Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Allt om Resor i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
description:  (to:storepictures@expressen.se)  email: evelina.malteson@expressen.se  sender: "evelina malteson (exp)"  evelina.malteson@expressen.se
description:  (to:storepictures@expressen.se)  email: evelina.malteson@expressen.se  sender: "evelina malteson (exp)"  evelina.malteson@expressen.se
description:  (to:storepictures@expressen.se)  email: evelina.malteson@expressen.se  sender: "evelina malteson (exp)"  evelina.malteson@expressen.se
description: (to:storepictures@expressen.se) email: evelina.malteson@expressen.se sender: "evelina malteson (exp)" evelina.malteson@expressen.se

Ointagliga fästningar – du kan resa till

Det fanns en tid då krig var vardag, snarare en fred. Och under de senaste 500 åren har de svenska fejderna framför allt stått med våra grannländer.
Men trots att det förhandlades friskt om olika landsdelar fanns det ställen som stod pall när fienden knackade på dörren – de ointagliga fästningarna.
Men vad innebär egentligen ointaglig?
Expressen har tittat närmare på några av Sveriges starkaste fästningar – som du kan resa till i sommar.

Jesper Lindqvist
På Glimmingehus hindrade man fienden att komma in med bland annat vallgravar och vindbryggor. Foto: Wikimedia Commons

1. Hällde kokande tjära över inkräktare 

Glimmingehus, Simrishamn.

Färdigbyggt: 1505.

På den tiden då ett effektivt försvar kunde bestå av att hälla kokande tjära över inkräktarna, då var Glimmingehus ett starkt fäste. Med riddarinspirerade fällor hindrade man oinbjudna gäster från att komma in genom bland annat vallgravar och vindbryggor.
Beläget i Simrishamn, i sydöstra Skåne, var borgen av naturliga skäl inblandad i flera konflikter mellan Sverige och Danmark. Men trots att styret över Skåne har skiftat vid ett antal tillfällen genom historien har Glimmingehus alltid varit intakt.
Men det var inte bara fiendeattacker som den fyra våningar höga borgen tvingades stå emot. Under det skånska kriget 1676 beordrade Karl XI att Glimmingehus skulle rivas för att inte hamna i danska händer. I två etapper skickades sammanlagt 150 man till Simrishamn för att utföra ordern, men de misslyckades allihop och valde sedan att lämna Simrishamn efter att ha siktat en fiendeflotta i Ystad.
Borgen har beskrivits som, med tidens mått mätt, gammaldags och riddaraktig. Det dröjde därför inte länge innan den togs ur bruk eftersom den ansågs vara ogästvänlig, och under 1700-talet användes den i stället av bönderna för att förvara spannmål.
I dag kan man besöka Glimmingehus och gå på guidade turer i det som finns kvar av den gamla borgen.

 

I dag används Viks slott bland annat till kurser. Foto: Wikimedia Commons

2. Stod pall med 2,5 meter tjocka murar 

Viks slott, Uppsala.

Färdigbyggt: Runt 1450.

I Ballingsta, sydväst om Uppsala, ligger Viks slott. Även om den nyare slottsbyggnaden tillkom på 1400-talet tror man att slottet i fråga har anor som sträcker sig ända till 1200-talet.
Slottet anses i dag vara ett av Sveriges mest välbevarade från sin era, men även under medeltiden var det en stark fästning. När Gustav Vasa skulle återerövra Sverige från den danska kungen Kristian II belägrade hans trupper Viks slott.
Men den 15 meter höga fästningen, med upp till 2,5 meter tjocka murar, stod pall under ett helt år och slottet sågs därför som ointagligt. Biskopen Peder Swart, som berättar om händelsen i Gustav Vasas krönika, kallar i sin text det hela för en belägring av "ett litet hus i Hagunda benämnt Vik".
Att det "lilla huset" lyckades försvara sig och hålla ut under ett helt år berodde mycket på att man både hade brunn och toaletter innanför murarna.
I dag ägs Viks slott av Uppsala landsting och det används bland annat till kurser och konferenser.

 

I dag består Bohus fästning främst av ruiner. Foto: Wikimedia Commons

3. Belägrades 14 gånger – intogs aldrig

Bohus fästning, Kungälv.

Byggd: 1308 (Byggstart).

I dag är Bohus fästning mer ruin än ett skräckingivande försvarsfäste. Men när den byggdes, för mer än 700 år sedan, var situationen en helt annan.
Vid byggandet av fästningen tillhörde Bohuslän inte Sverige. I stället var det den norska kungen Håkon Magnusson som lät uppföra Bohus fästning. Anledningen? Han ville nämligen belägra den närliggande borgen Ragnhildsholmen där hertig Erik av Sverige (han som hade varit inblandad i Håtunaleken och senare skulle drabbas av Nyköpings gästabud) befann sig. Erik hade genom Håtunaleken tillförskaffat sig makt i Halland och Bohuslän, men nu ville den norska kungen slå tillbaka.
Enligt Erikskrönikan fick kung Håkon tips från en dansk greve om att uppföra en fästning på den strategiskt viktiga platsen, vilket skulle skära av alla möjligheter till kommunikation för Erik samt ge hans mannar skydd för vintern. Sagt och gjort, det tog sedan inte lång tid innan norrmännen kunde inta Ragnhildsholmen.
På grund av det strategiskt viktiga läget vid den, då, norska gränsen har flera större strider om fästningen ägt rum. Vid åtskilliga tillfällen belägrades slottet. Bland annat fick man vid två tillfällen under 1530-talet påhälsning av Kristian II, han som bara några år tidigare förlorade makten över Sverige till Gustav Vasa. Båda belägringarna avbröts dock efter misslyckade anfall.
30 år senare var det dags igen i samband med det nordiska sjuårskriget. Vid flera tillfällen försökte sammanlagt flera tusen svenskar storma fästningen och ta över kontrollen. Men på grund av terräng, livsmedelsbrist och rådande väderförhållanden misslyckades samtliga.
Närmast kom man 1566, då 3100 svenskar lyckades inta ett av tornen. Fästningens försvarare valde då att spränga tornet, varpå 250 svenskar omedelbart dog.
Trots att fästningen genom åren har belägrats hela 14 gånger lyckades man aldrig ta över den genom strid.
I dag ägs Bohus fästning av Statens fastighetsverk och är som turistmål öppen för allmän beskådan.

 

Radiobunkern vid Bodens fästning. Foto: Wikimedia Commons

4. Kapacitet att klara kärnvapenanfall 

Bodens fästning.

Färdigbyggd: 1916.

Alla svenska fästningar består inte av gamla slott där svenska slag utspelade sig under medeltiden. En hel del fästningar har faktiskt en betydligt mer modern historia.

År 1897 klubbade riksdagen igenom beslutet att anslag skulle beviljas till en fästning uppe i Boden. Det fanns då, under en tid av spirande nationalism, en rädsla för att Ryssland skulle kunna invadera Sverige via Finland, som på den tiden tillhörde Ryssland. Fästningen i Boden var tänkt att avskräcka ryssarna.
Fem stycken fort med 500 man i varje placerades ut i en cirkel runt Boden, och vid ett av forten placerades en radiobunker ut så att man inom fästningen skulle kunna kommunicera med varandra. Fästningen hade även kapacitet att stå emot ett kärnvapenanfall, vilket gjorde att den fick vara kvar även efter andra världskriget, när kalla krigets fasor ständigt påminde om kärnvapenhotet.
Men något anfall från öst kom som bekant inte, under krigs– och mellankrigsåren 1914-1945. Vilken effekt Bodens fästning hade är inte klarlagt, men det finns teorier om att Nazityskland valde att inte invadera Norrland, och på så sätt få fri tillgång till järnmalmen, just på grund av fästningens avskräckande effekt.
Även om det aldrig blev skarpt läge för Bodens fästning skedde en incident i området 1914. Precis efter att första världskriget hade brutit ut råkade man i samband med en skytteövning rikta kanonerna åt fel håll, vilket gjorde att de riktades mot den lilla orten Buddbyn. Tre skott avlossades och ingen person kom till skada, men fästningens rykte drabbades av den olyckliga incidenten.

 

 

I dag kan man titta på Bockstensmannen på Varbergs fästning. Foto: Wikimedia Commons

5. Misslyckades med att vara ointaglig 

Varbergs fästning.

Byggd: 1287 (byggstart).

Det finns fästningar som genom åren har stått emot åtskilliga belägringar och anfall. Sedan finns det de som var tänkta att vara ointagliga, men som lyckades betydligt sämre.
I slutet av 1200-talet påbörjades bygget av Varbergs fästning. Den danske greven Jacob Nielsen ville säkra sitt styre i Halland, och såg därför en fästning i Varberg som den bästa lösningen.
Under krigsåren på 1500– och 1600-talet togs fästningen dock, trots den uttalade försvarsstyrkan, vid flera tillfällen över av främmande makter. År 1535 hjälpte Varbergs invånare den tyske legoknekten, och tidigare fången, Marcus Meyer att ta kontrollen över fästningen från den danska borgherren. Meyer hade kontrollen över Varberg i 15 månader, sedan tog danskarna tillbaka fästningen och Meyer avrättades.
Under det nordiska sjuårskriget bytte fästningen återigen ägare vid ytterligare två tillfällen. Först tog svenskarna över den så viktiga hamnstaden år 1565, för att fyra år senare förlora staden till den danska konungen. Det visade sig med andra ord att den inte alls var så ointaglig som dess grundare hade velat ge sken av.
Som försvarspost avfördes Varbergs fästning 1830, men den fortsatte under ytterligare ett sekel att fungera som fängelse. I dag kan man i fästningen hitta Hallands kulturhistoriska museum, där man bland annat kan se den välkända Bockstensmannen.

 

Karlstens fästning. Foto: WIkimedia Commons

6. Togs aldrig över genom strid  

Karlstens fästning, Kungälv.

Färdigbyggd: 1659 (påbyggd i flera etapper).

Uppbyggd av fångar dömda till straffarbete i det nyss erövrade Bohuslän. När Karl X Gustav år 1658 påbörjade bygget av Karlstens fästning var det i direkt syfte att stärka försvaret vid den norska gränsen. Redan följande år var fästningen så pass klar att ett norskt anfall kunde slås tillbaka, och påbyggnationen fortsatte sedan under drygt 200 år.
Karlstens fästning togs aldrig över genom strid, men väl genom diplomati samt list av en norsk viceamiral.
Den första gången inträffade 1677 när danskarna intog Marsstrand. Man krävde då att fästningen skulle utrymmas, vilket den svenska befälhavaren vägrade. En belägring av fästningen inleddes, och eftersom fästningen ännu inte var färdigbyggd valde svenskarna att helt enkelt ge upp på villkor att de skulle få retirera. Via fredsförhandlingar återgavs dock fästningen till Sverige ett par år senare.
Drygt 40 år efter den första belägringen var det den norska viceamiralen som anföll Marstrand. Inte heller han hade några problem att inta staden, men Karlstens fästning var efter ytterligare utbyggnad betydligt svårare att ta över. Han började då sprida rykten om att stora förstärkningar var på väg. Bara någon vecka senare hade fästningens svenska kommendant fått reda på detta, varpå han valde att ge upp. Även denna gång återgavs fästingen i samband med att Danmark-Norge och Sverige hade slutit fred.
Allt eftersom krigsriskerna minskade blev Karlstens fästning mer ett fängelse än något annat, men 1888 förflyttades de sista fångarna därifrån. I dag är fästningen en turistattraktion med guidade turer, men den som är intresserad kan också anordna fester och event i en gammaldags miljö.