Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cabincrew - Resor Resetips Reseguider Tips om din

Snart dax att dra på uniformen igen

De här två åren har gått snabbt.
Det känns som igår när jag satt i bilen hem från den sista flygningen innan tjänstledigheten och funderade på vad framtiden skulle bringa.
Att jag skulle plugga klart visste jag, men i vilken omfattning eller hur det skulle gå hade jag ingen aning om.

Bara det att inte ha en lön varje månad var läskigt. Man vänjer ju sig vid att kunna handla eller äta ute, men jag måste erkänna att jag handlat en hel del på rutin.
Just nu rensar vi i hela huset och här ligger fortfarande tröjor från Kina med lappar kvar. Oanvända. Köpta i jetlagsrus när jag hade svårt att bestämma om det var rätt storlek, färg eller modell och köpte en i varje färg ”för det var ju så billigt”.

I slutändan blev det inte så billigt, numera skänker jag bort dem till bättre behövande.

På de här två åren har jag gått ner 16 kilo, blivit diplomerad journalist och har utvecklat mina föredrag så jag nu är bekväm med de lite mer krävande uppdragen. Bloggen har varit lidande från och till, men när jag börjar flyga igen kommer historierna om flyglivet tillbaka.
Det jag inte hunnit är att färdigställa andra upplagan av En flygvärdinnas betraktelser, vilket jag också hade som mål, men den tiden kommer förmodligen också.

Det vi vet är att tiden inte står stilla, och den blir vad vi gör den till.
Vi åker till USA om ett par veckor för att undersöka möjligheten att starta en filial till familjeföretaget.
Vi renoverar en gård och kommer troligen starta ett fastighetsbolag.
Vår son tar studenten och vår dotter kommer hem från sitt utbytesår.
Jag och några journalistkollegor kommer möjligen starta en filial till Poppius journalistskola i Malmö, där vi ska köra kurser i skrivande.

Alla projekt eller arbetsmöten blir inte till något, en del möter vägs ände efter några diskussioner eller möter motstånd som känns för tuffa att överbygga.
En del projekt blir verklighet men inte av sig själv. En slutprodukt har alltid eller för det mesta föregåtts av hårt arbete. Man kan ha tur att vara på rätt plats eller möta rätt personer, men det kräver ändå alltid ett val och ett beslut.

Jag har i perioder tvekat om jag ska tillbaka till flyget eftersom jag känner att jag har så mycket jag vill göra. Och dygnet har bara 25, jag menar 24 timmar.
Men jag tycker det ska bli kul och provar min uniform framför spegeln.
Jag går kursen i början av juli och sen ska jag igen jobba för att passagerarna säger ”de är så trevliga på SAS” till sina vänner och hänvisa till en flygning de just gjort.
Det är det bästa med jobbet, att passagerarna går av och säger ”Tusen tack för en härlig tur!!”.
De orden längtar jag efter;)