Foto: Daniel Nilsson
 Foto: Daniel Nilsson

Hon träder fram: "Jag har inget att dölja"

Publicerad

I kvällens "Uppdrag granskning" presenteras uppgifter om att en svensk kvinnlig skidåkare hade onormala blodvärden under 2000-talet.

Nu träder Anna Carin Zidek fram i SPORT-Expressen och berättar om uppgifterna.

– Jag har absolut inget att dölja. Det är så mitt blod har sett ut hela tiden. Det är mina normalvärden, säger hon.

I kvällens avsnitt av SVT:s "Uppdrag granskning" tar programmet än en gång sig an ämnet doping.

Bland annat framkommer uppgifter om en svensk kvinnlig skidåkare. Inga namn nämns, men värden som presenteras visar på en hög blodproduktion i kroppen.

Professorn Alessandro Donati, som bland annat arbetat för Italiens olympiska kommitté, reagerar i programmet på att skidåkarens retikulocytvärden vid ett tillfälle i början av 2000-talet är uppe på nästan tre procent - mer än dubbelt så högt jämfört med normala värden.

– Det är väldigt konstiga värden, väldigt hög sannolikhet för doping, säger Alessandro Donati i SVT-programmet.

För SPORT-Expressen berättar nu den förre längdskidåkaren och skidskytten Anna Carin Zidek att de höga blodvärdena som visas i programmet är hennes.

Hon säger att hon haft en hög blodproduktion genom hela hennes karriär.

– Jag har en genetisk järninlagringsrubbring - hemokromatos. Det kan ju vara en anledning.

"Det har varit känt"

Anna Carin Zideks höga järnvärden upptäcktes redan när hon kom med i juniorlandslaget och hon diagnostiserades då för hemokromatos. Sjukdomen innebär att man lagrar för mycket järn i kroppen.

– Jag tror inte de gjorde blodtester innan 2001. Det är då man har börjat se att jag haft höga retikulocytvärden. Men det har jag ju haft genom hela karriären.

– Jag undrar om de kollat med skidskytteförbundet också. Efter 2002 bytte jag ju sport.

Hur har sjukdomen påverkat dig under karriären?

– I och med att jag har varit med i landslaget har de tagit blodtester hela tiden för att hålla koll på det. Så att det inte skenar i väg och blir för högt.

Och det har det aldrig gjort, enligt läkare?

– Nej det har det inte gjort.

Hur har läkarna agerat och reagerat?

– Det har varit känt. Våra läkare har kollat det hela tiden. De har ju vetat om det att jag har hemokromatos och sett att mina värden i princip sett likadana ut hela tiden.

Hade intyg

Hur har det varit på tävlingar då?

– I början hade jag med mig ett intyg om att jag hade hemokromatos. Men de valde att göra dopingtester på mig i stället. Jag har ju fått göra extra mycket dopingtester på grund av det.

– De gånger det har varit för högt, vilket har varit i nio fall av tio så har jag fått lämna urinprov direkt efter tävlingen.

Hur många extra dopingtester har du gjort?

– Jag vet inte, det har varit nästan varje gång de tagit blod innan start.

Har det alltid varit lugnt då?

– Ja, jag vet jag har ju inte stoppat i mig någonting. Jag har tagit ytterst lite kosttillskott.

Hur har värdena påverkar dig under karriären?

– Det har de inte i och med att det är normalt för mig. Jag inte kan göra något åt det.

– Jag har gjort de där dopingtesterna och tycker att det är bra att de gör extra dopingtester om de ser något annorlunda.

Enligt UG var ditt retikulocytvärde uppe vid nästan tre procent vid ett tillfälle. Men det har inte alltid varit så högt?

– Jag såg de värdena också. Det var ju när vi var på hög höjd. Hög höjd stimulerar ju blodbildningen rent naturligt. Det är klart att vid ett sådant tillfälle blir det lite extra högt.

"Bara att acceptera"

Vad var reaktionerna på testet då?

– Det är ju ganska många år sedan. Jag kommer inte ihåg det speciella testtillfället.

– Jag såg att det var i Davos och i Ramsau och det var veckorna efter varandra tror jag nästan också. Då var man ju på hög höjd i åtminstone två veckor.

Hur känner du inför att dina uppgifter tas upp i UG?

– Jag kan inte känna något speciellt. Det är bara att acceptera att det är så är det. Så ser min kropp ut, så är mitt blod.

– Om man tittar på värdena och tittar på resultaten så är det är samma värden och jag har gjort olika resultat. Man kan ju inte dra något samband med att jag har gjort nått bättre resultat när värdena har varit höga heller.

Var det rätt av dem?

– Det är inga hemliga värden. De har ju granskat och hittat värden som sticker ut. Det är klart, för att få till ett tv-program så lär de väl använda sig av dem.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida