Funäsfjällen – för livsnjutare, barnfamiljer och naturnördar
HÄRJEDALEN, SVERIGE. Ingen röjig afterski, inga snabbmatskedjor, inget nattliv att tala om. Däremot 60 fjälltoppar som mäter över tusen meter, 30 mil preparerade längdspår och fjällkrogar.
Här är en skidresa i tre akter – i klassiska Funäsfjällen.
Under en vecka ska jag uppleva Funäsfjällen på tre olika sätt. Om Tännäskröket har skapats för naturnörden, tillhör Funäsdalen barnfamiljerna. I så fall hittar livsnjutarna rätt i Fjällnäs. Egentligen behöver man inte fundera så mycket över vilken skidtyp man är. Poängen är att Funäsfjällen är ett pärlband av orter och byar med varierad skidåkning, och att det är kul att se flera platser under en och samma resa.
Tännäskröket
Jag börjar i Tännäskröket – en ny bekantskap. Tycke uppstår direkt. Jag gillar fäbodarna, vidderna, och den behagligt tillbakalutade stämningen. Att det inte är så tillrättalagt. Det här är inte en ort som har exploaterats för skidåkning, snarare ett skidsystem där liftarna har fått anpassa sig efter fjället.
Det ska sägas: det är ett relativt litet skidsystem – 17 nedfarter spridda över två fjäll. Men det småskaliga har helt klart sina fördelar. Här är knappt några liftköer och det är glest med skidåkare i backarna. Tempot är lugnt och naturkänslan påtaglig.
Områdets enda sittlift, en pålitlig retrovariant som byggdes i samband med att en world cup-tävling hölls här 1966, tar sina minutrar på sig att nå toppen. I gengäld bjuder liftresan på utsikt över gammelskogar, myrar, sjöar, alpina massiv som Helags och Sylarna, och däremellan böljande fjällandskap. Första skiddagen är det 15 minusgrader och så ont om folk att liftvakten där nere ropar i walkie-talkien till kollegan på toppen: "Nu kommer det en."
– Häromdagen fick vi en halvmeter snödump och plötsligt hade vi 50 snowboardåkare i backen, framför allt folk som arbetar på anläggningar runt om i Funäsfjällen. Det här är lite av en lokal offpisthemlighet. Annars tycker jag att Tännäskröket är rätt allround. Turåkare, barnfamiljer, nybörjare och mer avancerade offpiståkare, säger driftledare John-Arvid Fundin, som tipsar om att områdets bästa utsikt är från sittliftens topp.
Mina morgnar hittar snart en rutin. Jag gör som stamgästerna – tar mitt morgonte och sätter mig på en renfäll nedanför barnbacken och värmer mig vid brasan.
– Att en eld kan betyda så mycket. Den här lilla brasan gör mycket för stämningen här. Varje morgon tänder den liftansvariga elden, sedan är det upp till oss gäster att hålla den vid liv. Folk brukar grilla korv till lunch och köra afterski när liftarna stänger. Många tar med sin egen glögg, säger Daniel Selling.
Han hukar i sin stora dunparkas, sippar kaffe ur en pappmugg, och studerar barn och fru som går i skidskolan.
– Vi bor i Barcelona, men bilar upp hit varje jul och påsk. Det finns inte många sådana här platser kvar i Sverige. Det är så snällt. Har man glömt ett par barnskidor i backen står de i entrén, med en postitlapp på, dagen därpå.
Tännäskröket är på samma gång en anspråkslös och storsatsande skidort. Krogen Árran, som brann ner för några år sedan, är nyrenoverad. Krogen gör reklam för sina täljstensaftnar och i spakåtan finns den vintersportobligatoriska bastun och jacuzzin. Trots det råder en retrostämning över området. Det är liksom naturen som spelar huvudrollen.
– Det är ju bara att titta på kartan hur det ser ut runt omkring oss. Bara berg och sjöar. Och vi är granne med Rogens nationalpark. Att många som kommer till oss uppskattar naturen är inte så konstigt, säger driftschef Maria Pettersson och stryker med händerna över kartan.



I restaurangen trängs skidentusiaster med olika målsättningar för dagen. Här är barnfamiljen som snart ska ge sig ut på fjället med minstingen nerbäddad i pulka, här är den välutrustade slalomfamiljen, och här är en farmor och farfar, klädda i rutiga flanellskjortor och snusnäsdukar, som har lagt skidorna på hyllan – förr gott – och planerar för ett besök i myskoxhägnet. Myskoxarna är för övrigt en kul utflykt, som också jag hakar på. En kunnig guide berättar om de fascinerande urtidsdjuren som vandrade över från Dovre i Norge till just de här fjällen, tidigt sjuttiotal.
Förutom myskoxarna är Árran Tännäskrökets största kändis. Restaurangen är en av en knapp handfull krogar i Härjedalen som har fått en White guide-utmärkelse – och inspirerad av det sydsamiska köket. Chefskocken Timmy Nylund, 28 år, deklarerar stolt att folk åker "ända från Hede" för att äta hans pizzor med toppningar som renskav, fjällchorizo och mandelpotatischips. Timmy Nylund tillverkar det mesta, inklusive chokladpralinerna, själv, alternativt köper från lokala gårdar. Korvarna kommer från rökeriet i Bruksvallarna, och ostarna från traktens bondgårdar.
Funäsdalen
För min del är det dags för miljöombyte. Nu väntar utförsåkning i Funäsdalen, områdets centralort och en bra bas för den som vill ta för sig av hela Funäsfjällen. Härifrån är det en kvarts bilresa – på isiga vägar, rejäla dubbdäck är att föredra – till exempelvis Tänndalen, och en halvtimmes bilresa till Ramundberget.
Jag tar gondolen upp till toppen av Funäsdalsberget. Sen kör jag i manchesterrandiga, välpreparerade, breda backar. Upp och ner. Bara ett kort avbrott för en viltkebab i toppstugan.
Funäsdalen är mer intensivt jämfört med Tännäskröket. Jag köar för pizza på Gamla Veras, ger mig i väg på kvällsskidåkning, trängs i poolen på Funäsdalen Berg & hotell. Och åker mitt platta och lättillgängliga favoritlängdspår runt sjön. Det är fem kilometer långt, startar på sjön, och går så småningom in i skogen.
LÄS MER: Sikta in dig på Åre – för en skidsemester med extra allt
Temperatur och vind styr hur mina skiddagar ser ut. Jag kollar väderprognoser och läser om spår, snötillgång och nedfarter på nätet. Men egentligen räcker det att ha stora öron. Vid hotellets frukostbuffé ljuder djungeltrumman: "I Bruksvallarna var det tydligen magiska spår i morse."
Doldis är väl att ta i, men Funäsfjällen har definitivt en mer lågmäld framtoning jämfört med glassigare Åre och familjemeckat Sälen. Längdskidåkare och naturnördar brukar dock tala sig varma för området, dessutom vilar det något klassiskt över "Funäs", och många familjer har troget åkt hit i generationer – lockade av vild natur och förhållandevis få turister.
– Det tar något längre tid att resa hit, vägen från Sveg kan vara både besvärlig och kännas lång. Men hellre en timme till i bilen, än timmar i liftköer, säger keramikern Åsa Cederberg, med ateljé mitt i byn, och som så här års tillverkar vinterns storsäljare, ripor, på löpande band.



På senare år har området fått sig en makeover. I både Ramundberget och Tänndalen har det tillkommit nya liftar, och Funäsdalens gondolbana har gett stället en ny karaktär. Parallellt satsas det ännu mer på Nordic ski center – ett av världens största längdskidområden med 30 mil preparerade spår – som binder samman hela Funäsfjällsområdet.
Eftersom det i genomsnitt snöar sex meter per säsong brukar spåren hålla rätt bra kvalitet långt fram på vårkanten. Många föredrar dock turåkning. Här finns närmare 45 mil kryssmarkerade leder i högfjällsterrängen, som bland annat tar riktning mot bergsmassiven vid Helags och Sylarna. En av Sveriges mest populära hög-fjällsturer är Solturen som går mellan Bruksvallarna och Tänndalen.
På senare tid har man börjat prata om Funäsfjällen som ett sammanhängande område – liftkorten gäller till exempel i sex system – och gäster uppmuntras att röra på sig under veckan.
– Vi gillar all slags skidåkning – alpint, längd och att gå på tur, och vi låter dagsform och väder bestämma hur vi ska lägga upp dagen. De nordliga vindarna brukar ta hårt på Tänndalen, då beger vi oss till Funäsdalen, vars berg skyddar mot vinden. Framåt vårkanten tycker jag att det här stället, med all sin vildmarkskänsla, är oslagbart, säger skidentusiasten och skidskadeforskaren Mia Westin, som har tillbringat femton vintrar i Tänndalen.
Fjällnäs
Min sista anhalt är Fjällnäs, platsen där fjällturismen tog avstamp under slutet av 1800-talet. Här låg det anrika Högfjällshotellet – Sveriges första högfjällshotell – intill strandkanten av sjön Malmagen. I dag återstår en 3.0-version av det ursprungliga bygget. Numera heter hotellet Fjällnäs Est 1882 och det har uppgraderats, byggts om för 80 miljoner kronor, och möjligen skrämt i väg några av de gamla stamgästerna. Nya Fjällnäs Est 1882 slog upp portarna för snart tio år sedan, och tidningen The New York Times placerade omedelbart hotellet på sin årliga, prestigefyllda lista över världens mest åtråvärda platser att resa till.
Här är rustikt och lantligt elegant. Persiska mattor, Josef Frank-kuddar och stolar i dansk design. Tända ljus och manglade linnedukar. Överallt böcker. I varje rum tronar Amos Ozs "Hur man botar en fanatiker", och personalen konstaterar att "ägarna är litteraturintresserade". Dessutom är de konstsamlare och på väggarna hänger tavlor signerade Karin Mamma Andersson och Olle Nyman.
Hotellets spa, Mii Gullo Spa, kan man besöka även om man inte bor här. Här dricker folk grönt te och samtalar med låga röster, och behandlingarna har namn som "Långnästjärnen" och "Starrstjärnen".



Till sist vågar också jag mig ner i isvaken, och värmer mig sedan i varmkarsbadet. Det är tjugo minusgrader och snöar lätt. Jag tittar ut över sjön och det är bara norrskenet som fattas. Och möjligtvis en toppluva. Jag noterar att andra gäster badar med mössa på knoppen.
På kvällen serveras en för dagen fast trerätters middagsmeny med ingredienser som mandelpotatis, löjrom, reninnanlår, lingonparfait, granskott, älgtartar, hjortron. Det är ovanligt tomt i matsalen. Klassisk musik i högtalarna, men utanför husknuten viner vinden. SMHI har utfärdat en klass 2-varning och vissa gäster har kastat sig in i bilen och åkt hem en dag tidigare för att undkomma snöstormen.
Att gå på tur har varit en växande trend i några år, och Fjällnäs är ett bra ställe att prova på det nygamla sättet att semestra. Topptur med randonnéskidor – som ser ut som slalomskidor – passar dem som för egen maskin vill ta sig upp för berg och ut på fjäll. Hej då liftköer och trängsel i nedfarter, och hej fjällvidder och naturupplevelser.
– Det här med toppturer har verkligen blommat ut de senaste åren. Med randonnéskidor utnyttjar man terrängen på ett bra sätt, och kan ta sig an lite brantare fjäll, säger färdledare Kalle Johansson, som sedan ett år tillbaka tar gäster på toppturer eller turskidåkning inom ramen för Fjällnäs explore.
Ett tips är alltså att ta en dags paus i utförsåkningen eller längdskidåkningen och gå på en topptur med guide. Att se orörda platser dit liftarna inte når är ett minne för livet. Och att investera i lokal expertis är klokt. Frågorna hos en toppturnybörjare är många. Hur stor är lavinfaran på Skarvarna just i dag? Hur funkar utrustningen?
– Har man inte gått på topptur förut är Fjällnäs ett perfekt ställe att börja. Det är snälla knölar här. En flack västsida, men brantare ost- och sydostsluttningar. Dessutom är det ovanligt mycket nederbörd för att vara i Sverige, så det finns stor chans att åka i lössnö, konstaterar Kalle Johansson.
– Till mina turer kommer alltifrån pensionärer som bara har som mål att ta sig upp ovan trädgränsen, till avancerade åkare som stiger upp i ottan och vill ha lössnö till frukost, säger Kalle Johansson.



Det har snöat rejält de senaste dagarna och det går lite trögt i början. Vi – en grupp på fem deltagare – testar kicksparkar och lär oss om lavinfaran. På toppen får vi lön för mödan.
Utsikt. Tystnad. Fridfullhet.
Till och med de yngre, som nyss var grinigt trötta, plockar fram sina mobiltelefoner och tar selfies med fjällen i bakgrunden.
– Västra Härjedalen är så oexploaterat. Vi har många rena fjäll, utan en enda pinne eller markering. Du kan ha ett fjäll för dig själv under en hel dag. På hur många platser i Sverige är det så? Ofta anar man ju en kabinbana eller några liftar i horisonten, säger Kalle Johansson.
Sen ner! För den som är van att ta sig ner för välkrattad manchester kan det kännas lite ovant att åka offpist. Men det är kul, och en vanesak, och man lär sig snabbt att parera buskar, stenar och snövallar.
Sista dagen ägnar jag åt längdskidåkning i spår. Den småsömniga solen anas vid horisonten. Jag tar det lugnt, och blir ständigt omåkt. Jag njuter av tystnaden och fridfullheten. Att åka längdskidor här är en sann naturupplevelse, och då och då kliver jag ur spåret, tar av mig skidorna, och fotograferar fjällnatur och tittar på fåglar. I den sista, superlånga nedförsbacken gör jag samma sak: tar av mig skidorna och knallar ner för backen. Några äldre, modigare åkare, som står stadigt på skidorna i nedförsbacken, vinkar till mig. Själv tar jag mig tillbaka till Fjällnäs och dricker varm choklad med vispgrädde.
Fakta Funäsfjället
Resa hit: Närmaste tågstation ligger i norska Röros, sedan taxitransfer till Funäsfjällen. Närmaste tågstationer i Sverige är Sveg, Ljusdal och Östersund, därifrån går bussar. Snabbaste resvägen från Stockholm är med bil, cirka sju timmar utan inräknad paus, E4 via Gävle, Bollnäs och Sveg, från Göteborg via Mariestad och Sveg. Bussen Härjedalingen avgår sex dagar i veckan under högsäsong från Stockholm, Uppsala och Gävle.
Ta dig runt: Gratis buss mellan orterna för den som har köpt liftkort eller spårkort.
BO BRA
Tännäskröket
Välutrustade och nyrenoverade stugor och lägenheter.
Adress: Karl Johans Väg 1, Tännäs. tannaskroket.se
ANNONS: Läs mer och boka Tännäskröket här [extern länk]
Funäsdalen Berg & hotell
Mitt i byn, nära gondolen. Nyrenoverade rum. Utsikt över Funäsdalssjön och Skarvarna. Populär pool och bastu.
Adress: Strandvägen 2A, Funäsdalen. funasdalenberghotell.se
Fjällnäs Est 1882
Exklusivt boende. Sveriges äldsta högfjällshotell som bytt skepnad, och numera huserar såväl spa som White Guide-restaurang.
Adress: Malmagsvägen 33, Tänndalen. fjallnas.se
Hyra stuga:
Att hyra en stuga en vecka kostar från cirka 4 000 kronor, men betydligt mer under jul- och sportlov.
ÄTA & Dricka
Fjällnäs Est 1882, Fjällnäs
Exklusivt fjällkök och vinkällare av rang.
Adress: Malmagsvägen 33, Tänndalen. fjallnas.se
Gamla Veras, Funäsdalen:
Rejäla portioner för hungriga skidåkare. Vällagat. Burgare, pizzor och stort sortiment av mikrobryggeriöl.
Adress: Rörosvägen 23, Funäsdalen. gamlaveras.bertilssons.se
HF Restaurang & bar, Funäsdalen
Renfilé, röding och lingon – många råvaror kommer från närområdet. Populär lunchbuffé. Inrymt i Funäsdalen Berg & Hotell. Utsikt över Funäsdalssjön.
Adress: Strandvägen 2A, Funäsdalen. funasdalenberghotell.se
Árran, Tännäskröket
White guideuppmärksammad fjällkrog med fokus på råvaror från närområdet. Populär pizzabuffé.
Adress: Karl Johans Väg 1, Tännäs. tannaskroket.se
SE & GÖRA
Fjällnäs explore, Fjällnäs:
Guidade toppturer och turskidåkning med färdledare Kalle Johansson.
Pris: Heldag, privat guidning, max 6 deltagare: 3 800 kronor. Pris per person för topptur i grupp, max 6 deltagare: 1 195 kronor.
fjallnas.se
Myskoxecentrum, Tännäs:
Guidad visning i myskoxehägnet.
Lär mer om det arktiska urtidsdjuret som vandrade in i Sverige från Norge 1971. De guidade turerna utgår från Härjebrygg och ges dagligen klockan 10 och 12.
myskoxcentrum.se
Magasinets keramik, Funäsdalen:
Lokalproducerat hantverk. Öppen verkstad och butik, mitt emot fjällmuseet i Funäsdalen.
Adress: Rörosvägen 25. magasinetskeramik.se