Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cabincrew - Resor Resetips Reseguider Tips om din

På säkerhetskontrollen på flygplatsen

11 september 2001.
Säkerhetskontrollen på flygplatserna fick en ny skepnad och massor av erfaren ihop med mer nyanställd personal som fick direktiv:
Släpp INTE igenom en tandkrämstub eller parfymflaska som inte ligger i en en-liters plastpåse! Och INGENTING över 100 ml, inte ens om det är halvfullt!

Jag har hamnat i ett par situationer genom åren där jag haft svårt att inte inbegripa personliga påhopp i min dialog med dessa tjänstemän och kvinnor som ”bara gör sitt jobb”. Jag har tänkt tanken att man kan få människor att bli får och boskap som inte tänker själv, genom ganska enkla metoder. Reglerna skapas utifrån väldigt strikta ramar eftersom det måste vara så (såklart måste det finnas given gräns, den kan inte vara godtycklig), men att ta en diskussion på Ängelholms flygplats med en skånetös om en glömd halvfull tandkrämstub på 125 ml?
Eller på Oslo Gardermoen där jag skulle ge ifrån mig en handkräm i fast form (som tagits fram och marknadsfördes just för att kunna funka på flyget) av en nitisk man som samtidigt läxade upp mig och tillrättavisade mig enligt yrkets alla regler.
– Låt mig öppna den och ta lite handkräm innan du tar den, sa jag.

Han tittade på den och sa ”den är ju i fast form, den är nog undantagen, vänta ska jag konsultera en kollega”.
Och så fick jag behålla handkrämen som senaste månaden passerat säkerhetskontroller i Stockholm, London och ett par flygplatser i Afrika.
Den givna gränsen är således tolkningsbar, och många gånger upp till en enskild person att ta ställning till om det ska vara ett hot mot flygsäkerheten eller tvärtom.

Nu står vi inför ett nytt hot, och viruset som bidragit till att människoliv släckts i förtid har även släckt ner verksamheter och en mängd livslustar och motivationer.
Politiker måste ta sitt ansvar och famlar i blindo efter en strategi i något vi inte upplevt tidigare. Senast vi hade pandemi var väl 100 år sen om jag inte minns fel, och det har hänt lite på kompetensområdet inom immunologin sen dess.

Så nu pratar statsministern till folket och berättar hur vi ska uppföra oss och hantera det här på bästa sätt enligt vad de personerna kommit fram till, som har detta på sitt bord att hantera. Till sin hjälp har de tjänstemän som ska verkställa beslut, och beroende på deras tolkning och nitiskhet visar det sig senare i backspegeln om det funkade eller inte.
Nu är Prio 1 att minska smittspridningen, inte att rädda företag eller osmittade symptomfria människors psykiska hälsa. Inte heller fysiska för den delen för vi bör inte gå på gym eller alls träffa människor utanför hushållet som befrämjar välmåendet.

Och i detta behöver vi nyanställa personer som gillar att bestämma och kontrollera, och bara gör sitt jobb genom att kolla så folk har munskydd på sig och anhåller dem som inte har det. Exempelvis.

Det är stor arbetslöshet bland dem som jobbade på flygplatserna innan.
Jag tror de blir eftertraktade på denna nya marknad.
Tandkräm eller munskydd, kvittar väl lika.

Stelbenthet, fyrkantighet, regler är regler, regler är till för att följas – går inte alls ihop med entreprenörskap, visioner, nyfikenhet och se vad som händer om man prövar.
Och en sak vet jag, jag skulle inte passa att ha ett munskyddskontrollantjobb som profession.