I påsk tar många häxor kvasten till Blåkulla – men var ligger det egentligen?
Blåkulla Gård i Västerhaninge är en av många svenska platser med namnet Blåkulla.
Miljonprogramsområdet Blåkulla i Solna.
1 AV 3
I påsk tar många häxor kvasten till Blåkulla – men var ligger det egentligen?
Foto: Shutterstock
2 AV 3
Blåkulla Gård i Västerhaninge är en av många svenska platser med namnet Blåkulla.
Foto: YLWA YNGVESSON / EXPRESSEN
3 AV 3
Miljonprogramsområdet Blåkulla i Solna.
Foto: MAGNUS WENNMAN / EXPRESSEN

Närmare än du tror – här ligger det riktiga Blåkulla

Inte ens karantän och reseförbud lär hindra häxorna från att ta kvasten till Blåkulla i påsk. Men visste du att Blåkulla faktiskt finns på riktigt? Och att det ligger i Sverige? Frågan är bara var…

Namnet Blåkulla – alltså platsen dit häxorna enligt folktron far på skärtorsdagen för att fira sabbat med djävulen och kalasa på ormar och paddor – har en lång historia i Sverige. Beskyllningar om Blåkullafärder nämns redan i Västgötalagen från 1200-talet, men själva ordet är troligen ännu äldre.

Ordets betydelse är omtvistad. En teori är att det kommer från ”blokulla” (blotkullen), alltså en kulle där man blotade (offrade) åt gudarna under hednisk tid. De som fortsatte med blotandet efter kristendomens införande blev betraktade som häxor – som åkte just till Blåkulla. 

En annan teori är att det egentligen betydde ”Svarta kullen”, eftersom ordet blå även användes för att beteckna färgen svart under vikingatiden. Ett exempel är Harald Blåtand, vars tand troligen inte var blå utan just svart.

Men den troligaste teorin är att det är en försvenskning av det tyska Blocksberg, som enligt folktron var den plats dit häxorna begav sig för att fira sin årsfest.

Ön Blå Jungfrun i Kalmarsund är en av de hetaste kandidaterna till var Blåkulla ligger. Foto: Shutterstock

I Sverige har olika platser pekats ut som det ”riktiga” Blåkulla. En sådan är en ö i Kalmarsund mellan Öland och Oskarshamn som kallades för Blåkulla redan på 1400-talet, men skrockfulla sjömän vågade inte uttala namnet. I dag är ön känd under namnet Blå Jungfrun. En annan sådan plats är ön Brattön i södra Bohuslän, vars högsta punkt än i dag kallas Blåkullen eller Blåkulla.

Från Storuman till Östra Göinge

Enligt Lantmäteriet finns det i dag inte mindre än 27 platser i Sverige som har namnet Blåkulla, från Storuman i Västerbotten till Östra Göinge i Skåne. De flesta orter med namnet Blåkulla är koncentrerade till Mälardalen, där 11 av 27 platser ligger. Många av dem ligger dessutom i ogästvänliga områden som sankmarker och myrar.

– Det är oftast inte de boende själva som har gett platsen namnet Blåkulla, det har nog snarare deras illvilliga grannar gjort, säger Lennart Dehlin, ortnamnsexpert på Lantmäteriet, som är den myndighet som ansvarar för det officiella registret över Sveriges ortnamn.

En av platserna som har pekats ut ligger vid Axmar bruk i Gästrikland. Åker man E4:an norrut från Gävle ser man en skylt vid avtagsvägen med ordet ”Blåkulla”. Men enligt vissa forskare är namnet Blåkulla egentligen fel. Det står i och för sig på kartorna från och med 1902, men på ännu äldre kartor står det Blockhult, och boende i trakten menar att det helt enkelt var en lantmätare som råkade skriva fel. 

Axmar bruk i Gästrikland Foto: SHUTTERSTOCK

I dag är det inte lika belastat att döpa en plats till Blåkulla, och det är exempelvis inte helt ovanligt att förskolor heter så. Andra moderna exempel på Blåkulla är två bostadsområden i Laholm respektive Helsingborg, en ridskola i Västerhaninge söder om Stockholm samt de blå miljonprogramshusen i Hagalund i Solna.

De flesta av oss kommer nog att stanna hemma i påsk. Men vare sig man är en häxa eller inte ligger alltså Blåkulla troligen närmare än vad du tror.

LÄS MER: 10 hemsökta slott och herrgårdar du kan bo på