En vision av en framtida Hyperloopstation.
En vision av en framtida Hyperloopstation. Foto: Zeleros

Framtidens tåg: Oslo–Stockholm på 30 minuter

Snabbare än flyget. Miljövänligare än tåget. Framtidens tåg kan heta Hyperloop och vara i kommersiell trafik redan under detta decennium.

Tänk dig en tidig morgon på 2030-talet. Du står på Stockholms central och väntar på att nästa Hyperloop till Oslo ska komma in på perrongen. Efter några minuter glider ”podden”, som den kallas, ljudlöst in på stationen, och du sätter dig på din plats. En halvtimme senare går du av i Oslo för ditt morgonmöte. På helgen tar du en södergående podd till Berlin för att träffa en gammal vän, en resa som inte tar mer än en timme.

De korta restiderna och det enkla sättet att resa är inga nyheter för dig, eftersom nästan alla resor i hela Europa har flyttat från himlen till marken under det senaste decenniet. Kortdistansflyg är en närmast utkonkurrerad kvarleva från ett koldioxiddrivet förflutet.

”Poddarna”, alltså vagnarna som man sitter i, svävar i luften några centimeter ovanför elektromagnetiska spår i en vakuumtunnel med lågt tryck för att få minimalt luftmotstånd. På så sätt kan man komma upp i hastigheter på mellan 700 och 1 000 kilometer i timmen, att jämföra med de planerade höghastighetstågen i Sverige som beräknas komma upp i hastigheter på mellan 250 och 320 kilometer i timmen.

En Z01 Hyperloop-podd finns utställd på konst- och vetenskapsstaden Ciutat de les Arts i les Ciències i Valencia i Spanien. Foto: Zeleros

LÄS MER: Nya luftskepp ska göra flygresandet klimatneutralt 

Som en tunnelbana mellan städer

Låter det som science fiction? Kanske inte.

– Hyperlooptåg kommer med stor sannolikhet att gå i kommersiell trafik under det här decenniet, senast 2030, säger Thomas Dahlgren, ordförande i Hyperloop Sweden. 

Och det kan till och med gå ännu snabbare. Det amerikanska företaget Virgin Hyperloop, som i november 2020 blev först med att testa tekniken med passagerare, säger att de kan ha Hyperlooptåg i kommersiell trafik redan 2027.

– Man kan se det som en tunnelbana som åker mellan städer i stället för inom en stad, säger Thomas Dahlgren. En resa från Stockholm till Göteborg, Oslo eller Helsingfors skulle kunna ta dryga 30 minuter, så man kan arbetspendla mellan olika europeiska huvudstäder. Och en fördel är ju att tågstationerna ligger mitt inne i staden, till skillnad från flygplatser som ofta ligger utanför städerna.

Möjligheten att drastiskt kunna reducera restiderna mellan stora europeiska städer och samtidigt få ner utsläppen till noll är förstås otroligt spännande. Elon Musk var tidigt ute med att förprojektera en Hyperloopbana mellan San Francisco och Los Angeles. Det är också Musk som har bidragit till den snabba utvecklingen av hyperlooptekniken genom att publicera sina beräkningar som ”open source” och genom sitt rymdföretag SpaceX sponsra flera poddtävlingar för ingenjörsstudenter. 

Andra företag som Nevomo i Polen, Zeleros i Spanien och Hardt i Nederländerna arbetar för att förverkliga visionen om Hyperloop. I grunden bygger hyperlooptekniken på den befintliga tekniken för maglev (magnetisk levitation) som eliminerar den mekaniska friktionen till spåren. Tågen svävar ovanpå spåren med hjälp av magneter. Om man sedan kapslar in banan i ett rörsystem och sänker trycket reduceras luftmotståndet, och då får man i stället en Hyperloop.

– Hyperloop är ett nytt transportsätt som i princip minskar friktionen, vilket är den främsta källan till ineffektivitet i transporter, säger Juan Vicén Balaguer, medgrundare och marknadschef på Zeleros Hyperloop till Euronews

– De två huvudsakliga friktionerna är aerodynamiken: när tåget rör sig blir det luftmotstånd i luften. Och den andra är friktionen när ett hjul rör marken. För att undvika det låter vi tåget gå i ett rör så att vi eliminerar det mesta av luftmotståndet, och så låter vi det sväva så att det inte vidrör någon mark.

Med Hyperloop kommer restiderna att kunna förkortas drastiskt. Foto: Zeleros

LÄS MER: Sverige bygger världens största vinddrivna bilfartyg 

En tiondel av flygets energiförbrukning

Inte bara kommersiella aktörer tycker att teknologin är intressant – både USA:s federala myndigheter och EU-kommissionen har pekat ut Hyperloop-tåg som ett sätt att komma till rätta med klimatförändringarna. EU-projektet Shift2Rail har som ett av sina mål att skapa ett gemensamt europeiskt järnvägsnät, Single European Railway Area (SERA). Tanken är att möjliggöra gränsöverskridande rörlighet på kontinenten och förenkla nätverket för olika järnvägsoperatörer.

– Man utvecklar nu tekniken, säkerhetsföreskrifterna och standarden parallellt, och man kommer att kunna ha en europeisk standard på plats innan tekniken kan implementeras, vilket är helt unikt, säger Thomas Dahlgren.

För honom är fördelarna med Hyperloopteknologin uppenbara:

– Det blir väldigt lätt att resa mellan städer, det är snabbt och det är energisnålt – energiförbrukningen är ungefär en tiondel jämfört med flyget och hälften jämfört med höghastighetståg. Det här är inte science fiction, det kommer att hända – på ett eller annat sätt.

Hyperloopbana i den spanska paviljongen på världsutställningen Expo 2020 Dubai. Foto: Zeleros

LÄS MER: Så reser vi 2050: rymdhissar och supertåg 

Aktuellt just nu

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor – hela 52 % rabatt! Beställ här!