Hyr kanalbåt i Frankrike – njut av god mat och dryck

Klipporna reser sig högt omkring oss, mestadels draperade i frodig grönska. Det är stilla och varmt, solen gassar och det är bara vi här. Dags för bad. Kläderna åker snabbt av och snart njuter vi alla av det friska svala vattnet. Vi driver sakta tillsammans med båten, all jäkt och stress hemifrån sköljs bort och snart skrattar vi alla lyckligt, där i vattnet. I bakgrunden hörs skriet från en rovfågel som svävar högt där uppe i det blå.

Att segla kanalbåt är en annorlunda och i Sverige ganska okänd semesterform. Men det är inte så dumt när man tänker efter. Du bor bra, har huset med dig och kan njuta av en ständigt omväxlande omgivning. Båtarna påminner mer om stora husvagnar än trånga segelbåtar och har badrum och flera hytter, stor salong, kök, uteplats, soldäck och badplattform. Det finns en rad olika storlekar och modeller, några lyxigare andra mer modesta. Som så ofta blir det mer prisvärt att vara flera och dela på en stor båt, lite som att hyra en flytande sommarstuga. Och de är så enkla att hantera att även en inbiten landkrabba snabbt lär sig köra på egen hand, inte heller finns det några krav på båtvana eller förarintyg – alla kan vara med! Till saken hör att de tuffar fram i makliga 4-7 kilometer i timmen, så det är lätt att styra och följa med på kanalkartan. 

Vi är två par och en äventyrlig fyraåring som delar en båt. Efter en biltransfer från Toulouse kliver vi ombord på vår båt i byn Douelle, länge ett centrum för tillverkning av vintunnor som skeppades till vingårdarna i Bordeaux på hästdragna flodpråmar. Här har världens största kanalbåtsuthyrare Le Boat en bas och det är här vi får en entimmeskurs om hur båten fungerar, hur man sköter slussarna och vad symbolerna på kanalsjökortet betyder. Allt är tydligt och ganska enkelt. 

1300-talsslottet Château de Mercuès tronar på en klippa

När vi är klara har det hunnit bli sen eftermiddag och vi bestämmer oss för att ligga kvar i hemmahamnen över natten och äta middag på restaurang i Douelle. Då får vi också tid att proviantera inne i byn – vi fyller på kylen med tomater, ostar, vin och annat gott. Middagen på Auberge du Vieux Douelles fina uteservering är också till belåtenhet med vin från trakten och smakrika ankburgare.

Vår första morgon ombord blir solig och vi spisar nybakade croissanter på däck, inköpta på bageriet vid brofästet. Sedan kastar vi loss och styr uppströms/österut, nu börjar vårt flodäventyr på riktigt. Det är första veckan i september och i luckor mellan den täta grönskan skymtar fält med geometriskt eleganta rader av vinstockar och tunga klasar av mogna druvor. Efter någon timme dyker den första slussen upp i höjd med byn Mercuès. Högt ovanför tronar 1300-talsslottet Château de Mercuès på sin klippa.

Slussarna på Lot är ett kapitel för sig - på alla andra floder och kanaler vi tidigare seglat på är de automatiserade eller bemannade, men här sköts allt manuellt av oss själva, precis som i gamla tider. Om slussen är stängd förtöjer man strax före och skickar i land en eller helst två gastar, annars seglar man in. Gastarna stänger sedan de slussportar som är öppna och öppnar därefter luckor som låter vattnet strömma in eller ut. Allt sköts med muskelkraft och vevar - bra träning får man på köpet! 

Slottet ett lyxigt hotell med egen vingård

På andra sidan slussen förtöjer vi vid en flytbrygga och vandrar genom byn upp till slottet, med läskande pastispaus. Slottet ligger mycket vackert i en skog med milsvid utsikt över flod och fält. I 700 år var det sommarresidens för biskoparna i staden Cahors, i dag är det ett lyxigt hotell med egen vingård och ett vackert kapell uppe i ett av tornen. Och så har de en restaurang, Le Duèze, som belönades med en Michelinstjärna 2017. Här äter vi en alldeles förtjusande lunch i skuggan på slottsgården, kalvfrikassé med fyllig sås och delikatesspotatis, därtill slottets eget vin. Det var lika gott som man kan tro och förvånansvärt prisvärt i förhållande till kvaliteten (cirka 2000 kronor för fyra vuxna och ett barn, inklusive en flaska vin, dessert och kaffe. intressant nog angavs inga priser på de menyer damerna i sällskapet fick, bara på herrarnas). Efter maten provar vi vin och handlar i slottets vinbutik innan vi ger oss av ner till båten igen och kastar loss, mätta och glada.

Landskapet rullar sakta förbi omkring oss, grönska och små sandfärgade byar, hägrar på omkullfallna träd och blixtsnabba kungsfiskare i metallskimrande blått. Vi inviger badplattformen och upptäcker att vattnet är rent och friskt. 20 minuter uppströms förtöjer vi i en lummig krök i floden och promenerar in till den lilla byn Pradines. Chez Marie lockar med uteservering, även om vi är alltför tidiga med lokala mått, lite efter sex på kvällen, och värdinnan ser butter ut när hon dyker upp och förklarar att här finns minsann ingen mat på länge. Vi sätter oss ändå och beställer svalkande dryck. En halvtimme senare frågar vi återigen om mat och nu är värdinnan vänligheten själv. Det slutar med en härlig måltid på anka och lokalt malbecvin. 

Tillbaka ombord är natten sammetsmjuk och varm. Vi sitter på fördäck och dricker vin från dagens slottsbesök, fyraåringen sover gott i sin hytt. Stjärnhimlen lyser klart och vintergatans mjölkiga stråk anas. Här finns inga billjud eller trafiklarm, tystnaden är total förutom ett par lågmälda samtal i båtarna intill och suset i lövträden som kantar floden.

Nästa morgon äter vi återigen frukost på däck och fortsätter sedan båtfärden österut. Snart slår floden en båge runt staden Cahors, regionalt centrum med flertusenårig historia. Vi passerar under den vackert tornförsedda bron Pont Valentré, byggd tidigt 1300-tal, men fortsätter förbi själva staden – planen är att återvända några dagar senare när det är marknadsdag.

På eftermiddagen närmar vi oss byn Vers. Sista biten är det svindlande naturskönt. På ena sidan ett gyllene fält med solrosor, på andra mäktiga höga kalkstensklippor. Ingen bebyggelse, inga bilar. Det är här vi badar till ljudet av rovfåglars skrin. För natten lägger vi till i den lilla hamnen vid byn Vers. Här fyller en liten biflod på huvudfloden, ringlandes under en gammal stenbro. Den lilla byn grönskar och blomstrar, i trädgårdar växer fikonträd och tomater. Vi njuter av färska pain au chocolat på morgonen, direkt från bageriet, allt medan klipporna och sommarmolnen speglar sig i det blanka flodvattnet.

Byn Saint-Cirq-Lapopie är som tagen ur en saga

Nästa anhalt är den turisttäta byn Saint-Cirq-Lapopie på en 100 meter hög klippa ovanför floden. Först får vi passera en lång smal sektion av floden med en stig inhuggen i klippan, och en smal sluss. Den befästa kyrkan från 1500-talet står som en vaktpost längst ut på klippan. Byn är som tagen ur en saga med medeltida tinnar och torn samt vy över floden och dess bördiga dalgång. Över de gamla husen växer murgröna, blomster och så klart vinrankor. I trädgårdarna göms fikonträd och på ett ställe har ett träd spontant slagit rot utanför en port.

Promenaden från hamnen är vacker och stillsam i gyllene kvällssol, med kalkklipporna i bakgrunden. Saint-Cirq-Lapopie är vacker och unik men också mycket välbesökt, dagtid fyller turistbussarnas passagerare gränderna, men under kvällen lugnar det sig. Efter att ha blivit avspisade av en snorkig servitör byter vi restaurang och äter anka i flera varianter på en uteservering. För oss är ändå de andra mer stillsamma byarna att föredra.

Det blir bad, mat och vin på båten

På natten speglar sig stjärnorna återigen i den blanka floden och det är knäpptyst när vi somnar in. Morgonen efter dansar älvornas dimslöjor över vattnet, magiskt och mystiskt. Här tar den farbara delen av floden slut så efter frukost vänder vi tillbaka västerut. Sedan tuffar vi vidare till en liten lugn brygga nedanför byn Lamagdelaine där vi tillbringar kvällen på båten med bad, vin och mat. Och det är här det till sist händer – vi möter uttern! Anna är nere och nattar den lille medan Marko, Anja och Erik sitter uppe på däck och smuttar på vinet och njuter av naturen. Fåglarna flaxar, fiskarna slår och skymningen kommer sakta krypande. Då, när det nästan är helt mörkt, simmar uttern förbi. Lugnt och stilla glider den förbi österut, upp mot strömmen. Vi sitter alldeles stilla, tagna av ögonblicket. Det är för mörkt för att ta bilder så morgonen efter måste vi i detalj beskriva mötet för fyraåringen.

Nästa dag är det marknad på gamla torget i Cahors (varje onsdag och lördag) med lokala specialiteter och massor av frukt och grönt. Fikon, meloner, bakverk, korvar (med anka så klart!) och crêpes säljs också, kön till getosten ringlar sig lång. Det kryllar av mysiga barer och restauranger i de gamla gränderna, Vi strövar runt och tar en kaffe och glass på ett kafé. Efter marknaden färdas vi i sakta mak tillbaka västerut och passerar återigen under vackra Pont Valentré. Vi badar igen och igen. Naturhamnen vi tänkt ligga i över natten visar sig vara för grund så vi övernattar i hemmahamnen Douelle. Näst sista dagen fortsätter vi västerut till de små byarna Parnac och Les Fosses. Här öppnar sig landskapet i vidsträckta vinfält och bjuder på en fin promenad mellan vinodlingar och äppel- och päronträd. På Château Armandière provar vi viner och vinmakaren Bernard Bouyssou berättar om traktens olika terroirer (jordmåner), där allt är noga indelat i zoner med olika karaktär beroende på läget i förhållande till flod, berg och sol. Man odlar mest druvan malbec i vinregionen, som heter Cahors efter huvudorten. Vinerna är goda och ett av dem har ett tecknat porträtt av Bernard på etiketten, lite roligt.

Planen var att ligga över natten vid den lilla staden Luzech och också spisa middag här, i den västra änden av den farbara delen av floden. Men vi hittar ingen bra restaurang och hamnen är synnerligen trist, långt utanför staden tätt intill en trafikerad väg. I stället köper vi med oss mat till båten och seglar tillbaka en bit österut för att förtöja precis nedanför 1400-talsslottet Château de Cayx, den danska kungafamiljens semesterhus och vingård. Här är det desto vackrare med makalösa böljande vinfält, som vore det en romantisk landskapsmålning. Vi äter middag på däck och tar sedan ett mycket skönt kvällsdopp. Morgonen efter har vinslottet öppet och vi provar oss igenom produktionen i den eleganta butiken, en chardonnay är mycket god. Självklart hänger drottning Margrethe och prins Henriks porträtt här och några av flaskorna har drottningens akvareller på etiketten. (Henrik gick bort 2018, han hette före giftermålet med drottningen Henri-Marie-Jean André de Laborde de Monpezat och det är hans familj som ursprungligen ägde slottet).

Den kungliga vinprovningen blir ett värdigt slut på detta gastronomiska naturäventyr, efter ett sista dopp och en sista slussning är resan över. Vi är alla överens om att det varit en förtjusande vecka som givit mersmak.

GUIDE: 10 Tips till kanalbåt i Lot

1. Le Boat - hyr kanalbåt i Douelle

Hyrbåtsfirman Le Boat har varit i gång i mer än 50 år och är den största i världen på just kanalbåtar. Bokar man i väldigt god tid får man rabatt, likaså är priserna lägre under lågsäsong.
Adress: Le Moulinat, Douelle, sea-travel.se 

2. Boulangerie du Pont de Douelle – croissanter till frukost 

En av de stora njutningarna med att vara i Frankrike är croissant eller pain au chocolat till frukost. De flesta byar har ett boulangerie (bageri) som öppnar tidigt, just det här ligger vid brofästet nära hemmahamnen i Douelle.
Adress: Place de l' école vid bron, 1 rue du Passelys, Douelle

3. Auberge du Vieux Douelle – Ät gott i fin trädgård

Inne bland mysiga valv bjuds det på vällagad fransk husmanskost, bland annat rejäla burgare med lokala specialiteten anklever, till det så klart ett lokalt vin. Uteserveringen ligger i en grönskande trädgård med en omgärdad lekplats för de små.
Adress: 19 rue des Tonneliers, Douelle, chezmalique.com

4. Le Duèze – finlunch på vinslott 

Den här finrestaurangen fick 2017 en Michelin-stjärna och är vackert inhyst i vinslottet Château de Mercuès. Sitt gärna i skuggan på borggården och prova slottets egna viner. Köp med din favorit från butiken.
Adress: Rue du Château, Mercuès, chateaudemercues.com

5. Chez Marie – mysig krog i gulliga Pradines

Lilla byn Pradines har gästbrygga och fem minuters promenad upp i backen ligger en mysig krog med kvarterskänsla.
Adress: 5127F Place de la Liberté, Pradines

6 . Camping Municipal de l'Arquette – ta ett glas vid bron

I Vers blir landskapet brantare och byn klättrar upp på sidorna av en mindre biflod till Lot. Mitt i reser sig en hög stenbro. Vid campingen finns flytbryggor och en liten kiosk som serverar snabbmat, öl och vin.
Adress: L'Arquette, Vers, commune-de-vers.fr

7. Saint-Cirq-Lapopie – hänförande vacker by

Högt upp på en klippa ligger byn Saint-Cirq-Lapopie komplett med tinnar och torn, ansedd som en av Frankrikes vackraste byar. På dagen är det fullt med folk, kom på kvällen så är det lugnare och mer stämningsfullt.  

8. Cahors – Besök matmarknaden

Varje onsdag och lördag är det marknad på det gamla torget i Cahors. Här trängs alla former av delikatesser tillsammans med blommor, frukt, ostar, kakor och grönt – perfekt att provsmaka och köpa med till båten.
Adress: Torget vid Cathédrale Saint-Etienne, Cahors

9. Château Armandière - Bouyssou – vinprovning nära bryggan

Lägg till vid vingårdens egen brygga och prova de olika vinerna tillsammans med vinmakaren Bernard Bouyssou.

Adress: 760 Route du, Port de Langle, Parnac

10. Château de Cayx – se kungliga danska vinslottet

Den danska kungafamiljens vackra vinslott ligger tjusigt inramat av böljande vinfält. Butik är fylld med både viner och souvenirer.
Adress: Château de Cayx, Luzech

LÄS MER: Här är Europas bästa stränder