15 favoriter i älskade Kroatien

Kroatien är populärare än någonsin. Förra året reste över en kvarts miljon svenskar hit. Här delar Allt om Resors Elisabet Axås med sig av sina favoriter i det lilla landet vid Adriatiska havet.

Dubrovniks ringmur har fem portar och Pileporten är den vanligaste entrén in till staden. Foto: GETTY IMAGES

1. Ringmuren i Dubrovnik

Låt oss starta på den kanske mest kända av alla Kroatiens sevärdheter. Dubrovniks stolthet och claim to fame är muren som byggdes under 1100–1600-talen och som omringar hela gamla stan.

Nästan alla som besöker Dubrovnik går den nästan två kilometer långa rundan. Det kan se ut som en turistfälla när man betraktar den långa raden av turister som promenerar motsols hela varvet, men det är värt att göra. Uppifrån muren får man en härlig utsikt över hela gamla stan. Man ser inte bara paradgatan Stradun, Franciskanklostret, klocktornet och andra kända landmärken utan också lite av det vardagliga livet med grönskande gårdar och en modern basketplan. Håll utkik efter de båda Buzabarernas vita parasoller på murens utsida och leta dig dit efter promenaden!

Av murens fem portar är Pileporten mäktigast och den vanligaste entrén in till staden. Portens mäktiga trappa har använts i många filmer och tv-produktioner, mest uppmärksammad är väl ”Game of thrones” som spelats in på en mängd ställen i Dubrovnik. På andra sidan gamla stan är Ploceporten inte riktigt lika imponerande, men även den har en vindbrygga som sig bör i en medeltida stad.

tzdubrovnik.hr

Sulici beach ligger precis utanför Pileporten i Dubrovnik. Foto: Elisabet Axås

2. Stranden Sulici i Dubrovnik

Dubrovnik har flera stränder, både vid gamla stan och ute på halvön Lapad. En av de mindre kända ligger gömd bakom en port i muren bara några hundra meter utanför Pileporten och heter Sulici.

Jag tar med badkläder och slinker ner här för en svalkande stund efter promenaden på muren och i Dubrovniks gränder.

Stranden beskrivs som ”impopulär” i vissa guider och bloggar. Bra, då håller sig andra besökare borta! Anledningen till det begränsade intresset från turister kan vara att man här enklast badar från en betongterrass. Stenstrand finns också, men själv gillar jag att det är enkelt och bekvämt att komma i vattnet utan att behöva gå på svårbemästrade stenar.

Bristen på turister betyder inte att det brukar var tomt. Hit går många som bor i närheten. Vid mitt besök sitter studenter från det närliggande universitetet här liksom ett gäng damer som tar igen sig i solen. Kanske bor någon av dem innanför den mystiska dörren fem meter upp på bergväggen.

Efter badet blir det ett besök på strandbaren Ala Mizerija där jag tar en drink och tittar ut över viken och 1200-talsborgen Lovrijenac mittemot.

facebook.com/alamizerija

På ön Kiljet finns en stor nationalpark med två sjöar. Foto: Elisabet Axås

3. Ön Mljet

Det är lätt att glömma ön Mljet när man planerar sin kroatiska öluff. Hela öns västra del består av en nationalpark och många tror att ön bara passar för en dagsutflykt. Men Mljet är värd mer än så.

Övernatta gärna i byn Pomena som ligger inne i nationalparken och trafikeras av katamaraner på linjen mellan Dubrovnik och Korcula.

I nationalparken ligger de båda sjöarna Veliko Jezero och Malo Jezero (stora och lilla sjön) som egentligen är en stor havsvik. Sjöarna förbinds med havet av ett smalt sund och med varandra av en kanal där vattnet forsar som i ett äventyrsbad. Bara att hoppa i och följa med strömmen!

Runt sjöarna går vandringsleder. Det går bra att cykla runt den större på en bra väg i härlig grön natur. Man kan inte ana att havet ligger alldeles bakom. Vid den yttersta udden efter den nybyggda bron över sundet förvandlas landskapet till utskärgård med karga klippor.

Pomena är en sömnig by som vaknar upp när katamaranen anländer ett par gånger om dagen. Hit kommer också många mindre kryssningsfartyg och en mängd segelbåtar. I byn finns ett stort hotell och flera restauranger.

np-mljet.hr

Landsporten med pampig trappa leder in i staden genom stadsmuren som omger Korcula. Foto: Shutterstock

4. Korcula stad

Staden Korcula på en udde på ön med samma namn är nästan lika sagolik som Dubrovnik. Precis som sin systerstad på fastlandet omringas Korcula av en stadsmur med bastanta torn som påminner om schackpjäser.

Landsporten med sin pampiga trappa leder in i staden där gränderna formar ett prydligt fiskbensmönster.

Visst kommer det många turister hit, men inte alls som i Dubrovnik. Restaurangerna är inte heller lika många – och risken att hamna i en turistfälla är betydligt mindre. Några favoritkrogar innanför muren är Mareta och Aterina som båda har smarriga smårätter på menyn.

Strax bakom katedralen ligger Marco Polos hus. Eller det som påstås vara Marco Polos hus. Man vet att den store upptäcktsresanden föddes i republiken Venedig, men inte exakt var. Men här på Korcula är man säker – klart han kom härifrån. Korcula hörde till Venedig på 1200-talet när Polo föddes så omöjligt är det inte. Man kan besöka huset han möjligen föddes i, men det är bara en ruin med ett torn varifrån utsikten i och för sig är fin. Ett Marco Polo-museum finns också, men det har inte mycket att visa upp.

visitkorcula.eu, konoba-mareta.com, facebook.com/aterinakorcula

Vis är en lugn ö som är väl värd ett besök i sommar. Foto: GETTY IMAGES

5. Ön Vis

Vis är en av de mindre besökta öarna i Kroatiens skärgård, men kanske mest älskad av oss som upptäckt den. Ön var länge militärt område och stängt för utlänningar.

Det är fortfarande lite krångligt att ta sig hit – alltså få turister, beskedlig trafik och behagligt tempo. Vis är den enda ö jag besökt Kroatien där jag på allvar känner att tiden går lite långsammare än på annat håll.

Här bor man i någon av de små städerna Vis eller Komiza som ligger på var sin sida av ön. Mellan dem breder en platå ut sig ett par hundra meter över havet. De två vägarna mellan dem är utmärkta för cykling, om man bara orkar ta sig upp för backarna från havsnivån. På slätten betar åsnor där det inte odlas vin eller andra grödor. Mitt emellan städerna påminner baren Aerodrom om att de allierade hade ett flygfält här under andra världskriget. Strax bredvid äter man öns bästa peka (kroatisk specialitet med långkokt kött eller fisk) på gårdskrogen Rokis.

Vis ligger längre ut i havet än de andra större öarna och dagliga båtar går bara hit från Split. En gång i veckan går en katamaran till Hvar och en gång till Brac.

www.tz-vis.hr

Det är ett äventyr att ta sig ner till Stiniva, men väl värt besväret när man är där. Foto: GETTY IMAGES

6. Stranden Stiniva i Vis

Det är ett äventyr att ta sig till denna lilla strand som utsågs till Europas vackraste 2016 av turismorganisationen European Best Destinations.

Om man inte kommer med båt får man vackert klättra ned för 250 meters stenig stig längs berget. Det är en bitvis svår väg som inte rekommenderas för små barn. Flipflops är inte heller lämpliga.

Men väl nere glömmer jag snabbt besväret att ta sig hit. Stranden som består av ganska stora stenar är mindre än 50 meter lång och ligger inne i en vik, nästan helt omsluten av höga bergväggar. Bara en fyra meter bred öppning leder ut mot havet. Vattnet är absolut kristallklart, jag ser botten långt under mina fötter.

Vid strandens ena sida ligger lilla Peruka som erbjuder dryck och enklare rätter. Servitrisen rekommenderar ”viska pogaca”, en paj härifrån Vis som är fylld med ansjovis. Den smakar utmärkt ihop med en lokal öl på serveringens tak.

De flesta på stranden verkar ha kommit hit med båt. Utanför bojarna på andra sidan den smala passagen i vattnet ligger 5–10 båtar på svaj. Det går även turbåtar hit från både Vis stad och Komiza.

Den charmiga, lilla hamnstaden Stari Grad på ön Hvar. Foto: GETTY IMAGES

7. Stari Grad på Hvar

De flesta som reser till ön Hvar hamnar i trendiga Hvar stad med sitt livliga hålligång eller på den lugnare charterorten Jelsa. Och missar öns charmigaste stad, Stari Grad.

Namnet betyder gamla stan och det stämmer bra för Stari Grad grundades redan 384 f Kr av greker som kom hit från Paros. Stari Grad var länge Hvars huvudstad och fick inte sitt nuvarande namn förrän Hvar stad tagit över som öns viktigaste.

I dag ser man inte mycket av Stari Grads allra äldsta historia, men staden består av ett härligt virrvarr av gränder och en lång vik där små fiskebåtar ligger förtöjda. Inne i gränderna hittar jag den lilla delikatessbutiken Za Pod Zub. Franske Yvan Esteve berättar att han och hans flickvän Chloé Molina Badillo slog sig ner här efter att ha arbetat på hotell och restauranger på drömresmål som Bora Bora och Franska rivieran. Här letar de bland lokala producenter av vin, olivolja, ost, honung och mycket annat och köper bara det allra bästa till sin butik.

stari-grad-faros.hr, zapodzub.com, Za Pod Zub, Srinjo Kola 11, Stari Grad, Hvar

I Biokovomassivet finns populära vandringsleder. Foto: Torgny Göransson

8. Naturparken Biokovo

Bakom Makarskarivierans badorter reser sig en blåtonad bergvägg. Det är Biokovomassivet vars högsta topp Sveti Jure når ända upp till 1 762 meter över havet. En stor del av bergen skyddas i naturparken Biokovo.

Här finns en mängd vandringsleder som ofta utgår från någon av turistorterna, som Makarska, Baska Voda och Podgora.

En av de mest populära lederna startar vid kyrkan i Makarska. Därifrån går den på bilväg till byn Makar, sedan på steniga stigar upp till toppen Vosac på 1 422 meters höjd. Vandringen går ständigt uppåt i omväxlande terräng: tallskog, lövskog och högst upp alpängar.

Redan efter en stunds vandring har man en fantastisk utsikt över Makarska, havet och öarna Brac och Hvar.

Vill man göra det lite lättare för sig tar man en slingrande bilväg uppför branten och nöjer sig med att vandra på de mer lättgångna alpängarna. Det går inga bussar upp men har man inte egen bil kan man följa med på turer som ordnas av flera arrangörer.

Ett enklare sätt att uppleva Biokovos natur är att besöka den botaniska trädgården Kotisina på bergssluttningen ovanför byn med samma namn.

pp-biokovo.hr

Än i dag står romerska soldater på vakt framför Diocletianus palats i Split. Foto: Elisabet Axås

9. Diocletianus palats i Split

Sugen på att bo i ett romerskt palats? I Split är det möjligt. Diocletianus palats lär vara det enda romerska palats som fortfarande är bebott. Runt 3 000 personer är bosatta här, många av dem hyr ut rum eller lägenheter och det finns ett par hotell.

Bli inte besviken när det inte är någon kejsarlik elegans som möter dig innanför muren. Diocletianus palats är nämligen en högst levande del av staden Split. Det är ombyggt och tillbyggt till oigenkännlighet under de 1 700 år det utgjort stadens själva kärna. I dag är det så integrerat i Splits gamla stad att man ofta inte vet om man befinner sig inne i palatset eller utanför.

Den romerske kejsaren Diocletianus lät bygga palatset som sin pensionärsbostad och han bodde här i sex år innan han dog 311. Han lät också uppföra ett mausoleum över sig själv, men det byggdes om till katedralen St Domnius på 600-talet.

Torget Peristil framför katedralen är palatsets centrum. Här dricker man gärna en kopp kaffe på kaféet Lvxor medan man tittar på folklivet. För mer lokalkänsla, leta reda på baren Teak och krogen/baren Figa längre in i palatsets gränder.

diocletianspalace.org, Teak, Majstora Jurja 11, Split, Figa, Buvinina 1, Split

På stranden Bacvice i Split spelas den lokala bollsporten Picigin. Foto: Elisabet Axås

10. Stranden Bacvice i Split

Flera gäng med unga killar och tjejer står i ring i knähögt vatten vid stranden Bacvice i Split. De slår en boll mellan sig med handflatorna. Ibland slänger de sig handlöst i vattnet. Spelet de spelar heter picigin och har uppfunnits just på den här stranden.

Picigin går ut på att hålla bollen i gång så länge som möjligt, gärna genom att kasta sig så snyggt man kan i vattnet. Efter spelet drar sig spelarna upp mot baren Zbirac.

Strandbaren är det bästa stället att ha koll på vad som händer på denna oansenliga strand på gångavstånd från Splits palats och gamla stadskärna. I sanden framför baren myser solbadare i solbäddar och på badlakan medan barnen plaskar i vattnet. Strax bakom ligger lyxhotellet Park, men det är ändå mest lokalbor på stranden.

Även om Bacvice inte vinner några skönhetspris är den en härlig oas varma sommardagar i Kroatiens näst största stad. Dessutom är det en långgrund sandstrand vilket gör den perfekt för barn – och piciginspelare.

På kajen bredvid själva stranden ligger en rad barer och krogar. Här är nattlivet hektiskt på sommaren.

Zbirac, Setaliste Petra Preradovica 5, Split

Krka nationalpark har vackra vattenfall och lockar med bad i kristallklart vatten. Foto: Elisabet Axås

11. Krka nationalpark i Dalmatien

På sin slingrande väg mot havet bildar floden Krka en serie av vattenfall inte långt från Sibenik i norra Dalmatien. Den frodiga naturen runt fallen är skyddad av nationalparken Krka, en skön oas att besöka en varm sommardag.

Nationalparken inrättades 1985 för att skydda både fallen och kulturlandskapet kring dem. Här byggdes ett av världens första vattenkraftverk som framställde växelström på Nikola Teslas vis. Den kultförklarade uppfinnaren Tesla föddes i byn Smiljan bara 16 mil härifrån. Kraftverket försåg staden Sibenik en bit nedströms floden med el redan 1895. Det äldsta kraftverket är bara en ruin i dag, men i det Skansenlika museet finns en modell. Här kan man också se hantverkare arbeta med traditionellt hantverk.

I dag är Krka nationalpark och särskilt vattenfallen Skradinski buk ett omtyckt utflyktsmål för turister och skolklasser. Här promenerar man över broar och spänger längs vattendragen och fallen. Över 860 växtarter, 220 fågelarter och närmare 50 sorters däggdjur lever här. Nedanför det sista fallet finns kafé och badplats. Här lockar bad i kristallklart vatten som är 3–4 grader svalare än i havet.

np-krka.hr

Havsorgeln och solhälsningen är konstinstallationer i Zadar. Foto: Elisabet Axås

12. Havsorgeln och solhälsningen i Zadar

Zadar är en av Europas äldsta städer med en mer än 3 000-årig historia. Ändå är det inte det romerska forumet eller kyrkan Sv Donat från 800-talet som är stadens största sevärdheter.

Nej, det är två betydligt yngre attraktioner. Havsorgeln och solhälsningen är båda verk av den lokale arkitekten Nikola Basic. Orgeln har 35 pipor under stenkajen. När vattnet pressas upp i dem spelar de ständigt skiftande melodier. Ofta lugnt och tyst, men när en båt passerar höjs volymen och takten.

I solhälsningen strax bredvid samlar 300 små solpaneler i marken energi som släpps ut igen när det skymmer. Då lyser hälsningen med sina 22 meter i diameter i rött, grönt och blått, svepande ljusvågor böljar över marken.

Både havsorgeln och solhälsningen har blivit högt älskade inslag i Zadar. På dagarna lyssnar man på orgelns spelande och efter solnedgången kommer selfiepinnarna fram när besökarna vill fånga sig själva mitt i det lysande skådespelet. Ljuset blinkar som en platt diskokula till musiken från havsorgeln bredvid.

zadar.travel, Istarska Obala, Zadar

Skulpturen Apoxyomenos hittades på havets botten. Foto: Apoxyomenosmuseet

13. Apoxyomenosmuseet i Mali Losinj

Ett helt museum som bara visar ett enda objekt, kan det funka? Jag var tveksam, men så tänkte jag på Vasamuseet, och ja det kan bli hur bra som helst.

Mali Losinjs svar på Vasa kallas Apoxyomenos. Precis som Vasa hittades han på havsbotten, där han hade legat i nära 2 000 år. Apoxyomenos är en yngling i brons, just i färd med att göra sig ren med hjälp av en skrapa. Hans namn betyder just ”skraparen” på grekiska.

Han hittades av en sportdykare 1996. Då var han bara en rostig klump, helt överväxt av havstulpaner och alger. Han bärgades några år senare och har nu förvandlats till en glänsande bronsstaty, med eget museum sedan förra året.

Museet är inrymt i ett palats vid hamnen i Mali Losinj på ön Losinj i Kvarnerbukten. Mötet med Apoxyomenos byggs upp med en guidad tur genom museet. Varje rum är inrett för att ge rätt inramning till historien. I det första är temperaturen låg och väggarna svarta, det påminner om havets kyla och mörker. Nästa är klätt i en matta med sjögräsliknande mönster. Klimax är förstås mötet med skulpturen, ensam på ett podium i ett rum med väggar klädda i vitt tyg.

Riva Losinjskih Kapetana 13, Mali Losinj

muzejapoksiomena.hr

I Istrien kan du gå på jakt efter skogens guld – tryffel. Foto: Ylwa Yngvesson

14. Tryffeljakt i Istrien

Daniella Puh tillhör fjärde generationens tryffelletare utanför Buzet. Jag följer med henne och blandrashunden Nera på jakt i skogen. Det tar inte lång stund innan Nera sätter sig ner och markerar. Daniella tar fram sin spade och gräver upp en svart tryffel, stor som en valnöt ungefär.

Vi går tillbaka till Daniellas butik där hon väger tryffeln, ett gram, innan hon börjar vispa ihop en omelett. Trots att mängden tryffel inte är stor har omeletten en distinkt tryffelsmak liksom det mesta som dukas upp. Jag provar olivolja med vit tryffel, vit tryffel med karljohansvamp, getost med tryffel…

Tryffeln trivs i den grå lerjorden längs floden Mirna i området runt byarna Buzet och Motovun. Den vi hittade i juni är svart sommartryffel (Tuber aestivum). Dyrast och mest åtråvärd är den vita tryffeln (Tuber magnatum) som plockas från september till januari.

Natura Tartufi är en av flera tryffelproducenter som tar med besökare på tryffeljakt. Alla jobbar med hundar hellre än grisar. Tryffelsvin äter gärna upp tryffeln själva förklarar Daniella, hundarna är lättare att lära att bara markera, inte äta.

Srnegla 21, Buzet

www.naturatartufi.com

I Groznjan i Istrien kan du vandra runt bland ateljéer. Foto: Elisabet Axås

15. Groznjan i Istrien

I alla tider hade Groznjan bebotts nästan uteslutande av italienare. Om staden tillhörde Venedig eller Österrike-Ungern spelade ingen roll. Men när Istrien blev jugoslaviskt efter andra världskriget flyttade nästan hela befolkningen till Italien. Groznjan lämnades öde och husen förföll.

Inte förrän skulptören Aleksandar Rukavina hittade hit 1965 levde staden upp igen. Rukavina och flera andra konstnärer öppnade ateljéer och Groznjan började sitt nya liv som konstnärsby. I dag finns cirka 30 ateljéer här.

Jag vandrar gärna ut och in i de små hantverksbutikerna i Grožnjan. Man kan få en pratstund med konstnärerna och kanske hitta något att köpa med hem. Numera har en del vanliga souvenirbutiker trängt sig in bland ateljéerna men det finns ändå mycket originellt att titta på.

Den som inte är rädd för backar cyklar hit. Sedan 2008 är den gamla järnvägen Parenzana förvandlad till cykelled. Den går 123 kilometer från Trieste i Italien via Sloveniens kust vidare upp i Istriens berg bland annat hit till Groznjan och grannbyn Motovun innan den sluttar ned igen till Porec vid kusten.

tz-groznjan.hr, parenzana.net


Fotnot:

I maj släpper Elisabet Axås guideboken ”Mitt Kroatien” på Karavan förlag. I boken finns över 200 tips på saker att se och göra längs Kroatiens kust och på öarna.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor! Se erbjudande