Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hela havet stormar som blir till Go with the flow?

Tänk själv.
Tryggheten i att ha en trygg fast anställning, i ett jobb som du älskar och som du inte behöver fundera så mycket över. Det tuffar och går och allt är bekant.

Så poff är tryggheten borta och det kommer ingen lön mer.
Det är sorgligt.
53 och nystart och rookie och vad händer med pensionen liksom?

Jag har bearbetat detta konstant LÄNGE.
Det är en berg – och dalbana i känslostormar, som växlar mellan mörker och ljus. Sorg och hopp. Reflektion och aha-upplevelser.

Och just nu känns det mest spännande och hoppfullt faktiskt.
Det trodde jag inte för ett halvår sen att jag skulle kunna känna.

Reseledarjobbet exempelvis, hur kul är inte det?

Jag har blivit coachad och bestämt mig för att gå kurs att lära mig själv coacha. Det är magiskt att få frågor och så plötsligt komma på svar som ältats tillförbannelse. Tada så står vissa svar plötsligt klart skrivet i svart på vitt. Det måste jag lära mig så fler får uppleva det.

Imorgon ska jag på möte om mer skrivjobb. Bara ordet skrivjobb får hjärtat att hoppa. Ett liv utan att skriva vore inget bra liv.

Och så fick jag ett telefonsamtal häromdagen om jag kunde tänka mig att vikariera som gymnasielärare, yipee yipee yipee hurra tänkte jag och svarade såklart jatack.

Sen har jag anmält mig till en kurs så jag blir pilatesinstruktör, vilket också förhoppningsvis kommer andra till del. Så bra det har hjälpt min rygg att bli bättre, det vill jag dela med mig av.

Minsta gemensamma nämnare är att andra ska få en chans att må bra eller bli bättre genom det jag jobbar med. Resenärerna ska ha en go upplevelse, eleverna ska få lära sig bli kär i bokstäver, läsarna ska bli sugna på att resa, mina klienter som vill bli coachade ska få insikter om sig själv de inte visste att de hade och de som tränar ska bli starka och hälsosamma i kroppen.

Och jag ska ”Go with the flow”, så länge det är flow ska jag njuta av det.
Det kanske inte är så nattsvart som jag trodde när jag skrev på mina uppsägningspapper?