ANNONS
X
EXPRESSEN.SE

Osynliga väsen – en maktfaktor på Island

I komunen Hafnarfjödur strax utanför huvudstaden Rejkavik pekar Elisabet Kalrsdottir ut hus efter villabebyggelsen där ägarna tvingats anpassa sig efter alver.

I komunen Hafnarfjödur strax utanför huvudstaden Rejkavik pekar Elisabet Kalrsdottir ut hus efter villabebyggelsen där ägarna tvingats anpassa sig efter alver.

1/2

Foto: Heiða Helgadóttir

I komunen Hafnarfjödur strax utanför huvudstaden Rejkavik pekar Elisabet Kalrsdottir ut hus efter villabebyggelsen där ägarna tvingats anpassa sig efter alver.

I komunen Hafnarfjödur strax utanför huvudstaden Rejkavik pekar Elisabet Kalrsdottir ut hus efter villabebyggelsen där ägarna tvingats anpassa sig efter alver.

2/2

Foto: Heiða Helgadóttir

Osynliga väsen – en maktfaktor på Island

REYKJAVIK. Alver finns dom? Merparten av Islands befolkning vill inte kategoriskt förneka deras existens. Och alverna saknar därmed inte makt i samhället än i denna dag.

Det gäller att inte göra sig till ovän med alverna – straffet kan stå dig dyrt. Om du däremot är god mot alverna kan en oväntad belöning vänta.

I kommunen Hafnarfjördur strax utanför huvudstaden Reykjavik pekar Elisabet Karlsdóttir ut hus efter hur i villabebyggelsen där ägarna tvingats anpassa sig efter alverna. Det är en regnig söndagseftermiddag och det är folktomt både på gatorna och i villaträdgårdarna.

Hon pekar ut ett hus som bytt ägare. Här kan villaägarna inte agera efter eget tycke när de vill renovera eller förändra tomten.

– Familjen här i hus nummer 15 fick dyrt och heligt bedyra att de inte skulle röra lavastenen i källaren, när de köpte huset, säger hon.

Följaktligen är källarutrymmena små men familjen har accepterat det.

En annan familj har låtit uppföra ett pyttelitet hus på sin tomt. Just på den tomten ska alver ha sökt skydd när de blev störda av att ett bibliotek började byggas i kommunen. Om alverna skulle vilja komma ut, så kan de göra det i det lilla huset – mindre än en lekstuga.

Alvtätt område

Hafnarfjördur påstås vara det alvtätaste området i Island. Här bor alverna i mossbetäckta lavastenar. Själv hör jag ingenting när jag ombeds lyssna på en sten, men det kan ju bero på svag sensibilitet.

Min guide Elisabet Karlsdóttir ler i mjugg. Hon är socialarbetare till professionen men har liksom de flesta islänningar ett extraknäck – den här dagen på alvvandring.

– Det här är egentligen gamla arbetarklasskvarter, som blivit populära bland medelklassen.

På håll ser många av husen ut som svenska trävillor byggda i början av förra seklet. Men det visar sig vara en synvilla. I själva verket består fasaderna av korrugerad plåt som målats. Än i dag används samma väggbeklädnad som visat sig slitstark mot skiftande väderförhållanden.

En man som ville få bort en stor sten från sin tomt sägs ha stött på motstånd från alver. Han började borra i stenen, men fick ge upp för den kraftiga borren bröts itu. Likt ett monument över misslyckandet sticker en del av borren fortfarande ut från stenen.

Berättelserna lever

De flesta islänningar har, enligt enkäter, inte varit i kontakt med alver, som enligt mytologin ingår i "det gömda folket".

En liten minoritet av befolkningen tror verkligen på alvernas existens. Men mer än hälften vågar inte med bestämdhet säga att de inte existerar. Många svävar på målet, när de får frågan. Folktron lever kvar på Island.

Alver kan vara välvilliga och ondsinta. Om man stör alvernas boningar, som finns inne i lavastenar, kan konstiga saker hända.

Elisabet Karlsdóttir försöker förklara varför tron på alver lever vidare.

– I varje familj finns det någon som har en berättelse om det gömda folket, säger hon.

Vägbyggen påverkas

Alver användes som argument under en lärarstrejk tidigare i år. Kommunens förhandlare hävdade att det är för få barn i klasserna för att motivera lärarnas lönekrav. Lärarna kontrade med att barnen är fler än de synes vara – varje dag kommer det alvbarn till skolan som kräver deras omsorger. Men det argumentet bet inte.

Alverna äger faktiskt makt på Island. Deras existens kan till exempel bromsa byggandet av vägar eller hus. Det förekommer att en planerad väg får dras om för att det står en alvsten i vägen.

– Det är därför som vägar ibland verkar så konstigt dragna i Island, säger Elisabet Karlsdóttir.

Om det finns en alvsten i vägen för bygget, krävs det ofta en kompromiss. I stridiga sammanhang tillkallas alvexperter att fälla domen.

Flyttade alvsten

En som hamnade i hetluften på grund av alverna är den tidigare parlamentsledamoten för konservativa Självständighetspartiet Árni Johnsen.

Han råkade ut för en allvarlig olycka 2010, där bilen kvaddades mot ett stenblock men han själv klarade sig oskadd. Han hävdade efteråt att alver i stenen räddade hans liv.

Han kunde inte släppa tanken på detta, utan återvände dit varje dag och pratade med alverna. Så småningom fick han rådet av en alvkännare att flytta stenbumlingen till sin egen tomt, vilket han också gjorde.

Det borde han ha avstått från, anser andra. Stenblocket härbärgerade tre alvgenerationer.

Johnsen är en både färgstark och självsvåldig person. 2001 dömdes alltingsledamoten till två års fängelse för korruption. Men han fick sin revansch 2007, då han åter blev invald i alltinget. I det senaste valet 2013 ställde han inte upp till återval och avtackades av den socialdemokratiska talmannen som en person som "tillfört alltinget extra krydda".

Om alverna har förlåtit honom må vara osagt.

 

Av TT:s utsända

Annons

ELISABETH MONTGOMERY