12 tips på sanslöst vackra Korsika
Korsika är en lite förbisedd ö i västra Medelhavet och en blandning av det arv som romare, greker, genuesare, morer och fransmän lämnat efter sig, och som man omvandlat till något helt eget, både vad gäller språk, nationalism och kultur.
Ön är sanslöst vacker med höga berg där snön ligger kvar långt in i juni, små tidlösa byar som hänger på bergssidorna, gömda för forna tiders pirater, långa vita sandstränder på östkusten och undangömda små vikar på den bergigare västkusten.
Ajaccio
Huvudort och Napoleons födelseplats. Vid infarten från flygplatsen sitter han till häst i en gigantisk neonslinga! Den gamla hamnen är charmig med sin blandning av jättefärjor och fiskebåtar och på huvudgatan kan man shoppa loss. På den dagliga marknaden på Place Foch säljs lokala charkuterier, ostar och grönsaker. Var där tidigt och handla i de små stånden. Cirka tio minuters promenad utanför centrum ligger Plage Trottel, en tämligen turistfri strand. Pialotte Chez Gerard, nere på stranden, serverar allt från pizza till kalvnjure. Längre västerut längs Route des Sanguinarires ligger flera bra stränder. I Ajaccio-bukten finns också The Pointe de la Parata som är en granitudde norr om staden med ett fort från tidigt 1600-tal, som genuesarna byggde. Det finns flera vandringsleder i området. Och fin utsikt över Iles Sanguinaires.
Bonifacio
Staden ligger uppflugen på vita kalkstensklippor och man tror att den när som helst ska störta ned i havet. Högst upp på platån ligger en stor kyrkogård med fallfärdiga mausoleer och intill ligger en liten krog, La Poudrière, och ett Hôtel Santateresa. I själva stan vindlar sig gränderna och nere i hamnen ligger utflyktsbåtar och yachter om varandra. Hamnen är kantat av likvärdiga krogar där man med fördel kan äta musslor. Öster om stan ligger flera stränder, vi fastande för Plages de Maoro. Att ta en båttur runt Bonifacio är nästan ett måste. I siktigt väder ser man Sardinien.
Calvi
En liten charmig ort på västkusten med ett gammalt citadell där man påstår att Columbus föddes under den genuanska tiden. Norrut breder en flera kilometer lång sandstrand ut sig och i hamnen samsas färjor, segel- och fiskebåtar. På vår absoluta favoritkorg, u Casa nu på Bvld Wilson, måste man boka bord, för Madam lagar bara sin husmanskost åt det fåtal som får plats i den lilla lokalen. Från Calvi går en hantverksrunda på 5 mil upp i bergen i Balagne, Strada di lÁrtigiani, där man bl.a. kan besöka keramiker, smeder, olje- och vinproducenter, honungstillverkare och korvstoppare i byarna.
LÄS MER: 12 hetaste öarna i medelhavet
Corte
Den före detta huvudstaden är numera universitetsstad med undervisning på korsikanska. Den anses vara nationalismens högborg och ligger gömd högt uppe i bergen mitt på ön och är en chabby-chic blandning av flagande fasader och lite trendiga boutiquer. Det gamla citadellet är numera museum. På krogen Pascal Paoli på Place Paoli åt vi en utmärkt trerätters för ca 125 kronor var, och innan dess provade vi lokala viner på La Vielle Cave runt hörnet. Har man inte bil kan man ta tåget, den smalspåriga "Skakaren" från Calvi, Bastia eller Ajaccio, för Corte ger en inblick i ett helt annat Korsika än städerna längs kusten.
Filitosa
Det mer än 8 000 år gamla monumentet med sina stelar och grottor påminner lite om John Bauers trollskog. Trycker man på en knapp vid de olika stationerna hörs stilla musik och en röst som berättar vad man ser. Det ger en tidlös känsla i ett uråldrigt landskap. Statyerna, menhirer, var de första i Europa som avbildade människoansikten. Platsen har använts fram till nutid av herdar och bönder. Det är en mystisk och mytisk plats där många frågetecken återstår att räta ut. Vilka reste monumenten? Vilken religion hade de? Hur byggde de sina försvarsanläggningar? På södra Korsika finns flera platser med liknande stenmonument.
Porto-Vecchio – l’Ospedale – Solenzara
Porto-Vecchio, saltstaden, var förr kantad av malariaträsk, men är nu en mondän turistort omgiven av vita sandstränder. Strax söder Porto-Vecchio ligger den fantastiska stranden Palombaggia beach omgiven av pinjeträden med krämvita sand och lagunblått vatten. Om man i stället för att följa kusten åker upp i bergen mot l’Ospedale, som var svalt och hälsosamt sommarviste för stadens välbeställda, och på smala serpentinvägar så småningom når Col de Bavella har man till stora delar åkt igenom Parc Naturel Régional. Här finns en konstgjord sjö, sanslösa vyer över taggiga bergskammar, skogar av korkek, kastanje och svarttall. Vägen slutar nere vid kusten i Solenzara, som också är en turistort. Eller så åker man tvärtom från Solenzara till Porto-Vecchio.
Vägen Calvi – Ajaccio
Har beskrivits som en av Europas vackraste vägar och det är ingen överdrift! Men man ska ha tid på sig, för det tar nästan 5 timmar att ta sig fram genom fantastiska bergslandskap, panoramor och små städer. Missa inte grekbyn Cargèse/Carghjese, där greker bosatte sig på 1600-talet, med sin katedral helgad åt Agios Spiridon. Porto och Pianna är också vackra orter på vägen. Bergsformationerna Calanque de Pianna liknar Avatarbegen i Kina. Det går även utflyktsbåtar längs kusten mellan Calvi och Ajaccio och då besöker man nationalparken Scandola, som bara går att nå via havet.
LÄS MER: Strandliv möter viltjakt i Korsikas lantparadis
Maquis
Den korsikanska maquisen, eller maccian, som kantar nästan alla vägar som en grön tunnel, består av låga taggbuskar med väldoftande kryddväxter som salvia, timjan och myrten. Det är inte tillrådligt att göra kisspaus i maquisen, del sticks den och dels är den ogenomtränglig. Det sägs att maffian och frihetskämparna har hemliga stigar, men en vanlig människa går bort sig på några minuter. Napoleon sägs ha känt maquisens doft när han satt på Elba och inte för inte valde Tage Danielsson Korsika som inspelningsplats när Gösta Ekman får tillbaka luktsinnet i Mannen som slutade röka.
Lokala specialiteter
Det korsikanska köket är rustikt och mustigt. Korsikanerna är likt gottlänningarna väldigt duktiga på att marknadsföra lokala matvaror. I snart sagt varenda supermarket finns en avdelning med olika charkuterier, oftast gjorda på vildsvin, och lokala ostar. Civet de Sanglier är vildsvinsgryta och Moules Cap Corse är musslor kokta i lokal röd vermouth. Kastanjemjöl används till efterrätter och polenta. Fiadone är en kaka på färskost som dränks i eau de vie med myrtensmak. Likörer och viner produceras i huvudsak på den norra delen, Cap Corse.
Polyfonisk sång
Den korsikanska musiken är en flerstämmig blandning av gregoriansk kyrkosång och kampsång, fylld av längtan och vemod som beskriver hav, berg, frihetslängtan och allvar. Varje by har sin egen manskör som ofta har konserter i kyrkorna. Det är en oerhört mäktig upplevelse när kyrkorummet fylls av röster som klämmer i för president och republik eller lågmält skildrar kärleken till Korsika.
Nationalism
Det sägs att procentuellt fler fransmän än korsikaner stödjer självständighetskravet, eftersom Korsika är ett dyrt departement för Frankrike. De militanta strömningar som fanns på 80-talet, då man brände ner hus som i huvudsak ägdes av fransmän, men änu har man har lugnat ner sig. Men man värnar starkt om sin särart och sitt språk. Korsikas symbol, som förställer en besegrad nordafrikan, återfinns på nästan allt inklusive skattemärket på bilarna. Sardinien har samma symbol i sin flagga, men den består av 4 huvuden.
LÄS MER: Korsika – Medelhavets kanske läckraste ö
Napoleon
Det går inte att undvika honom; Napoleon var korsikanen som blev fransk kejsare och han finns som souvenirer, statyer, gator, hotell, restauranger och lite till. Men korsikanerna har väldigt långa minnen och de har egentligen aldrig förlåtit Pappa Bonaparte som bytte sida till fransmännen 1769, så sonen är inte direkt älskad. Men korsikanerna är inte dummare än att de ser till att tjäna pengar på karl, men någon riktig nationalhjälte blir han aldrig.
