Magnus Norman. Foto: Linus SunnervikMagnus Norman. Foto: Linus Sunnervik
Magnus Norman. Foto: Linus Sunnervik
21 år gammal gick Norman till final i Franska Öppna. Men sen satte skadorna stopp och Norman tvingades ge upp karriären. Foto: Petter Oftedal21 år gammal gick Norman till final i Franska Öppna. Men sen satte skadorna stopp och Norman tvingades ge upp karriären. Foto: Petter Oftedal
21 år gammal gick Norman till final i Franska Öppna. Men sen satte skadorna stopp och Norman tvingades ge upp karriären. Foto: Petter Oftedal

"Jag tycker inte att han var redo"

Publicerad

En trasig höft förstörde en av Sveriges mest lovande tenniskarriärer.

Nu uppfyller Magnus Norman, 41, sina krossade drömmar som tränare.

SportExpressen träffade en av tennisvärldens mest eftertraktade namn för ett samtal om Sveriges tennisframtid, adepten Stan Wawrinkas tuffa skilsmässa, Maria Sjarapovas dopingdom – och varför Norman nobbar Mästarnas Mästare.

– Jag är lite av en mussla och vill inte ha den uppmärksamheten, säger han.

En vinterdag år 1990 damp två brev ner i postlådan på Björkvägen i Filipstad, adresserade till snart 14-årige Magnus Norman.

Det svenska bandyförbundet kallade honom till junior-VM.

Det svenska tennisförbundet kallade honom till Orange Bowl (junior-VM).

– Jag funderar ofta på det i dag. Tänk om förfrågan från bandyförbundet hade kommit en dag tidigare? Då hade jag tackat ja till den, säger han.

Men svensken reste till Florida, USA, för att spela Orange Bowl – världens största tennisturnering för 14-åringar. Och han vann turneringen. 

Efter det fick han kontrakt med agentfirman IMG och klädjätten Nike. Företaget Wilson kom till lilla Filipstad för att sajna 14-åringen. 

– Men kan säga att tenniscirkusen rullade i gång, konstaterar han.

Hans dåvarande tränare Magnus Tideman, Thomas Högstedt och Fredrik ”Fidde” Rosengren har alla vittnat om en talang med en svårstoppad drivkraft: Norman var talangfull, men framför allt tränade han hårdare än sina konkurrenter. Jämnårige Thomas Johansson minns ett träningsläger med Magnus, Mikael Tillström och Mårten Renström.

– Vi sprang på en löparbana och jag var först med att ge upp och började kräkas av trötthet. Sen gav Mårten upp, sen Mikael. Och när alla låg ner och kräktes åt alla håll så tog Magnus, som var yngst av alla, fram sitt hopprep och började hoppa, har Thomas Johansson berättat för NY Times.

21 år gammal slog Magnus Norman världsettan Pete Sampras i Franska Öppna. Tre år senare var han på väg mot positionen som världsetta efter sin final i Franska Öppna (förlust mot Gustavo Kuerten).

Men sen eskalerade problemen med hans höft.

"Bryr mig inte så mycket om det"

Norman genomgick ett flertal operationer och spelade sporadiskt i fyra år innan han tvingades ge upp, 27 år gammal. 

– Jag var väldigt less på tennisen då. Jag behövde göra något annat, säger han.

I två år pluggade han ekonomi och marknadsföring på IHM Business School. Han förvaltade en tennisfond på Catella Kapitalförvaltning – och utsågs till ”Sveriges bäst klädde affärsman” i Café år 2006. 

Samma år sökte Thomas Johansson en nytändning, och Norman gjorde comeback på tennistouren – som tränare. Därefter gjorde han Robin Söderling till en världsspelare med två Franska Öppna-finaler, och sedan 2013 jobbar han med Stan Wawrinka. 

– Jag längtade efter nervositeten som man känner innan, under och efter en match. Och nu har jag hittat rätt, säger Norman.

Under några år var Norman tränare till Robin Söderling.Foto: ARNE FORSELL / © BILDBYRÅN

Tennisvärlden stämmer in i det sista påståendet: det tycks inte spela någon roll vilken spelare Norman tar i – det blir succé oavsett. Robin Söderling blev första spelare att slå Rafael Nadal på gruset i Franska Öppna. Och under Norman har Stan Wawrinka exploderat och vunnit sina tre första grand slam-titlar.

I fjol prisades Norman som ATP-tourens bästa tränare.

– Jag tar det där priset med en nypa salt. Den som ska ha äran för "Stans" utveckling är hans ungdomstränare från Schweiz, Dimitri Zavialoff. Åren mellan 14-16 är de svåraste. Jag fick ta över en opolerad diamant, säger Norman.

Årets tennistränare i världen – men inte nominerad på svenska Idrottsgalan?

– Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om priser. Visst, jag hade kunnat gå upp och marknadsföra tennisen i Sverige lite. Men om man håller på med det här yrket för att vinna priser så är man fel ute.

Du och ”Stan” har arbetat tätt ihop sedan 2013. Vad jobbar man med efter fyra år?

– Som tränare så gäller det att vara kreativ. Om man kör samma övningar år efter år så blir det jäkligt tråkigt. Nu har vi jobbat mycket med grässpelet, som han har haft störst problem med. Förra året tog vi in Richard Krajicek. I år har vi tagit in Paul Annacone för att få in lite nya influenser.

Hur håller man honom motiverad?

– I år satte vi upp som mål att han skulle bli jämnare sett över hela året, och det har han faktiskt blivit. Inför Wimbledon hade han möjligheten att bli världsetta om han hade vunnit… Men han är inte riktigt där mentalt. Han känner inte att han tillhör "Big Four" med Federer, Nadal, Djokovic och Murray. 

2015 fick Norman vinna Franska Öppna – som tränare till Stan Wawrinka.Foto: CHRISTOPHE SAIDI / AP FFT

Där skiljer han sig, mentalt, från de fyra andra. Tror du det hämmat honom?

– Både och. Han har fortfarande mentaliteten att han är en underdog och det är bra, på ett sätt. Samtidigt behöver han positionera sig i huvudet att han är bra och tänka: "om jag spelar på 90 procent av min kapacitet så kommer jag att slå 90 procent av mina motståndare". Men där är han inte riktigt mentalt.

Hur länge kan man hålla ihop innan man tröttnar på varandra?

– Det beror på personligheterna: hur mycket konflikter det är och hur mycket man sliter på varandra. Nu har vi haft det väldigt bra. Men jag säger saker nästan varje dag som han inte vill höra. Så länge han är lyhörd och den respekten finns där så kommer vi säker att fortsätta.

Men om Roger Federer vill ha en förändring och frågar: "Magnus vill du träna mig"?

– Alltså, då ska det vara något som är väldigt konkret. Jag är inte intresserad av att bara förvalta, utan det ska vara något man kan utveckla. Så: absolut, så länge det passar med mitt privatliv. Men just nu har jag ”Stan” och jag är jättenöjd. Han är en otroligt fin kille.

"Skilsmässan tog jättehårt på honom"

Schweizisk media rapporterade intensivt om "Stans" skilsmässa för två år sedan…

– Det tog jättehårt på honom. Ibland kände man inför en turnering: "shit, hur ska det här gå?". Men han har visat en otrolig förmåga att leverera resultat, även om det måste ha varit helt fruktansvärt för honom. När det har varit som jobbigast har han också presterat bra tennis. Det kanske är det enda stället där han har fått vara i fred. Det har varit jobbigt även för mig, som tränare, att pusha honom. Ibland fick man säga: "i dag tränar vi inte tennis, i dag tar vi en kaffe". Man måste kunna se människan.

Precis som flera andra svenska spelare ur hans generation känner Magnus Norman en drivkraft att ge tillbaka till svensk tennis. Sedan 2011 driver han akademin Good to Great tillsammans med Nicklas Kulti och Mikael Tillström, som har sitt säte i Stockholm, för att fostra några av Sveriges största tennistalanger.

Norman är en av tränarna som ska knäcka 100 000 kronorsfrågan: när får vi se en svensk spelare i världseliten igen?

– Jag tror att vi kommer lyckas, säger han. 

– Vi har Elias och Mikael Ymer. Där under har vi ett par lovande 14-åringar som gick till final i lag-EM i Spanien nyligen. Men för mig är det dagliga arbetet det viktigaste. Hur tar man en lovande spelare från punkt A till punkt B? Jag brinner för att skapa rätt förutsättningar för juniorerna. 

En vanlig kritik är att dagens svenska ungdomar inte offrar tillräckligt för att lyckas.

– Jag hör att man säger samma sak i USA, Australien, Storbritannien och Argentina. Så jag tror inte att det är unikt för Sverige. Men jag har sett att drivkraften finns. Det är upp till oss föräldrar och tränare att locka fram också. 

– Det handlar om att göra allting rätt. Det är svårt att säga till en 16-årig kille: ”ät inte socker” och ”använd inte sociala medier”. Men man kan säga: ”om du vill bli bra i tennis så kanske du ska äta frukt i stället och lägga bort alla tekniska prylar efter klockan 20”. Sen, visst, vi kan stå och tjata hur mycket som helst, men ofta kommer det ner till det egna drivet.

Elias och Mikael Ymer.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Är det realistiskt att tro att vi ska ha flera topp 10-spelare igen?

– Nej, det är extremt svårt att nå dit igen. Vårt landslagsprogram är, ekonomiskt sett, mikroskopiskt jämfört med grand slam-nationernas. Australien har anställt Leyton Hewitt, Pat Rafter och Jason Stoltenberg i förbundet. De kan välja och vraka mellan turneringar och har fystränare som åker med landslagen. Vi kan använda några av våra före detta proffs – men bara för ett fåtal av våra juniorer. Och det är ur bredden som eliten föds.

Trots att det har gått knackigt på sistone hoppas Magnus Norman fortfarande på 21-årige Elias Ymer. Norman träffade Ymer när han var elva år och har hjälpt honom som tränare och mentor på Good to Great fram tills att Ymer lämnade 2015. Efter en kort sejour hos tränaren Galo Blanco i Spanien har Ymer stått utan tränare en längre tid, även om han för tillfället tränar med Robin Söderling.

– Elias har nästan varit som en son för mig. Han har haft en otroligt stark tilltro till mig som tränare och mentor. Nästan lite för mycket, för det finns andra tränare som är minst lika bra som mig. Därför har jag medvetet legat ganska lågt i kontakten på sistone. Jag tror att han kommer hitta tillbaka på rätt spår så fort han hittar en tränare på daglig basis. Men han har famlat lite där…

– På ett sätt tycker jag att det var lite dumt att han lämnade Good to Great. Jag var alltid med där i bakgrunden och hade utsett tränare som jag trodde på för honom. Men han valde att lämna den tryggheten.

"Jag tycker inte att han var redo"

Du var inte inblandad i att rekommendera Galo Blanco?

– Nej. Nu i efterhand tycker jag att inte att han var redo för den flytten. Jag hade gärna sett att han hade varit kvar i tryggheten ett tag till, för att ”flyga” sen. Jag tyckte inte riktigt att han var redo. Just då gick det väldigt bra för honom. Han hade kvalat in till alla grand slam-turneringar och hade medvind. Men vad händer den dagen när det går lite sämre? Det går inte spikrakt uppåt.

Magnus Norman har behållit sin värmländska dialekt. Han pratar lågmält och skiljer sig från den typiska tennistränaren i världseliten som gärna pekar med hela handen. Och helst av allt undviker rampljuset såväl internationellt som i Sverige: han har till exempel nobbat Mästarnas Mästare och andra underhållningsprogram.

– Jag är tennistränare, och trivs bra med det. Om man ska vara med i Let’s Dance eller Mästarnas Mästare så binder man sig flera veckor. Det har jag inte tid med. 

Vad tyckte du om Jonas Björkmans insats i Let's Dance?

– Man visste nästan att det skulle bli succé. Han gillar att uppträda och stå i centrum, och är grym på det där. Jag är totalt motsatsen. Jag är mer introvert och tystlåten av mig. Lite som en mussla.

Fast man är väl social på olika sätt?

– Jo, så är det. Ibland önskar jag att jag hade haft lite mer av det där sociala. Jag hade gärna lärt mig att dansa men absolut inte inför publik.

Maria Sjarapova på presskonferensen när hon berättar om sitt positiva dopingprov.Foto: DAMIAN DOVARGANES / AP

Hur har du navigerat dig i en individuell sport med starka viljor och stora egon?

– Som spelare är man egoistisk själv, för att man vill ha det bästa. Men som tränare har man reflekterat lite mer. För mig handlar det om att utbilda och fostra bra människor som man kan vara stolt över. Det är okej att bli förbannad och att kasta rack, men då ska man be om förlåtelse. Man ska respektera föräldrar, motståndare och tävlingsarrangören. Sen kommer tennisen som nummer två. Det är min filosofi. 

En av det senaste årets mest rapporterade händelser är Maria Sjarapovas dopingdom. Ryskan är tillbaka på touren efter att ha fällts för, enligt henne själv, oavsiktligt bruk av meldonium.

– Om det skulle kunna hända ”Stan”? Ja, det skulle det kunna göra, säger Norman.

– Den där listan på förbjudna ämnen är otroligt stor. Och det är svårt att hänga med i alla nya grejer som förbjuds. Jag har inte hundra procent koll på vad han stoppar i sig alla timmar om dygnet. Om han skulle åka dit så skulle jag åka dit. 

Sjarapovas dom handlade till slut om ansvarsfrågan. Är informationen från WTA- och ATP-touren om alla nya förbjudna ämnen till spelarna tydlig?

– Ja, det tycker jag. Efter det som hände henne så står det verkligen i röd text nu: "tänk på det här när du reser i de här länderna". Det har blivit mer noggrant. I slutändan så är det spelarna som är ansvariga för de stoppar i sig. När jag spelade så gick jag aldrig och handlade proteinpulver eller återhämtningsdryck med ett märke man inte kände igen. Man måste vara otroligt noggrann.

Så det har blivit till det bättre?

– Alla spelare blir mer uppmärksammade nu. Det finns mer information som har blivit tydligare. Så det kanske inte går att säga att det är positivt, men det är i alla fall en konsekvens av det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag