Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cabincrew - Resor Resetips Reseguider Tips om din

Turismbranschen och deras förlorade miljarder

https://www.travelreport.se/2021/02/25/turismbranschen-hart-pressad-intakterna-rasade-41-miljarder/

Det där med miljoner hit och miljarder dit, och stödpengar till några men inte till andra.
För att greppa vad det handlar om kan man transferera kronorna till sekunder, för att lättare förstå omfattningen av de förlorade pengarna.
En miljon sekunder är ungefär 11 dagar.
En miljard sekunder är ungefär 32 år.

Så, de saknade minskade intäkterna av 41 miljarder kronor motsvaras i motsvarande sekunder av: 1312 år.
Oops.
Och detta är bara i Stockholms län, så siffran för landet totalt är ännu högre.

Alla berörs indirekt, eftersom skatteintäkterna också rasar motsvarande.
Och om skatteintäkterna minskar sinar kassan snabbt, och då måste staten hitta andra vägar att få det att gå ihop.

För de flesta vanliga löntagare är möjligen en skattehöjning inte en stor sak. Speciellt inte nu när det ändå inte går att resa, eller när biograferna och arenorna står tomma och restaurangerna ska stänga senast 20.30. Det finns förmodligen pengar på kontot hos medelinkomsttagaren varje månadsslut, eftersom utgifterna radikalt minskat.
Den som jobbar hemifrån har inga reskostnader till och från jobbet, de äter hemma istället för på lunchrestaurang och behöver inte lika många klädesplagg. Så en liten höjning av skatten är troligen inte märkbar.
Å andra sidan kommer den inte vara det för staten heller, de tusenlapparna gör ingen revolution för statskassan.

För andra kan det vara skillnaden mellan att orka driva företaget vidare eller inte. Eller för den som är intresserad av att starta företag – det som tippar brädan mot att avstå. Det finns ju självklart en gräns för både företagare och arbetare när det inte är ”värt besväret”.
Att låna pengar, satsa och leva på existensminimum ett tag är ju alltid med förhoppningen att företaget så småningom ska både gå ihop sig, kunna utvecklas och ge vinst. Det finns få människor som arbetar bara för att det är roligt, maten ska på bordet och boendet betalas. Den som har en affärsidé och ett driv att starta eget vill ju ha payback precis som den som byter sin tid mot pengar i en anställning.

Så när folk taggar ”höjskatten” på sociala medier, undrar jag om de verkligen har hela bilden och förstår vad det faktiskt innebär?
Det går inte att mäta vad det kostar i oinkomna intäkter, om en potentiell företagare väljer att inte förverkliga sin företagsdröm. För det valet sker hemma vid köksbordet, men höjs skatten så det blir ännu mindre över – då blir det kanske nej istället för ja.

Det krävs ett ja för att den där kvartersrestaurangen ska öppna, där en ungdom kan få extrajobb och det finns en plats att gå till och fira mormors 70-årsdag.
Öppnar den kommer det in moms och arbetsgivaravgifter. Moms för mat och dryck, leverantörerna av desamma betalar sina skatter och arbetsgivaravgifter, hyresvärden betalar sina skatter, möbelfabrikanten har sina anställda och betalar sina skatter och så vidare. En lång kedja av affärer med människor som på det sättet har jobb och som ger en ansenlig mängd kronor till skatteverket. Med många företag och deras följdaffärer blir det betydande summor till skatteverket i förhållande till om skatterna höjs.

Allt beroende på om egenföretagaren bestämmer sig för ja:et eller konstaterar att riskerna är för stora, att den höga skatten äter upp för mycket av det som blir över.
Det avgörandet – det går inte att mäta för vi vet inte hur många som säger nej.

Vi vet att många av dem som sa ja, som driver företag inom turist-och eventbranschen eller är egenföretagare, kippar efter andan. Trots visst statligt stöd till vissa branscher, drabbas andra verkligen hårt. Många av mina vänner som är företagare har levt under stark press ett år nu, och frågan är hur länge de orkar hålla sig flytande. Med de beslut som tas i stöd av pandemilagen, som att stänga restauranger 20.30, är en käftsmäll. Och varför skjuter man skarpt mot denna specifika bransch, om samtidigt caféer och lunchrestauranger får ha öppet? Skulle de inte stänga Systembolaget också i så fall, om det handlade om att alkohol gör oss omdömeslösa? Få, om någon, sitter på en restaurang och blir berusade en onsdagskväll. Däremot görs många affärer på restauranger kvällstid, och nätverkande, det är bra för Sverige.

Själv går jag och funderar på om det finns något alternativ som att öppna upp hela samhället igen och låta turism och företag blomstra, oavsett smittläge. Det alternativet har en baksida som innebär att det troligen kommer att krascha vården och vårdpersonalens hälsa. Det innebär också att behöva ställa liv mot liv, vilka som ska få vård om inte platserna räcker. Vem ska vara bödel?
Å andra sidan ställer vi också idag liv mot liv på ett sätt, eftersom så många lider av psykiska ohälsa. Det har också ett pris i liv. Men här är bödeln effekten av de politiska besluten, ingen person, och det är skillnad.

Jag har såklart inget svar.
Ingen har svar.
Alla gör bara så gott de kan efter bästa förmåga.
Hoppas jag.