Bad från klipporna på hotellhalvön Verudela utanför Pula.
1 av 8: Bad från klipporna på hotellhalvön Verudela utanför Pula. Foto: Ylwa Yngvesson
Hunden Nera har precis grävt fram en bit tryffel.
2 av 8: Hunden Nera har precis grävt fram en bit tryffel. Foto: Ylwa Yngvesson
På Natura Tartufi bjuds tryffel i alla möjliga kombinationer.
3 av 8: På Natura Tartufi bjuds tryffel i alla möjliga kombinationer. Foto: Ylwa Yngvesson
Motovun ståtar med sina gränder och sin stadsmur på en kulle.
4 av 8: Motovun ståtar med sina gränder och sin stadsmur på en kulle. Foto: Shutterstock
I hamnstaden porec reser sig den berömda basilikans torn.
5 av 8: I hamnstaden porec reser sig den berömda basilikans torn. Foto: Shutterstock
Sol och bad på hotel Park Plaza Histria i Pula.
6 av 8: Sol och bad på hotel Park Plaza Histria i Pula. Foto: Ylwa Yngvesson
Istriens byar är ännu inte påverkade av turismen.
7 av 8: Istriens byar är ännu inte påverkade av turismen. Foto: Ylwa Yngvesson
Vi märker inte alls att besökarna i Kroatien blir fler och fler varje år.
8 av 8: Vi märker inte alls att besökarna i Kroatien blir fler och fler varje år. Foto: Ylwa Yngvesson

Kroatiens sköna gröna hörn – upptäck Istrien

KROATIEN, ISTRIEN. Hunden Nera hittar tryffel, vinmakaren Mato bjuder på orange vin och guiden Nada talar i gåtor.

Följ med till Istrien, Kroatiens sköna gröna hörn som är lika mycket Italien som Balkan.

Blandrashunden Nera får lite godis och springer in i skogen. Hon nosar ivrigt bland vissna löv på marken. Matte Daniela Puh manar på. Den skira lövskogen med en och annan tall påminner om en svensk skog, men vi är i Istrien i nordvästra ­Kroatien och Nera är på jakt efter tryffel.

Den underjordiska svampen är Istriens kulinariska stolthet. Tillsammans med vinet, olivoljan, skinkan, honungen... Allt fler hittar till denna trekantiga halvö just för de lokala råvarornas skull.

Sjuåriga Nera letar vidare på marken. Hon är en av Natura Tartufis fem tryffelhundar och hon har tränat sedan hon var liten valp på att hitta tryffel.

- Först smetar vi tryffel på bröstet på valparna så de ska känna igen doften. Sedan får de leta efter bröd med tryffel och till slut hittar de den ute i skogen, berättar Daniela.

Vit och svart tryffel i Istrien

Nera är lite loj i dag. Det är eftermiddag och säkert 30 grader varmt. Hon föredrar att arbeta på morgnarna. Daniela manar på. Hon har grävt ner en liten bit av den åtråvärda svampen så vi säkert ska få bilder, men Nera går inte på den finten. Hon hittar tryffeln, men vill inte gräva upp den.

Jag frågar Daniela varför de inte använder tryffelgrisar i stället.

- Grisar är för tunga att ha i bilen när vi åker till vår andra skog och letar. Dessutom äter de gärna upp tryffeln själva. Vi lär hundarna att markera, inte äta tryffeln.

Plötsligt gör Nera just det. Hon markerar för tryffel på ett nytt ställe och Daniela gräver upp en gråsvart tryffel, stor som en valnöt. Hon väger den senare. Ett gram svart tryffel. Inte lika fin och dyr som den vita, som man hittar under hösten, men ändå en delikatess.

När vi är tillbaka i butiken ställer sig Daniela vid spis­plattan och fixar ihop en tryffelomelett. Vi får också smaka olivolja med vit tryffel, vit tryffel med karljohansvamp och med parmesan, svart tryffel med champinjoner och med oliver, ost med tryffel... Det verkar inte finnas någon gräns för vad man kan göra med denna svamp. Natura Tartufi gör till och med choklad med tryffel. Allt utprovat av Daniela och hennes familj.

- Vi testade choklad i tre dagar. Sedan sa jag "aldrig mer choklad". Men så kom vi på hur vi ville ha det, torkade vita tryffelskivor i chokladen.

Hum – världens minsta stad

Vi lämnar Daniela och Nera med en distinkt tryffelsmak i gommen och fortsätter till Hum, staden som gjort sig känd för att vara världens minsta. 24 invånare just nu och två barn är på väg, berättar vår guide Mila Nezic. Trots litenhets­rekordet uteblir turisterna denna dag. Det är tomt på de svårpromenerade ojämna stenlagda gatorna och bara någon enstaka gäst på restaurangen Humska Konoba. Själva orkar vi inte äta efter besöket hos Daniela utan nöjer oss med att njuta av utsikten från staden som liksom de flesta här är belägen på toppen av ett berg.

Mila berättar att det inte är så lätt att välja en borgmästare till den lilla staden:

- Invånarna röstar genom att göra en skåra i en stav. Men det är svårt att hitta kandidater så han eller hon kommer oftast från någon annan by i närheten.

Staden Hum må vara minst, men bland de städer som ligger på varsin kulle i det inre Istrien blir ändå Motovun vår favorit. Liksom Hum och tryffelstaden Buzet är Motovun byggd inom en stadsmur som omger de grå stenhusen med ­enkupiga tegelpannor på taket.

Vi promenerar på den drygt 400 meter långa muren och ser andra städer på andra kullar. En bonde har slagit sitt gräs som en smiley nere i dalen.

Gränderna snirklar sig upp och ner mellan husen. Mitt i stan ligger hotellet Kastel i ett rött 1600-talspalats för den som vill tillbringa mer än ett par timmar här. De som gör det brukar passa på att vandra i landskapet runtomkring, prova lokala viner och olivolja eller rent av skärmflyga med start strax utanför muren.

Dessa aktiviteter till trots möter vi inte särskilt många turister här heller. Men ett par gånger om året är det fullt. I slutet av juli hålls Motovuns filmfestival som lockar 30 000 besökare. Och den sista lördagen i september är det vin- och tryffelfestival.

Istriens stolta vintradition

Istrierna är minst lika stolta över sitt vin som över ­tryffeln. På vingården Roxanich får vi smaka viner, de flesta gjorda på druvorna teran och malvasia. De vita vinerna har en orange ton.

- Vi gör vitt vin som man gör rött. Druvornas skal får vara kvar ett tag och ge den här färgen, förklarar Mato Matic som visar oss runt på vingården.

Det brandgula vinet smakar lite strävare än vanligt - och mer. Enligt Mato kan man inte gå tillbaka till "mainstream­viner" när man börjat dricka deras naturligt tillverkade viner.

- Mainstream vitt vin är inte riktigt vin. Man kan inte göra riktigt vin på sex månader. Ska det gå så fort behövs kemi, hävdar han.

Vingårdens ägare Mladen Roxanich hoppas att hans ­naturviner ska kunna dra nytta av trenden med naturliga ingredienser. Han skulle gärna vilja komma in på någon av Skandinaviens trendiga finrestauranger, som Noma i ­Köpenhamn. Tills vidare finns fyra av Roxanichs viner i System­bolagets beställningssortiment.

Var är turisterna, kan man fråga sig i dessa små byar och gårdar i det inre av Istrien. Vi märker inte alls att besökarna i Kroatien blir fler och fler varje år. Inte förrän vi kommer till kusten. Vårt hotell Laguna Parentium är en del av det ­jättelika resortkomplexet Zelena Laguna med allt från ­fyrstjärniga hotell till camping en halvmil söder om staden Porec.

Porec en stad med anor

Vi badar och solar vid några av resortens många ­klapperstensstränder och kalkstensterrasser men åker ändå snart in till stan med pendelbåten.

Redan på håll påminner oss Eufrasiusbasilikans höga torn om att Porec är en stad med anor. Basilikan från 500-talet är berömd för sina bysantinska mosaiker och fresker. Senare hamnade Porec i Venedigs händer.

I över 500 år, från 1200-talet till 1797 tillhörde Porec och hela Istrien Venedig. Stadsmuren, stolta palats och ­venetianska maskeradmasker i ­butikerna påminner om den tiden. Fortfarande talar många italienska och på menyerna finns pasta och lufttorkad skinka. Och tryffel som gärna hyvlas på pastan som en extra krydda.

På kvällen tunnas folklivet ut i Porecs trånga gränder. Turisterna återvänder ut till hotellen utanför stan. Vi stannar kvar och äter havsabborre med sparris och tryffel på ­restaurangen Sveti Nikola vid vattnet. Några ungdomar sitter på kuddar på kulturhusets trappa. Överallt i de medeltida gränderna hittar vi små barer och fik.

Men det är ganska tomt. Att detta ska var Istriens ­nöjescentrum märks inte. Det är nog för tidigt på säsongen.

Pula är Istriens största stad

Nada Boncas familjehistoria låter som en gåta:

- Min morfar föddes i Österrike-Ungern, mamma i Italien, jag i Jugoslavien och mina barn i Kroatien. Men vi är alla födda i samma stad.

Nada, vår guide i Istriens största stad Pula, sammanfattar elegant hundra års historia på denna halvö. Istrien hade inte mycket med Balkan att göra förrän efter andra världskriget då halvön blev en del av Jugoslavien.

Långt tidigare var Pula en viktig hamnstad i det romerska riket. Amfiteatern från tiden för Jesu födelse är välbevarad och än i dag arena för konserter och teater.

Varje år är det filmfestival och artister som Leonard Cohen och Elton John har uppträtt i den gamla arenan.

Vi fortsätter till den stora allén Giardini Ulica med ­uteserveringar under träden. Här fikar man både på ­morgonen och eftermiddagen berättar Nada.

- Här sitter vi tills baken blir större än amfiteatern, skojar en tant med kaffekopp framför sig på bordet.

Själva kommer vi snart till gågatan Ulica Sergijevaca, eller Via Sergi som den heter på italienska. Längs denna gata full av krimskramsbutiker gömmer sig en hemlighet för alla som gillar antik mosaik. Gå in i den lilla gången bakom en ­turistbutik strax till vänster om Calzedonia. Inne på gården kan man titta ner på en utsökt välbevarad golvmosaik som hittades efter ett bombanfall under andra världskriget.

Vi avslutar promenaden på Forum Romanum. Inte så ­pampigt som det låter men ändå stans träffpunkt sedan romartiden. Det lilla Augustustemplet är vad som återstår något sånär intakt från romartiden. Vid vårt besök övar ett gäng skolungdomar på en teaterpjäs på templets trappa. Småbarn jagar varandra på torget.

Vi sätter oss på en servering och får in var sin blaskig piña colada. Vi har följt Nadas råd att inte äta på Forum ­Romanum - "de har löjliga priser" - men kan inte låta bli att ändå stanna på det kvällssköna torget medan folklivet sakta avtar.

 

LÄS OCKSÅ:

 13 bästa öarna i Kroatien – här är alla favoriter
 

Istrien, Kroatien

Resa hit: Scandjet, Solresor och Ving har paketresor till Istrien. Reguljärflyg nonstop till Pula med Norwegian och SAS samt till Rijeka med Ryanair och Scandjet.

Bästa tiden: Maj-september. Men det kan var hett och trångt i slutet av juli och augusti.

Restid: 2 timmar och 40 minuter ­nonstop från Stockholm.

Tidsskillnad: Ingen.

Språk: Kroatiska och italienska. ­Engelska fungerar bra på turistorter.

Valuta: Kuna. Gott om bankomater.

Prisnivå: Priserna i Kroatien är 88 ­procent av svenska priser enligt Forex semesterindex. Tvårätters middag på vanlig turistrestaurang cirka 250 kronor, pastarätter cirka 75 kronor, öl 20-25.

Ta dig runt: Hyrbil från cirka 270 kronor per dag.

Bra att veta: Nästan alla stränder är stenstränder där det kan vara svårt att gå på havsbotten. Ta med badskor eller köp, finns nästan överallt.

Läs mer: www.istria.hr

www.istria-gourmet.com

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Dröm dig bort med Allt om Resor! Se erbjudande