1 av 3: Det ska du tänka på – både inför weekendresan och charterresan
Har du koll på dina försäkringar? Tänk på att olika regler kan gälla i olika delar av världen.
2 av 3: Har du koll på dina försäkringar? Tänk på att olika regler kan gälla i olika delar av världen.
3 av 3

Sjuk på resan – 6 viktiga råd du måste känna till

Sjukdom kan inte bara förstöra semestern. Det kan bli väldigt kostsamt och i värsta fall

vara direkt farligt också om man inte får rätt behandling i tid. Och även om en del

sjukdomar minskar, drabbas allt fler resenärer av malaria, denguefeber, mässling och

gonorré och den som blir allvarligt sjuk i covid-19 löper risken att inte få rätt livräddande

vård i många länder.

Coronaepidemin har på många sätt förändrat det sammantagna riskläget om man skulle bli allvarligt sjuk på resan. I oktober 2021 hade närmare 240 miljoner covid-19-smittade registrerats världen runt och närmare 5 miljoner avlidit. Experter anser att dessa siffror är i underkant, då långt i från alla fall registreras. Och även om smittan för tillfället ställer till relativt lite i Sverige tack vare vår höga vaccinationsgrad så finns det väldigt gott om länder där få velat eller fått vaccinera sig. I höst toppas listan på nysmittade av flera semesteröar i Karibien och i Grekland är akutvården hårt pressad.

Hur berör då detta den svensk som vill ut och resa, som är vaccinerad, kanske redan har haft covid-19 eller i varje fall har testat negativt för covid-smitta?

Anledningarna är två: 

En resenär – speciellt om den tillhör en riskgrupp på grund av ålder eller underliggande sjukdom – riskerar så klart att bli allvarligt sjuk av coronaviruset och risken är större i länder där smittan är utbredd och vaccinationsgraden låg. Blir man sjuk kan det snabbt leda till ett livshotande tillstånd som kräver kvalificerad vård, något som inte alla länder förmår erbjuda.

Sen finns risken att den som råkar ut för någon annan akut sjukdom eller en olycka inte får den snabba vård som krävs då akutvården i en rad länder världen runt, inklusive flera EU-länder, är så kraftigt överbelastad av alla covid-19-patienter.

Så självklart måste man seriöst väga riskerna mot nöjet om man vill resa till högriskområden som Brasilien, delar av Karibien eller de hårdast drabbade delstaterna i USA. Det borde inte vara så konstigt: ven skulle exempelvis frivilligt turista i ett område där ebola eller kolera härjar? På samma sätt bör man rimligen resonera om covid-19.

Liten risk statistiskt sett

Samtidigt ska man ha i minne att risken att alls bli allvarligt sjuk på resan är ganska liten statistiskt sett: På totalt 15 miljoner årliga utlandsresor från Sverige 2019 (under pandemin har antalet resenärer sjunkit rejält) drabbades bara en promille av någon mer allvarlig sjukdom enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Och en majoritet av den promillen var besvärliga men nästan aldrig livshotande magsjukdomar. Men hur undviker man dem?

– Viktigast är att tvätta händerna och vara försiktig med vad man äter och dricker, säger Anders Wallensten, överläkare och biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och fortsätter:

– Kolla upp om kranvatten är drickbart och håll dig annars till fabriksbuteljerade drycker och strunta i isen. Undvik rå eller ofullständigt tillagad mat och mat som stått framme i varma länder. Jag minns att jag på en safaritur erbjöds kyckling som legat utan kylning i jeepen hela dagen – jag tackade nej. Frukt och grönt kan vara riskabelt om du inte skalat eller sköljt dem själv.

Men något tusental svenskar råkar varje år ut för värre sjukdomar som hiv, malaria, dengue, salmonella och dysenteri. De sjukdomar som skrämmer många resenärer allra mest – som ebola, gula febern, zikavirus, fågelinfluensa och kolera – drabbar däremot i stort sett ingen.

I stället ökar problemen med sjukdomar som de flesta inte oroar sig för alls. Som könssjukdomar, mässling (20 svenska fall 2019), och MRSA, en infektion med penicillinresistenta gula stafylokocker. 40 procent av de närmare 4 000 registrerade fallen fick sådana stafylokocker utomlands. 

Myggburna sjukdomar drabbar också allt fler semesterresenärer. 2019 fick drygt 200 svenskar malaria, en fördubbling på tio år. Ungefär lika många fick denguefeber, som också kan vara livshotande och där det till skillnad från malaria saknas profylax.

Allt fler populära resmål långt bort – exempelvis Thailand - känns ju allt mer moderna. Ökar detta risken för att resenärer inte tar verkliga sjukdomsrisker på allvar?

– Det finns säkert en risk med att man slappnar av lite väl mycket om man känner att ett land blivit modernt. Det är inte säkert att arbetet med att minska smittspridning har hållit jämn takt med övriga framsteg. En risk som jag vill lyfta extra är risken för rabies som är högst verklig i många länder i världen, främst i Asien och Afrika. Det är en dödlig sjukdom om man inte får vaccinationsbehandling i tid. Undvik därför nära kontakt djur på resan, inte minst gathundar, säger Anders Wallensten.

Ett sätt att minska riskerna är att ta de vaccin och profylax som en vaccinationscentral rekommenderar. Vad som är aktuellt varierar över tid, men att följa det svenska vaccinationsprogrammets plus vaccin mot hepatit A och B är ett minimum. Hälften av de runt 100 svenskar som smittas varje år får epidemisk gulsot, hepatit A, får det utomlands. Av de 1 100 som 2019 fick hepatit B där levern angrips, smittades 80 procent utomlands.

Om man tillhör de få som drabbas av allvarlig sjukdom eller råkar ut för en svår olycka som kräver avancerad vård eller hemtransport ligger man illa till om man inte är försäkrad. Saknar man försäkring (eller bevis på att man har en) kräver många vårdinrättningar förskottsbetalning, vilket kan handla om månadslöner för ett enda dygn på sjukhus. Och en hemtransport med flyg vid allvarlig sjukdom eller skada kan kosta över miljonen.

När man väl kommit hem från resan finns fortfarande en risk att smittar andra med sjukdomar man ådragit sig på resan:

– Olika maginfektioner kan smitta vidare till exempel om man lagar mat till andra. Har man kvarstående besvär efter utlandsresan bör man kontakta vården för eventuell provtagning och vara extra noga med hygienen.

Magsjukdomar allra vanligast

Utöver tämligen ofarlig turistdiarré och betydligt jobbigare akut matförgiftning drabbas varje år tusentals svenska resenärer av allvarliga magsjukdomar:

Campylobacter: Vanlig magsjuka av allvarligare art, drygt 4 000 utlandsresenärer smittas varje år enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men mörkertalet tros vara stort.

Giardia: Magsjukdom orsakad av ett litet urdjur. Obehandlad kan man förbli smittbärare/sjuk i åratal. Två tredjedelar av de 1 200 – 1 500 svenska fallen varje år har smittats utomlands, oftast av förorenat vatten.

Salmonella: Allvarlig magsjukdom som man oftast får av livsmedel - rå kyckling och ägg är de vanligaste smittkällorna. En klar majoritet av alla smittade får salmonella utomlands, 2019 runt 1 200 personer. Antalet smittade har dock halverats på tio år.

Shigella: Magsjukdom orsakad av bakterier, förr vanlig i Sverige under namnet rödsot. Orsakas av livsmedel som kommit i kontakt med avföring. 75 procent av de drygt 524 som smittades 2019 fick shigella utomlands.

EHEC: Magsjukebakterie som klassas som allmänfarlig sjukdom. En tredjedel smittas utomlands och antalet registrerade fall har tredubblats på tio år, men totalt drabbades bara drygt 300 personer 2019. Dåligt tillagad mat eller orent vatten är vanligaste smittkällan.

Amöbadysenteri: Sen 2009 har antalet utlandssmittade minskat med drygt två tredjedelar. 2019 registrerades 36 fall.

Allt fler sjuka av oskyddat sex

HIV: Runt 80 procent av de 450 personer som smittats med HIV 2019 fick smittan utomlands. Thailand är tillsammans med Eritrea vanligaste smittlandet.

Gonorré: Antalet fall av har femdubblats på bara tio år. 2019 smittades drygt 3 250, en fjärdedel av dem utomlands.

Klamydia: Sen 2009 har antalet utlandssmittade ökat med cirka 50 procent. De utlandssmittade utgör en tiondel av det totala antalet fall, som ligger strax under 30 000 per år.

Källa för all sjukdomsstatistik i denna artikel: www.folkhalsomyndigheten.se

Viktigt vara försäkrad

I de allra flesta hemförsäkringar ingår en reseförsäkring för resor på max 45 dagar. Villkoren kan variera en hel del: som ersättningsnivåer, självriskens storlek och exakt vad försäkringen täcker. Ska du resa längre än 45 dagar krävs en separat reseförsäkring från dag 46.

Ta med en kopia på reseförsäkringsdelen av hemförsäkringen. Normalt finns en kupong att riva ut med försäkringsnumret på. Ta också med papper på eventuella extra reseförsäkringar.

Varken hemförsäkringen eller alla extra reseförsäkringar brukar gälla för äventyrssporter, som dykning och klättring. Då krävs en tilläggsförsäkring.

Läkarintyg är avgörande för chans till ersättning vid sjukdom eller skada. Av intygen ska det framgå exakt vilka föreskrifter du fått, som om du måste vara sängliggande.

Om du blir sjuk när du semestrar utomlands kan du sjukanmäla dig precis som vanligt och få sjukpenning.

Ta med EU-kortet

På Försäkringskassans hemsida kan man gratis beställa ett EU-kort. Det kan ta upp till tio dagar att få så var ute i god tid. det ger rätt till sjuk- och tandvård hos alla vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårdssystemet, förutsatt att vården inte kan inte kan vänta tills man är tillbaks i Sverige.

Kortet gäller i hela EU plus Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Med EU-kortet betalar man lika mycket för sjuk- och tandvården som dem som bor i landet. I vissa länder måste man dock först betala hela vårdkostnaden själv och sedan begära ersättning hos landets motsvarighet till Försäkringskassan.

6 VIKTIGA RÅD INFÖR RESAN

1. Se till att vara försäkrad

I de allra flesta hemförsäkringar ingår en reseförsäkring för resor på max 45 dagar. Villkoren kan variera en hel del, som ersättningsnivåer, självriskens storlek och exakt vad försäkringen täcker. Ska du resa längre än 45 dagar krävs en separat reseförsäkring från dag 46.

2. Ta med kopia på reseförsäkringen

Ta med en kopia på reseförsäkringsdelen av hemförsäkringen. Normalt finns en kupong att riva ut med försäkringsnumret på. Ta också med papper på eventuella extra reseförsäkringar.

3. Äventyrssporter kan kräva tillägg

Varken hemförsäkringen eller alla extra reseförsäkringar brukar gälla för äventyrssporter som dykning och klättring. Då krävs en tilläggsförsäkring.

4. Skaffa läkarintyg vid sjukdom eller skada

Läkarintyg är avgörande för chans till ersättning vid sjukdom eller skada. Av intygen ska det framgå exakt vilka föreskrifter du har fått, som om du måste vara sängliggande.

Se till att få ett läkarintyg för att få möjlighet till ersättning. Foto: Shutterstock

5. Glöm inte att sjukanmäla dig

Om du blir sjuk när du semestrar utomlands kan du sjukanmäla dig precis som vanligt och få sjukpenning.

6. Beställ EU-kortet till resan

På Försäkringskassans hemsida kan du gratis beställa ett EU-kort. Det kan ta upp till tio dagar att få, så var ute i god tid. Det ger rätt till sjuk- och tandvård hos alla vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårdssystemet, förutsatt att vården inte kan vänta tills man är tillbaka i ­Sverige.

Kortet gäller i hela EU plus Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Med EU-kortet betalar du lika mycket för sjuk- och tandvården som dem som bor i landet. I vissa länder måste du dock först betala hela vårdkostnaden själv och sedan begära ersättning hos landets motsvarighet till Försäkringskassan.

MAGSJUKDOMAR ALLRA VANLIGAST

Utöver tämligen ofarlig turistdiarré och betydligt jobbigare akut matförgiftning drabbas varje år tusentals svenska resenärer av en allvarlig magsjukdom.

Campylobacter: Vanlig magsjuka av allvarligare art. Drygt 4 000 utlandsresenärer smittas varje år, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men mörkertalet tros vara stort.

Giardia: Magsjukdom orsakad av ett litet urdjur. Obehandlad kan man förbli smittbärare/sjuk i åratal. Två tredjedelar av de 1 200–1 500 svenska fallen varje år har smittats utomlands, oftast av förorenat vatten.

Salmonella: Allvarlig magsjukdom som man oftast får av livsmedel – rå kyckling och ägg är de vanligaste smittkällorna. En klar majoritet av alla smittade får salmonella utomlands, 2018 var det drygt 1 300 personer. Antalet smittade har dock halverats på tio år.

Shigella: Magsjukdom orsakad av bakterier, förr vanlig i Sverige under namnet rödsot. Orsakas av livsmedel som har kommit i kontakt med avföring. 80 procent av de drygt 400 som smittades förra året fick shigella utomlands.

EHEC: Magsjukebakterie som klassas som ­allmänfarlig sjukdom. En tredjedel smittas ­utomlands, och antalet registrerade fall har ­tredubblats på tio år, men totalt drabbades bara drygt 300 personer 2019. Dåligt tillagad mat eller orent vatten är vanligaste smittkällan.

Amöbadysenteri: Sedan 2009 har antalet utlandssmittade minskat med drygt två tredjedelar. 2018 registrerades 30 fall.

En majoritet av de som drabbas av sjukdom på utlandsresor får problem med magen. Foto: Shutterstock

ALLT FLER SJUKA AV OSKYDDAT SEX

Hiv: Runt 75 procent av de knappt 500 personer som smittats med hiv förra året fick ­smittan utomlands. Thailand är tillsammans med Eritrea det vanligaste smittlandet.

Gonorré: Antalet fall av har femdubblats på bara tio år. 2019 smittades drygt 3 000, en fjärdedel av dem utomlands.

Klamydia: Sedan 2009 har antalet utlands­smittade ökat med cirka 50 procent. De utlandssmittade utgör en tiondel av det totala ­antalet fall, som ligger strax under 30 000 per år.

Källa: folkhalsomyndigheten.se.

LÄS MER: 9 skumma saker som händer med din kropp när du flyger 

Aktuellt just nu