Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags att bli normkritisk, lägg ner Karl-Bertil Jonsson.

Det är nya tider.
Då är det också dags att göra upp med gamla normer som med åren blivit dammiga.

En norm fortsätter att vara norm så länge ingen bryter den. Vissa normer är av godo andra av ondo, tänk tillbaka 40 år och fundera på vad som vad norm då.
Att röka i bilen var inget konstigt. Barnen hostade från baksätet, de var inte fastspända i godkänd bilbarnstol utan stod på golvet. Ville föräldrarna öka säkerheten en aning fanns en liten bräda att spänna fast i glappet mellan som skulle hindra barnet att flyga fram vid en inbromsning.

När man ska bryta normer krävs att någon ifrågasätter ”varför gör vi så här? Finns det ett bra skäl eller är det av gammal vana?”.
I Disneys filmer är vissa avsnitt redigerade därför att de var för omoderna. De var generaliserande och använde sig av stereotyper som inte längre är tidstypiska eller förståeliga. Och på svaret ”varför” blev svaret ”det har alltid varit så”. Och det är ju inget bra svar om något ska utvecklas.

Karl-Bertil Jonsson då? Varför envisas SVT att visa den historien år efter år sen 1975?
Den är ju också stereotypisk och generaliserar grovt hur en rik person ser ut och agerar, att en svag är prostituerad eller hemlösa, och att en hemlös blir lycklig över en tändstickstavla.
Den glorifierar att det är ok att stjäla eftersom det kan bli en win-win, och stölden egentligen är ett tecken på godhet. Eller?

Låt oss säga att sagan utspelades i verkligheten.
Karl-Bertil sitter med sin taxeringskalender och snor paket. I ett finns en teckning, som dottern till en mamma som jobbat skift i Norge ett år, skulle skicka till sin mormor. Den ger Karl-Bertil till en rumänsk tiggare. Flickan messar mormor och undrar om teckningen kommit fram, men mormor säger tyvärr. Tiggaren ser den som en skymf och börjar gråta för att hon saknar sina egna barn. Dessutom verkar Karl-Bertil för gammal att ha ritat den till henne eftersom en tonåring sällan ritar streckgubbar och solar med långa strålar.

I ett annat paket, från en familjefar som äntligen fått snurr på sin bilverkstad, finns en julklapp till barnen som är kvar i hemlandet. Paketen med leksakerna tar Karl-Bertil Jonsson och ger bort till en pensionär som inte får pengarna att räcka till mat för dagen.

Det är intressant att leka med tankar som ifrågasätter och omvärderar.
Vissa normer är bra och nödvändiga.
Andra är förlegade och fördummande.
Karl-Bertil Jonsson har blivit en dammig tradition, lägg ner!

Tage Danielsson var barn av sin tid. Frid över hans minne.