Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Cabincrew - Resor Resetips Reseguider Tips om din

Ingen vill väl åka med en trött förare? Nä precis.

Morgonens genomläsningar av nätbilagor och Helsingborg Dagblads papperstidning är slutfört. Och idag är det bland annat buss-strejken som dominerar nyhetsrapporteringen.

Jag har sagt det innan och jag har inte ändrat ståndpunkt, strejk torde vara ett onödigt instrument att få saker att hända i en förhandling. Det finns ju bara förlorare. Flyget har varit rammat tidigare och nu är det bussarna. Journalisten skriver ”Ingen vill väl åka med en trött förare” och jag tänker ”Nä, precis, det vill man ju inte”.

Inom busstrafiken är det dock inte prislappen på biljetten för den enskilde, som gör den stora skillnaden i konkurrensutsättningen, utan upphandlingen på ett högre plan mellan bussbolag. Effekten är dock densamma, den som säljer tjänsten billigast vinner. Bussbolagen hade såklart också kunnat tjäna på att anställa förare från Rumänien med rumänska arbetsvillkor och rumänsk lön och på så sätt vinna upphandlingen på grund av betydligt lägre omkostnader. Liksom att vissa flygbolag kringgår reglerna genom att ha personal från utländska bemanningsföretag för att kunna hålla låga biljettpriser.

Och på något sätt kanske även bussbolagen lyckas kringgå arbetsmarknadsreglerna? Kanske förlorar Kommunal och det kan bli tillåtet att ta in utländska förare, de är inte så nogräknade med arbetstider och kollektivavtal och sjukförsäkringar. Se på Ryanair, det är världens största bolag med världens sämsta arbetsvillkor för flygande (åtminstone på kabinsidan) och de har ändå sökande till tjänsterna. Kommunerna hade ju kunnat spara massor av pengar på just det kontot som heter ”Utgifter för lokaltrafik”. Visserligen blir det lite minus på ett annat konto som heter ”Arbetslöshetsunderstöd” och ett ännu större minus på kontot ”Skatteintäkter” och kontot ”Sjukvård” kommer möjligen vara i fritt fall eftersom alla människor kan bli sjuka – även de utländska förarna som befinner sig här när de jobbar.

Det finns internationella företag som har baser i alla världens hörn, men det är inte dem jag syftar på, det är inte globaliseringen jag förringar. Det jag syftar på är att bolag som har sin bas i Skandinavien, med personal som bor och utgår härifrån, typ bussförarna, flygpersonal eller andra i transportbranschen (behöver jag knysta lastbilsnäringen?), måste ha skandinaviska arbetsvillkor och betala skatt där de bor. Samhället är uppbyggt på det sättet. Grekland har ett system (funkade inte så bra när skatteintäkterna uteblev där, eller hur) och USA har ett annat (där hela servicebranschen är uppbyggt på ett drickssystem med ”svarta” pengar som inte heller skattas). I Skandinavien har vi ett annat system, med höga skatter relativt sett men också med en grundläggande trygghet och socialt system. Det finns förbättringsmöjligheter, men jämför man med andra länder har vi det BRA. (Hur många erbjuder sina skolbarn ”gratis” mat på lunchen till exempel?

Ingen vill åka med en trött förare. Men en trött förare hamnar inte på första prioritet när det handlar om upphandling.
Ingen vill flyga med en trött pilot eller serveras av en sjuk flygvärdinna som riskerar uppsägning om hen stannar hemma, men även dessa faktorer prioriteras när företag eller enskilda köper flygbiljetter. Upphandling och val av biljett handlar då om pris, och bara pris.
Ingen vill riskera få en lastbil vält över sin personbil för att föraren somnat, men om lastbildnäringen kan vi för lite och det händer ju förvånansvärt lite så hälsan tiger kanske still? (Eller kanske inte de rumänska förarna ser något värde i att prata med svensk press om sina arbetsvillkor?).

Nä precis, tänker jag.
Och surfar vidare.
Vad gör Hollywoodfruarna nu för tiden?