Husaby-, Härkeberga- och Ekshärads kyrka.
Husaby-, Härkeberga- och Ekshärads kyrka. Foto: Peter Hanneberg

10 vackra och intressanta Svenska kyrkor – från Dalby till Vadstena

Det förgängliga tidsspann som passerar revy under en dag av kyrkobesök är hisnande. De tidiga fascinerar med sin ålder, konst och historia, de senare med sin avskalade kontemplativa stil. Här är 10 svenska kyrkor väl värda en resa.

Peterskyrkan i Rom! Notre Dame i Paris! Magiska ikoner i den kyrkliga världen.

Men det kan räcka långt att färdas kort, när man bor i Sverige som kan skryta med 3 500 kyrkor. Bygdernas historia genom ett helt millennium kan spåras i dessa kyrkor, som var orternas centrala samlings­punkter.

I Sverige fick kristendomen fäste efter att vår förste kristne kung, Olof Skötkonung, lät sig döpas 1008 i Sigfrids källa vid Husaby kyrka. Asagudarna fick lämna plats för den nya läran med bara en gud. Påven och den katolska kyrkan styrde fram till Luthers reformation på 1520-talet. Men i det protestantiska Sverige har fresker, altarskåp, krucifix, helgon och madonnor lämnats kvar i sin medeltida, katolska prakt. Det bidrar starkt till besöksvärdet. 

Att jämföra stilarna från olika epoker är spännande. Småkyrkor från medeltiden fascinerar med sin ålder och konst; från barocken och rokokon med sin ornamentering, och kyrkorna från 1900-talet med sin lutherska, mer avskalat kontemplativa stil. 

Den svenska kyrkohistorien är i sanning värd en resa. Här intill följer ett urval med lite mindre bygdekyrkor vid sidan av några mer grandiosa tempel. 

1. Dalby kyrka – äldsta byggnaden

Var? Skåne, i Dalby 12 kilometer sydöst om Lund.

När jag uppe på Romeleåsen stiger genom vapenhuset in i Sveriges äldsta kyrka känner jag historiens tusenåriga vingslag. Uppförd 1060 var Dalby kyrka dansk, eftersom hela Skåne var danskt. Den massiva dopfunten, enligt Linné ”stor och präktig”, med en relief av Jesu dop, härrör från mitten av 1100-talet. I kryptan under tornet finns en medeltida brunn där det välsignade dopvattnet togs. Rummet är ett av de bästa exemplen i Sverige på den romanska stilen.  

Helgonet S:t Olof övervakar än i dag mässorna i skepnad av en tysk träskulptur från början av 1500-talet, före reformationen. Dalby kyrka var ärkebiskopssäte innan Lunds domkyrka tog över 1066. Dalby blev klosterkyrka för augustinklostret intill, i dag Dalby kungsgård. När Linné besökte Dalby 1749 skrev han om ”den strax norr om liggande Kongs Ladugården, der Munkarne ofelbart haft sit residence”.

Huvuddelen av Sveriges första kyrka finns kvar i skånska Dalby, och imponerar fortfarande. Den var under en kort tid Sveriges första domkyrka.
1 av 3: Huvuddelen av Sveriges första kyrka finns kvar i skånska Dalby, och imponerar fortfarande. Den var under en kort tid Sveriges första domkyrka. Foto: Peter Hanneberg
Under tornet ståtar Dalby kyrka med en välbevarad romansk arkitektur, som sägs tillhöra de finaste exemplen i Sverige.
2 av 3: Under tornet ståtar Dalby kyrka med en välbevarad romansk arkitektur, som sägs tillhöra de finaste exemplen i Sverige. Foto: Peter Hanneberg
Dalbys 1100-talsdopfunt blev rikskänd redan efter Carl von Linnés besök 1749. Reliefen visar Jesu dop, med en ängel som står redo med en handduk.
3 av 3: Dalbys 1100-talsdopfunt blev rikskänd redan efter Carl von Linnés besök 1749. Reliefen visar Jesu dop, med en ängel som står redo med en handduk. Foto: Peter Hanneberg

2. Husaby kyrka – som ett Draculaslott

Var? Västergötland, Husaby, 18 kilometer öster om Lidköping.

Under de mörka skyarna vid min ankomst framstår Husaby kyrkas västgavel mer som ett befäst Draculaslott. Tornet omges av två runda trapptorn, smala och höga i oslipad sandsten, krönta av vassa tinnar. Enligt Äldre Västgötalagen från runt 1200, döptes Olof Skötkonung runt år 1000 i den heliga källan intill, och blev vår förste kristne konung. 

En stavkyrka byggdes efter dopet, vilken på 1120-talet ersattes med den resliga stenkyrkan. Olof tros ha vuxit upp på Husaby kungsgård i närheten, men här bodde folk redan under sten-, järn- och bronsåldern. Husaby är en av Sveriges märkvärdigaste historiska platser.

Därför blir också den ovanliga kyrkan i romansk stil en speciell upplevelse. Den kan ha varit domkyrka under biskop Sigfrid, som enligt legenden döpte Olof Skötkonung. Takmålningar från 1100-talet finns kvar över koret, det särartade korskranket är från 1670 och triumfkrucifixet och dopfunten från 1200-talet.

Det är litet Draculakänsla kring Husaby kyrkas stentorn från 1100-talet, särskilt när vädret är dystert. Den byggdes hundra år efter att Olof Skötkonung döptes i en helig källa strax intill av Sankt Sigfrid. Foto: Peter Hanneberg

3. Hedareds stavkyrka – unik i Sverige 

Var? Västergötland, 12,6 kilometer nordväst om Borås

Den gamla träkyrkan i Hedared är den enda kvarvarande stavkyrkan i Sverige. De tidigaste kyrkbyggena hölls uppe av konvexa plankor från trädstammar, som därför buktade utåt i fasaden och kallades ”stavar”. 

Hedared är den enklaste typen av stavkyrkor. Förutom Norges närmare trettio bevarade, är stavkyrkor sällsynta. Sverige och England har endast kvar var sin. Sedan 1700-talet har man inte rört inredningen, och kvar finns medeltida artefakter som träskulpturer av Maria och helgonet Franciskus, ett franskt krucifix, en nattvardskalk och en altartavla målad direkt på väggen.

I Hedared byggdes en första stavkyrka redan på 1100-talet, och de nitiska byborna snickrade ihop en kopia strax efter inträdet i 1500-talet, efter att originalet ruttnat av väder och vind. Byns kärlek till sin kyrka lever stark än i dag och har räddat den från rivningar och försäljningar och den har renoverats många gånger. 

Den mycket intressanta Hedaredskyrkan från 1500-talet är landets enda bevarade stavkyrka. Insidan är täckt av bibliskt måleri direkt på träet på väggar och tak, så och bilderna innanför altarskåpets luckor.
1 av 3: Den mycket intressanta Hedaredskyrkan från 1500-talet är landets enda bevarade stavkyrka. Insidan är täckt av bibliskt måleri direkt på träet på väggar och tak, så och bilderna innanför altarskåpets luckor. Foto: Peter Hanneberg
En skulptur i Hedareds stavkyrka av Madonnan med Jesusbarnet, snidad i ek för 700 år sedan.
2 av 3: En skulptur i Hedareds stavkyrka av Madonnan med Jesusbarnet, snidad i ek för 700 år sedan. Foto: Peter Hanneberg
Hedareds stavkyrka i Västergötland.
3 av 3: Hedareds stavkyrka i Västergötland. Foto: Peter Hanneberg

4. Habo träkyrka – pampig träkatedral

Var? Västergötland, nära Habo, 16 kilometer nordväst om Jönköping.

Träkyrkorna av lodräta ”stavar” tog illa vid sig av vädret och tidens tand. Därför övergick man till liggande, hyvlade timmerstockar för att få stabila väggar. Habo kyrka omnämns redan på 1200-talet, men dagens basilikaform tillkom 1723. 

Träkatedralen vid Vättern med sitt pampiga, röda torn imponerar framför allt med sin interiör. Altartavlan och predikstolen är från 1723 och skulpturer och dopfunt från medeltiden. Läktare för pigor och drängar löper utmed bägge långsidorna. 

Varje kvadratdecimeter av väggar, takvalv och läktarskrank är påmålade. Så vackert färglagda och textillustrerade som de är, är det lätt att ta till sig de tio budorden och andra sedelärande motiv från Bibeln – som ”inled oss icke i frestelse”.

Habo träkyrkas externa arkitekturen imponerar, men den interna dekorationen får en att tappa andan.
1 av 2: Habo träkyrkas externa arkitekturen imponerar, men den interna dekorationen får en att tappa andan. Foto: Peter Hanneberg
Habo träkyrkas exteriöra arkitektur imponerar, men den interiöra dekorationen får en att tappa andan.
2 av 2: Habo träkyrkas exteriöra arkitektur imponerar, men den interiöra dekorationen får en att tappa andan. Foto: Peter Hanneberg

5. Vadstena klosterkyrka – lockar pilgrimer

Var? Östergötland, Vadstena, 16 kilometer sydväst om Motala.

Vadstena är en av Sveriges mest intressanta småstäder. Dess främsta dragplåster är Heliga Birgitta och den mäktiga klosterkyrkan till hennes ära. Utifrån sina uppenbarelser lämnade hon noggranna instruktioner om utförandet innan hon dog 1373. Kyrkan kunde invigas 1430, nästan sextio år efter Birgittas död.

Birgitta nedtecknade alla sina uppenbarelser. Enligt Kristus skulle inga målningar dekorera väggarna, bortsett från helgonens liv och hans eget lidande. Rymdkänslan är hög i kyrkans tre nav, flankerade av åttkantiga kolonner som bär upp stjärnvalven och deras effektfullt dekorerade, rödvita valvribbor. Flera träskulpturer av Birgitta finns bevarade och Birgittaaltarskåpet är ett mästerverk. 

Relikskrinet med de påstådda lämningarna efter det svenska helgonet har en hedersplats, som fortsätter att locka folk på pilgrimsfärd till denna renodlat stiliga klosterkyrka.

Vadstena klosterkyrka är en pampig konstruktion som bygger på Heliga Birgittas instruktioner.
1 av 3: Vadstena klosterkyrka är en pampig konstruktion som bygger på Heliga Birgittas instruktioner. Foto: Peter Hanneberg
De bevarade medeltida träskulpturerna i Vadstena klosterkyrka är en konsthistorisk skatt. Mot en av de åttkantiga kalkstenspelarna vilar en florentinsk skulptur av Birgitta från 1391, den äldsta som finns.
2 av 3: De bevarade medeltida träskulpturerna i Vadstena klosterkyrka är en konsthistorisk skatt. Mot en av de åttkantiga kalkstenspelarna vilar en florentinsk skulptur av Birgitta från 1391, den äldsta som finns. Foto: Peter Hanneberg
Staty av Heliga Birgitta i den klosternära parken.
3 av 3: Staty av Heliga Birgitta i den klosternära parken. Foto: Peter Hanneberg

6. Härkeberga kyrka – måleri med färg och fantasi

Var? Uppland, Härkeberga, 10 kilometer nordost om Enköping.

Albertus Pictor är vår mest kände kyrkomålare. Min första kontakt med hans verk i Härkeberga kyrka var en stark upplevelse av livfullhet och mycket färg och fantasi, som måste ha tillfört ett nytänkande till kyrkomåleriet. Pictors takvalv var skildringar av allt från Jona och valfisken, till Livets hjul, till Gregorii mässa där han själv är en av de bedjande. 

Härkeberga modesta kyrka uppfördes 1280-1310 i gråsten och tegel. Pictor gjorde den överdådig för sin litenhet i slutet av 1400-talet. Här finns också ett triumfkrucifix från 1300-talet och en predikstol i gustaviansk stil från 1791, alltså snidad och förgylld året innan mordet på Gustav III, den kung som gett namn åt stilepoken. 

Vill man se mer av Pictors konst kan man besöka Täby kyrka, norr om Stockholm, där man kan se hans målning ”Dödens schackspel”, som Ingmar Bergman gjorde berömd i filmen ”Det sjunde inseglet”.

Härkeberga kyrkas yttre säger ingenting om Albertus Pictors överväldigande kalkmåleri på insidan.
1 av 4: Härkeberga kyrkas yttre säger ingenting om Albertus Pictors överväldigande kalkmåleri på insidan. Foto: Peter Hanneberg
Härkeberga kyrka med Pictors valvmålningar och den gustavianska predikstolen.
2 av 4: Härkeberga kyrka med Pictors valvmålningar och den gustavianska predikstolen. Foto: Peter Hanneberg
En av Albertus Pictors målningar i Härkeberga kyrkas vapenhus illustrerar Livets hjul, från vaggan till graven, och skapades i slutet av 1400-talet.
3 av 4: En av Albertus Pictors målningar i Härkeberga kyrkas vapenhus illustrerar Livets hjul, från vaggan till graven, och skapades i slutet av 1400-talet. Foto: Peter Hanneberg
”Dödens schackspel” är en kalkmålning på väggen i en trappuppgång i Täby kyrka. Motivet av Albertus Pictor gav Ingmar Bergman inspirationen att inleda sin film "Det sjunde inseglet" med en scen där Döden spelar schack.
4 av 4: ”Dödens schackspel” är en kalkmålning på väggen i en trappuppgång i Täby kyrka. Motivet av Albertus Pictor gav Ingmar Bergman inspirationen att inleda sin film "Det sjunde inseglet" med en scen där Döden spelar schack. Foto: Peter Hanneberg

7. Ekshärads kyrka – skog av smidda järnkors

Var? Värmland, Ekshärad, 21 kilometer nordväst om Hagfors.

Vid Klarälven elva mil norr om Karlstad häpnar jag inför en ovanlig kyrkogård. Gravplatsen har gjort kyrkan känd. En skog av smidda järnkors föreställande Livets träd, med blad av järn dinglande i vinden, skänker platsen en konstfull prägel som ger liv åt platsen. De känns som en stillsam hyllning från de levande till nära och kära som avlidit. 

Kyrkan är ståtlig och röd, byggd 1688 i trä, och spånad. Nattvardskannan från samma tid sägs toppa svenskt silversmide. Den medeltida altaruppsatsen skänktes 1697 av en officer i Karl XI:s armé. Dopfunten från 1200-talet stod i Ekshärads första kyrka, kallad Digerdödskyrkan.

Mest känd är Ekshärads kyrka för sina ovanliga gravkors av lokalt smidat järn, föreställande Livets träd med blad av järn som rör sig i vinden.
1 av 2: Mest känd är Ekshärads kyrka för sina ovanliga gravkors av lokalt smidat järn, föreställande Livets träd med blad av järn som rör sig i vinden. Foto: Peter Hanneberg
Ekshärads vackra spånklädda kyrka i Värmland reser sig nära pilgrimsleden, som går till helgonet S:t Olof i Nidaroskatedralen i Trondheim.
2 av 2: Ekshärads vackra spånklädda kyrka i Värmland reser sig nära pilgrimsleden, som går till helgonet S:t Olof i Nidaroskatedralen i Trondheim. Foto: Peter Hanneberg

8. Nederluleå kyrka – mitt i kulturellt världsarv

Var? Norrbotten, Gammelstad, 10 kilometer nordväst om Luleå.

På 1300-talet började nybyggare kolonisera landet så långt norrut som Luleå. 1339 hade de skapat en liten kapellkyrka i Gammelstad, och runtom byggdes kyrkstugor för att det långväga kyrkfolket behövde övernatta. Dagens kyrka i natursten invigdes 1492, samma år som Columbus upptäckte Amerika. Dess rätta namn är Nederluleå kyrka.

Ända hit upp hann Albertus Pictor. Hans skola utförde kormålningarna. Krucifixet, dopfunten av sandsten och altarskåpet från Antwerpen är medeltida, från runt 1500. Den mästerliga altartavlan med sitt vimmel av skulpterade figurer runt Jesu korsfästelse har hyllats av bland andra poeten Folke Isaksson i hans dikter.

Den pittoreska kyrkstaden med fyrahundra stugor gör besöket extra spännande. Unesco upphöjde Gammelstads kyrkstad till kulturellt världsarv 1996. 

Besöksvärda kyrkstäder finns också vid Öjeby kyrka nära Piteå, Bonnstan vid Skellefteå landskyrka och Fatmomakke kyrka nära Vilhelmina. Den sistnämnda är en samekyrkby med träkåtor bland nybyggarnas timmerstugor.

1400-talsyrkan i Gammelstad, Nederluleå kyrka,  omges av de röda stugorna i en magnifik kyrkstad som Unesco har utsett till världsarv.
1 av 2: 1400-talsyrkan i Gammelstad, Nederluleå kyrka, omges av de röda stugorna i en magnifik kyrkstad som Unesco har utsett till världsarv. Foto: Peter Hanneberg
Nederluleå kyrka i Gammelstads kyrkstad kan ståta med ett av Sveriges finaste altarskåp med fantastiska figurer som skildrar Jesu lidande.
2 av 2: Nederluleå kyrka i Gammelstads kyrkstad kan ståta med ett av Sveriges finaste altarskåp med fantastiska figurer som skildrar Jesu lidande. Foto: Peter Hanneberg

9. Kiruna kyrka – vacker och sparsmakad

Var? Lappland, Kiruna.

Kyrkan i Kiruna var en gåva till staden av gruvbolaget LKAB i en tid av nybyggaranda. Beställt var en stiliserad jättekåta i trä. Uppförd 1912 framröstades den nästan hundra år senare som Sveriges vackraste byggnad. 

Att en så sentida kyrka byggdes helt i trä är intressant, liksom att den nästan saknar religiös symbolik. Med sin neutrala ton bejakar den därmed olika kristna trosriktningar, liksom mångfalden hos de tänkta utövarna. Till Kiruna strömmade ju redan då såväl lokala samer som nybyggare från södra Sverige. 

Kyrkan är därför raka motsatsen till de katolska kyrkornas överdåd. Det var ett intressant nytt grepp av Stockholmsarkitekten Gustaf Wickman, som hämtade inspiration i allt från norska stavkyrkor till anglikansk nygotik. 

En sparsmakad, avskalad inredning som manar till meditation och eftertanke. Altartavlan är exempelvis inte en blodsprängd påminnelse om lidande, utan en kontemplativ, himlastrålande landskapsmålning från 1897 av Prins Eugen. 

Kiruna träkyrka prisas för sin nygotiska arkitektur, som samtidigt symboliserar en stiliserad kåta och en stavkyrka.
1 av 2: Kiruna träkyrka prisas för sin nygotiska arkitektur, som samtidigt symboliserar en stiliserad kåta och en stavkyrka. Foto: Peter Hanneberg
Interiören i Kiruna kyrka är helt i trä och altarväggen visar inget lidande, utan i stället en positiv solstrålebild av själve Prins Eugen, målad 1897.
2 av 2: Interiören i Kiruna kyrka är helt i trä och altarväggen visar inget lidande, utan i stället en positiv solstrålebild av själve Prins Eugen, målad 1897. Foto: Peter Hanneberg

10. Jukkasjärvi kyrka – altartavla av Bror Hjorth

Var? Lappland, Jukkasjärvi, 20 kilometer öster om Kiruna.

Två mil från Kiruna står den lilla knallröda kyrkan i Jukkasjärvi. Mittendelen som är kyrkans äldsta är från 1607. Kyrkan byggdes om 1726, klockstapeln tillkom efter 1740 och nattvardskalken och textilierna är från 1770-talet. Då Jukkasjärvi kyrka var en offerkyrka kan man hitta en offerkista i vapenhuset.

Mest känd är kyrkan för sin altartavla målad av Bror Hjorth 1958. Tre relieftavlor illustrerar mustigt den læstadianska väckelsen bland samerna och har målats i grälla färger, typiska för Hjorth. En unik kyrka som representerar en speciell bygdehistoria. 

Bror Hjorts tre målningar på altarväggen i Jukkasjärvi kyrka visar Jesu lidande flankerat av laestadianernas väckelse bland samerna och nybyggarna i Lappland.
1 av 2: Bror Hjorts tre målningar på altarväggen i Jukkasjärvi kyrka visar Jesu lidande flankerat av laestadianernas väckelse bland samerna och nybyggarna i Lappland. Foto: Peter Hanneberg
Vid Torneälvens strand står Jukkasjärvi kyrka anno 1607 med berömda altarmålningar av Bror Hjort.
2 av 2: Vid Torneälvens strand står Jukkasjärvi kyrka anno 1607 med berömda altarmålningar av Bror Hjort. Foto: Peter Hanneberg

LÄS MER: Upptäck Sveriges 15 unika världsarv

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor! Se erbjudande