrarna kom att gifta sig, så uppenbarligen misslyckades mammans strategi.)
När Fredrika var fyra år kom hon för första gången till Årsta, som då var en slottsliknande herrgård, och som familjen Bremer köpte som sommarbostad. Byggnaden, som är från 1660-talet, var förfallen och kändes som ett spökhus, men Fredrika och de andra barnen älskade den ändå. Försiktigt frågade Fredrika sin mamma om lov att få springa upp och ner för dubbeltrappan i marmor i trapphuset. För en gångs skull sa mamman ja till detta ”upptåg”.
När familjen kom till Årsta var övervåningen oinredd och bestod av stora salar innanför tjocka murar och med grova ekbjälkar i taket. Pappan lät genomföra omfattande årslånga renoveringar och andra våningen inreddes till bostad.
Fredrika reagerade ofta upproriskt mot det tråkiga och instängda livet, vilket ansågs tyda på ett konstnärligt temperament. I 20-årsåldern drabbades hon av en djup depression, och det som fick henne att långsamt må bättre var att måla och skriva, vilket hon visade sig ha stor talang för.
Hon blev med tiden en världsberömd författare översatt till många språk och dessutom en mycket berest kvinna, som ensam åkte till Mellanöstern, USA, Kuba och Europa med sin kappsäck som hon kallade ”Resnisse”. Många känner inte till att hon även uppmärksammades för sina fina reseskildringar. Boken ”Hemmen i den nya världen”, som i första hand utgörs av brev till systern Agathe, anses till exempel vara en av de bästa USA-skildringar som skrivits och ett journalistiskt mästerstycke.
1856 gav hon ut idéromanen ”Hertha – En själs historia, teckning ur det verkliga livet”. Huvudpersonen Hertha för en kamp mot sin förmyndare och försöker slippa att bli bortgift. Romanen väckte stor debatt och den så kallade Herthadiskussionen ledde till att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rättigheten att ansöka om att bli myndiga vid 25 års ålder. Tack vare Fredrikas kamp för kvinnlig rösträtt och för kvinnors rätt att få utbilda sig på landets universitet, kom hon att kallas för den svenska kvinnorörelsens grundare.
Själv hade Fredrika Bremer, som tjänat ihop en ansenlig förmögenhet, lyckats bli myndig vid 39 års ålder efter att ha gått till kungs för att bli myndigförklarad.
Till Årsta tog hon under hela sitt liv i perioder sin tillflykt för att få ro och tid att skriva. Platsen var efter 1853 inte längre i familjens ägo, men hon tilläts av de nya ägarna att disponera ett hörnrum på andra våningen. Här skrev hon med vacker utsikt över sörmlandsnaturen romaner och brev till många av dåtidens betydande personligheter både i Sverige och utomlands. Breven finns utgivna i sex volymer.
Årsta är alltid förknippat med Fredrika Bremer och hon skrev, lätt förtäckt om det och tidigare ägare. I till exempel debutromanen ”Famillen H***” från 1830 har slottet i boken lånat utseende och inredning av Årsta och den tidigare ägaren, amiral Bielkenstierna, var förebild till romanens överste Stjärnbjälke.
Vid slädfärden hem från julottan 1865 i Österhaninge kyrka fick Fredrika frossa och tidigt på nyårsaftonens morgon avled hon i lunginflammation i sitt rum på Årsta. Innan hon drog sitt sista andetag vid 64 års ålder sa hon klart och bestämt till en av värdfolkets tre döttrar: ”Mitt ideal det är gott, det är skönt”.
Årsta Slottsmuseum
Visningar för allmänheten 8 mars, på påsklovet och från juni till augusti. Visningar för bokade grupper året om (det ges även specialvisningar om enbart Fredrika Bremer). Man erbjuder också taktila visningar för personer med synnedsättning och visningar för personer med intellektuell funktionsvariation. Guidning för allmänheten: 120 kronor. Gratis för unga under 18 år. Halva priset med Kulturarvskortet. Bokade grupper från 880 kronor. Söndag 18 september firas Fredrikadagen med öppet museum och kulturprogram hela dagen. Missa inte en promenad i Engelska parken och på kulturstigen Fredrikaslingan.
Adress: Årsta Slott, Österhaninge.
Info: haninge.se/arstaslott
Guide: 6 platser att besöka i starka kvinnors fotspår
1. Sundbergs Konditori – Stockholms första damkonditori
Öppnade 1785 och anses vara Stockholms äldsta ännu verksamma kafé. När kaffet kom till Sverige dracks det här av Stockholms innekretsar. Under 1800-talets andra hälft fick ensamma kvinnor för första gången lov att slå sig ner vid eget bord i den nyöppnade ”damavdelningen” utan att ifrågasättas. Här diskuterade kvinnorna bland annat den kommande revolutionen kvinnlig rösträtt.
Info: Öppet alla dagar 09.00-20.00.
Adress: Järntorget 83 i Gamla stan.
2. Vadstena klosterkyrka – Heliga Birgittas kloster
Det tog 20 år för Birgitta Birgersdotter att få ett påvligt tillstånd att godkänna hennes klosterorden. Det lyckades 1370. Den bestod av huvudklostret i Vadstena mellan 1384 och 1595 och som mest av ett 80-tal andra kloster, främst i Norden och Rhenländerna. Heliga Birgitta är begravd här och i klosterkyrkan finns hennes reliker.
Adress: Lasarettsgatan 5, Vadstena.
Info: Kontakta kyrkan för guidade visningar. svenskakyrkan.se/vadstena/klosterkyrkan
3. Ellen Keys Strand – Alvastra i Omberg
Författaren och debattören Ellen Key lät bygga huset Strand och flyttade hit 1910 då hon var nästan 60 år. Strands miljö har troget bevarats och underhållits av den stiftelse som Ellen Key anförtrodde förvaltningen till innan hon gick bort 1926. Hon förordade att Strand skulle bli ett sommarhem för arbetande kvinnor som inte själva hade medel att bekosta vila och rekreation.
Adress: Ellen Keys väg, Ödeshög.
Info: Boka guidade visningar via hemsidan. 120 kronor för vuxna och 30 kronor för barn över sju år. ellenkey.se
4. Selma Lagerlöf – Mårbacka
Författaren och kämpen för fred och kvinnlig rösträtt, Selma Lagerlöf, föddes på Mårbacka i Värmland 20 november 1858. Mårbacka var en viktig inspirationskälla till flera av hennes böcker, till exempel ”Kejsaren av Portugallien”. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909 och den första kvinnan som 1914 valdes in i Svenska Akademien, där hon fick stol nummer 7.
Adress: Mårbacka 42, Östra Ämtervik.
Info: Boka guidade visningar via hemsidan. 50 kronor. marbacka.com
5. Karin Larsson – Sundborn
Konstnären Karin Larsson la med tiden penslarna på hyllan och hemmet i Sundborn blev hennes livsverk. Hon var före sin tid och slängde ut alla tjocka sammetsgardiner, mörka möbler och palmer som var modernt då och inredde med ljusa möbler, tunna, vita gardiner och pelargoner. Hon designade även möbler, till exempel en funktionalistisk gungstol, långt före funkisstilens intåg. Hon anlade även en egensinnig trädgård som blev världsberömd och återskapades 2014.
Adress: Carl Larssons väg 12, Sundborn.
Info: Boka guidade visningar via hemsidan. 240 kronor för vuxna, 65 kronor för barn över sex år. carllarsson.se
6. Estrid Sigfastsdotter – Täby kyrkby
För över 1 000 år sedan föddes vikingakvinnan Estrid Sigfastsdotter på gården Snåttsta i Roslagen. Hon var en av 1000-talets mäktigaste kvinnor i Täby- och Vallentunatrakten.
De flesta kvinnor från denna tid är bortglömda eftersom få ansågs så viktiga att de fick egna gravar. Men en arkeolog gjorde en unik upptäckt i en åker i Täby när han hittade Estrids grav. Runriket, som området kallas, är världens runstenstätaste bygd. Här kan man besöka nio platser runt Vallentunasjön.
Adress: Vikingavägen i Täby. Porten till Runriket finns vid Jarlabankes bro strax norr om Täby kyrka.
Info: På alla nio platser finns informationstavlor och mobilguider om platsens historia och information kring runor och runstenar. Varje år hålls Runrikets dagar. I år 21-22 maj i Prästgårdsparken i Vallentuna. runriket.se
