Mötte Marie och hennes man, gåendes mot sitt flygplan på Kastrup idag.
Måste erkänna att jag blev illa berörd och tagen på sängen, Marie såg verkligen sjuk ut. Hon gick långsamt som en väldigt gammal person och såg sämre ut än på de bilder jag sett av henne sedan hon fick tumören.
Jag läste att hon turnerar och hade en annan bild framför ögonen, att hon nästan var sitt gamla jag, och så var det ju inte alls.
Blev samtidigt påmind om livets skörhet när jag såg henne, att man inte ska ta något för givet. Och att allt runtomkring, inte betyder någonting om man inte är frisk.
