Jackpot igen.
Mina femmor finns med.
Men det sker inte fler gånger.
Jag har gång på gång redovisat min uppfattning. Att det är rena snusket att ATG lagt leken så att det blir femrätts- jackpot var och varannan vecka.
Och gillar inte alls att jag med mina femmor varit med och slantat in till det norska kalaset på Momarken.
Men tack och lov. Det var sista gången. För efter månadsskiftet kommer jag att sätta "bara sju rätt" på mina kuponger.
Om inte Practical Joke fått nostippen före Linita Super Kalle hade väl också sexorna blivit utan. Bosse Falsig satt blixtstilla i den stenhårda slutstriden och jag frågade varför han inte drev sin häst.
- Banan var stum. Min häst taktade till mitt på upploppet och jag ville inte riskera en galopp, sa Bosse.
Och fortsatte med ett leende.
- Men det är konstigt. När jag sitter still i en slutstrid är jag en idiot. När Flemm- ing (Jensen) gör det är han ett geni.
Trav som inte finns med i ATG Live?
Så gott som stendött. Jag tyckte att det var uselt när Jägersro omsatte 1,4 miljoner kronor förra tisdagen. Och då visste jag ändå inte hela sanningen.
- Danmark hade valt Jägersro som saxbana i stället för Bergsåker och vi omsatte 339 184 svenska kronor, säger Morten Sörensen på Danske Spil.
En tankeställare för alla som gnäller på ATG Live. Och jag undrar hur det sett ut för svenskt trav utan den tidiga och framsynta satsningen på webben. Hoity Toity började sin karriär med 24 starter utan seger...
Ronny Rydell och Jenny J hade en ny högtidsstund på Jägersro i lördags när Hoity Toity Face vann Silver under hemmapublikens jubel.
Nu är hon på allvar aktuell för riktigt stora uppgifter och det är en fantastisk askungesaga.
Lutfi Kolgjini gasade till från start och tog ledningen i Gulddivisionen med Turnaround. Men förvånade sedan med att släppa.
- Fegt och dåligt, säger Ludde.
- Men Åke (Svanstedt) såg bestämd ut när kom i 1.10-fart och jag släppte. I efterhand skäms jag för att jag inte litade mer på min häst.
Efter en vinter på en avfolkad bana hade jag glömt hur mycket en tävlingsdag lyfts när det är välfyllt på publikplatserna. Och gladde mig som ett barn på Jägersro i lördags.
Någon läsare har fått för sig att jag har någonting emot Solvalla. Ingenting kan vara felaktigare.
Solvalla är för mig vad La Scala är för en operaälskare - en högborg där det bästa visas upp. Och just den här tiden på året sliter jag med extra glädje upp programmet på fredagarna. Och gottar mig åt de välstammade treåringar som ska ta sina första steg ut i travlivet.
Men på en bana med de bästa hästarna, de bästa tränarna och de bästa kuskarna kan det ställas krav.
Och i mina ögon lever onsdagarna på Solvalla för dagen inte upp till det man har rätt att kräva. Nerven saknas.
Blyg är han inte Kolgjini. Ridgehead Cahore har precis trampat ur barnskorna i Bronsdivisionen när Ludde sliter ut honom mot de allra bästa på Momarken.
- Han var oberörd efter segern mot Västerbo Paradise och gick sista varvet efter 1.11,3. Han kommer inte att göra bort sig på lördag, säger Ludde.