Foto: Graham Denholm
 Foto: Graham Denholm

Indiska superstjärnan: Jag hade tusen vakter

Publicerad

Hon är en av världens främsta dubbelspelare.

Sania Mirza, 26, är också en av Indiens mest populära idrottare.

I en intervju berättar hon nu om kontroverserna kring sin tro, sin kärlek och striden med indiska tennisförbundet.

– Det var manschauvinistiskt. Som kvinna kan jag inte acceptera att bli behandlad så, som ett bete, säger hon enligt Times of India.

Sania Mirza har slagit stjärnor som Svetlana Kuznetsova, tidigare världsettan Martina Hingis och nuvarande världsettan Victoria Azarenka.

Hon har vunnit Australian Open och US Open och blev den första kvinnliga indiska tennisspelaren att dra in över en miljon dollar.

Hennes framgångar har väckt stor uppmärksamhet i Indien, där hon flera gånger blivit framröstad som en av de mest populära personligheterna i landet.

Kändisskapet har också haft en baksida.

Mirza minns bland annat en turnering i Calcutta, där hon nästan inte kunde lämna hotellet.

"Tusen personer för säkerhet"

– Jag kommer ihåg att jag hade tusen personer för säkerhet. Jag kunde inte lämna hotellrummet utan att informera runt fem personer. Och när jag gjorde det, hade jag en bil framför mig och en bil bakom mig. Jag hade en kille som satt med mig.

Mirza har även hamnat i blickfånget på grund av hennes religion.

26-åringen är praktiserande muslim. Hon har fått kritik för sina korta kjolar, som hon har på sig under matcherna.

Mirza ser det dock inte som något problem.

– Jag är ingen perfekt muslim. Jag tror inte att någon är en perfekt människa. Jag håller mig till islams fem pelare. Jag ber fem gånger om dagen. Det finns många saker inom kristendomen som man inte ska göra som folk ändå gör. Jag behöver inte förklara mig själv varför jag gör eller inte gör något. Det är mellan mig och Gud.

"Det är det vackra med idrott"

Den Bombay-födde Mirza skapade också rubriker när hon blev tillsammans med sin nuvarande make, Shoaib Malik, pakistansk cricket-spelare.

– Vi var båda stora profiler i den delen av världen. Så jag tror att folk, på grund av den politiska situationen mellan Indien och Pakistan, blev lite förvånade över det.

– Men jag tror att tennisen lär en det, och att idrotten lär en det, att religion, hudfärg och land är det sista du tittar på när du träffar en person. Och det är det vackra med idrott.

Under årets Australian Open ställer hon bland annat upp i mixdubbeln tillsammans med dubbelexperten Bob Bryan.

Det blev uttåg i kvartsfinalen mot tjeckiska paret Lucie Hradecka och Frantisek Cermak i morgon.

Hon och Bryan hittade annars varandra tidigt.

Annat var det när indiska tennisförbundet försökte para ihop henne med Leander Paes, utan Mirzas vetskap.

Mirza bet ifrån och sa nej.

– Vårt förbund försökte tillfredsställa Leander Paes genom att säga, "du vet, du behöver inte spela med Mahesh, du skulle kunna få spela med Sania". Det var manschauvinistiskt. Som kvinna kan jag inte acceptera att bli behandlad så, som ett bete, säger hon nu.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida